Innehåll

Skattenytt nr 1 2017 s. 53

Rapport från ett dansk-svenskt skatteseminarium

Den 25 och 26 augusti hölls 2016 års träff i det skatterättsliga nätverk som i mer än tjugo år har engagerat forskare från danska och svenska lärosäten.

Universitetet bildades 1998 genom en fusion av flera lärosäten och har förutom Kolding campus även på fyra andra orter.

Nätverksträffen arrangerades av Syddansk Universitet i Kolding.1 Årets träff var upplagd efter tre teman, nämligen presentationer av nya doktorandprojekt, svensk och dansk skatteförvaltningsrätt samt de återkommande presentationerna av svenska och danska skattenyheter.

Doktorandpresentationerna inleddes med att Anne Sofie Højrup Pedersen, Århus universitet. Anne Sofie har tidigare varit advokat och hade just påbörjat ett projekt om hybridbolag, dvs. associationer som uppfattas motsvara aktiebolag i ett land och då beskattas som ett sådant i detta land, medan bolaget är delägarbeskattat i ett annat land.

Lars Overmark, Syddansk universitet, har en bakgrund i det danska skatteväsendet och berättade om sitt projekt om missbruk inom mervärdesskatteområdet i förhållande till vad som i dansk rätt betecknas som skatterättsliga realitetsgrundsatser. En central fråga för projektet är om principen om ”ekonomisk verklighet”, ungefärligen det vi i Sverige benämner som ”verklig innebörd”, har företräde för den EU-rättsliga förfarandemissbruksprincipen eller om de skall tillämpas tillsammans.

Richard Croneberg, Lunds universitet, skriver på en avhandling om civilrättslig form vid inkomstbeskattning. Projektet har en komparativ inriktning och behandlar dansk, norsk och svensk rätt. Viktiga frågeställningar för projektet är om den civilrättsliga formen ligger till grund för beskattning och om, hur och när avsteg får ske från nämnda form.

Thomas Booker, Århus universitet, avslutade doktorandpresentationerna genom att berätta om sitt projekt om den danska ”ejendomsskatten”. Med utgångspunkt i den danska ”ejendomsskatten” ställdes frågorna bl.a. hur en sådan skatt skall definieras, vad som är föremål för beskattningen och hur beskattningen kan förbättras.

Det skatteförvaltningsrättsliga passet inleddes med en presentation av Jesper Blomberg, nybliven rådman vid mark- och miljödomstolen i Växjö, tidigare universitetsadjunkt vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet. Blomberg beskrev historiken bakom de svenska förvaltningsdomstolarnas framväxt, från Gustav Vasas kammarkollegium till Regeringsrättens namnbyte till Högsta förvaltningsdomstolen år 2012. Vi fick också en överblick över den allmänna förvaltningsprocessrätten och vad som särskilt gäller för skatteprocessen.

Anna-Maria Hambre, biträdande universitetslektor vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, höll ett föredrag om svensk skatteförvaltningsrätt. Hambre beskrev bl.a. den svenska förvaltningsmodellen, Skatteverkets organisation, Skatteverkets uppgifter samt den bakomliggande lagstiftningen.

För dansk del var det professor Henrik Stensgaard och lektor Carsten Willemoes Jørgensen, båda vid Århus universitet, som höll i presentationen dansk skatteförvaltningsrätt. Steensgård beskrev det danska skatteväsendets uppbyggnad samt möjligheterna till administrativ eller domstolsmässig prövning av skattebeslut. Jørgensen fokuserade på rättskällorna i dansk skatterätt, betydelse av administrativ praxis samt tullrättsliga regler.

De årliga presentationerna av skatterättsliga nyheter hölls från svensk sida av doktoranden Patrik Emblad, Handelshögskolan, Göteborgs universitet, och avseende danska skattenyheter av Anders Nørgaard Laursen, Århus universitet.

Nätverksträffen innehöll även ett trevligt kvällsprogram, vilket bl.a. inkluderade en guidad rundtur på Koldings slott med efterföljande middag. Ett stort tack till prof. Inge Langhave Jeppesen och hennes kollegor för det fina arrangemanget!

Stefan Olsson är professor i finansrätt vid Handelshögskolan, Karlstads universitet.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...