Innehåll

Skattenytt nr 5 2015 s. 267

Intervju med finansminister Magdalena Andersson

Den 19 mars träffade Skattenytts team (Ingrid Melbi och Roger Persson Österman) finansministern för en intervju om skattefrågor.

Vår första fråga gällde behovet av en större skattereform. Magdalena Andersson framhöll att hon redan år 2004 såg behoven av en reform. Hon upplevde att principerna bakom 1989/90 års stora skattereform borde tas fram igen på ett mer tydligt sätt. Hon ansåg att de senaste regeringarna avlägsnat sig från dessa principer. På fråga om hon upplevde behov av ett ”systemskifte” så svarade hon nej. Det är snarare en fråga om att gå tillbaka till de rationella grunder som 1989/90 års skattereform vilade på. Som exempel på avvikelser nämnde hon 3:12-regleringen: det är viktigt att de inkomster som utgör arbetsinkomster skattemässigt skall behandlas som sådana. Sedan skattereformen har ett antal ”lättnader” införts i den regleringen. Hon nämnde även skattelättnaden för gåvor som ett brott mot skatterättsliga rationella principer. På fråga om hennes uppfattning vad gäller utredningen ”Skatteregler för incitamentsprogram” (dir. 2014:33) tydliggjorde hon (enligt Skattenytts uppfattning) att hon inte ansåg det riktigt att löntagare skulle kunna få skattelättnader genom att det införs någon form av ”konverteringsregel” i inkomstslaget tjänst.

På fråga om hennes uppfattning kring debatten om ökade klyftor i samhället och de så kallade ”1-procenten”, framhöll Magdalena Andersson att hennes uppfattning om den bästa modellen för att säkerställa att klyftor i samhället inte uppstår är att hålla en hög allmän välfärdsnivå och en bra utbildning för alla. Detta kräver ett högt skattetryck. Hon markerade att de tidigare regeringarnas sänkning av det allmänna skattetrycket skulle upphöra och att skattetrycket borde gå uppåt. På fråga om hon ansåg att 50 % skattekvot var en lämplig nivå, gav hon inget klart svar. Klart var dock att hon inte såg Pikettys förslag på förmögenhetsskatt som en lämplig åtgärd för att minska klyftorna. För henne är det (enligt Skattenytt) inte intaget av skatterna som är viktigast när det gäller omfördelningen av samhällsresurserna, utan utgiftssidan.

Avslutningsvis framhöll hon att hon tyvärr inte såg någon möjlighet i det nuvarande politiska läget att få gehör för en större reform: detta på grund av att alliansen ser sig som ”ett parti”. Kanske tänkte hon på att 1989/90 stod faktiskt moderaterna utanför överenskommelsen om den stora reformen.

Skattenytt övergick sedan till att fråga om företagsskattekommitténs (”FSK”) förslag. Magdalena Andersson framhöll inledningsvis att hon och socialdemokraterna ser det som en fördel att beskattningen av allt kapital i företagssektorn är neutral. De många negativa remissvaren kräver dock ett rejält arbete med förslaget i finansdepartementet och det leder i sin tur (enligt Skattenytt) till att ett omarbetat förslag kommer att behöva remitteras. Magdalena Andersson ansåg att 1 januari 2017 var första realistiska datum då det kan finnas nya lagregler. Skattenytt framhöll att särskilt företagen skulle vilja få klarhet ganska snabbt vad gäller regeringens avsikter. Hon antydde att det inte skulle behöva ta så lång tid innan regeringen kommunicerar sin uppfattning om arbetet med FSK förslag. Skattenytt tolkar det som att det kan komma några klargörande skrivningar i vårpropositionen.

Se även SkatteNytts intervju med Ingela Willfors på s. 270 i det här numret.

Nästa intressanta fråga var de nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna: borde inte dessa ändras och vad kunde Magdalena Andersson säga om den tvist som seglar upp mellan Sverige och EU i frågan. Magdalena Andersson tydliggjorde att någon ändring av nuvarande regler inte var aktuell. I sammanhanget kom BEPS-arbetet att beröras. Magdalena Andersson framhöll att stora resurser läggs på BEPS och att det var ett nödvändigt arbete eftersom viktiga svenska intressen står på spel.1

Slutligen framhöll Skattenytt att skattejurister från i princip alla sektorer ofta efterlyser att finansdepartementet i högre grad borde prioritera ”systemvårdande” arbete, det vill säga arbeta med att förfina lagregler som kan uppfattas fungera mindre bra. Det har t.ex. framförts önskan om någon form av permanent grupp som enbart skulle arbeta med systemvårdande arbete. Magdalena Andersson såg behovet men hon framhöll att hennes tjänstemän löpande arbetar med systemvård. Hon anser det vara positivt att också Skatteverket som myndighet har ett ansvar för att bevaka systemvården, en roll som blivit mer viktig för Skatteverket på senare år. Hon kunde dock se dilemmat i form av att en finansminister ”vill göra ett politiskt avtryck” och att systemvård knappast leder till sådana avtryck. På fråga om hon var en sådan minister svarade hon med eftertryck nej.

Lite drygt en vecka efter mötet presenterade Magdalena Andersson ett antal förslag som kan bli aktuella att ta upp i budgetpropositionen för 2016 (presenteras i höst). Bland förslagen kan nämnas en sänkning av taket för RUT-avdrag och en justering av beräkningen av schablonintäkten på investeringssparkonto – där det bl.a. införs ett lägsta underlag.

Ingrid Melbi är skattejurist vid PwC och Roger Persson Österman är professor i skatterätt vid Stockholms universitet.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...