Skattenytt nr 4 2017 s. 202

En skattereform för entreprenörskap – några utgångspunkter

Denna debattartikel är baserad på ett skatteseminarium i Almedalen 2016 som PwC arrangerade tillsammans med Stiftelsen Entreprenörskapsforum och professor Pontus Braunerhjelm. De tankar som framförs i artikeln är dock helt mina egna. Seminariet har därefter presenterats för de moderata ledamöterna i Riksdagens skatteutskott.

1 BAKGRUND

Det behövs en vision inom svensk beskattning. Under några år har fokus varit på sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare. Dessa har nu en relativt låg skatt och åtnjuter fulla förmåner för de sociala avgifter som arbetsgivaren betalar. Åren innan var fokus på att skapa förbättrade förutsättningar för tillväxt i näringslivet. Flera positiva förändringar genomfördes. Slopad skatt på näringsbetingade andelar, slopad förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt liksom sänkt bolagsskatt är några exempel. Likaså har 3:12-reglerna successivt förbättrats.

Idag lappar och lagar vi lite ad hoc och tar in skatt där det är möjligt, utan allt för många högljudda protester och förlorade röster i val. Ett sådant agerande kommer snabbt till vägs ände. Därför behövs en ny vision inom svensk beskattning för att möta de utmaningar Sverige nu står inför; en skattereform med inriktning på entreprenörskap.

Det senaste dryga året har allt fler personer och organisationer talat om behovet av en ny skattereform. Bland dessa finansminister Magdalena Andersson, LO, Saco, TCO, Almega, Centern, Liberalerna och många skattedebattörer. ”Regeringen vill gärna starta diskussioner om en ny reform om någon räcker upp handen”, sade statssekreteraren på finansdepartementet Leif Jakobsson nyligen. Svenskt Näringsliv har i stället talat om behovet av flera delreformer inom beskattningen, inte en stor reform.

Flertalet av dem som efterlyser en ny skattereform vill åter till utgångspunkterna för 1990 års stora reform. Bland dem finansministern.1 Denna framstår närmast som en ikon i sammanhanget för dess förespråkare. Mycket har hänt sedan dess. Vi lever nu i en ny tid och är på väg in i en annan. I dag är globaliseringen, i morgon digitalisering. Entreprenörer har tagit platsen i fokus när det gäller förväntan på ökad sysselsättning och tillväxt.

Det är när det går bra som man ska tänka framåt. Hur kan något bli bättre och utvecklas vidare? Never start to play golf after you have made your first million! 2 Någonstans där befinner sig svensk ekonomi och svensk beskattning. På väg ut på golfbanan.

Magdalena Andersson vid skatteseminarium med Riksbankens Jubileumsfond, 2015-12-09, refererat i Taxmatters PwC, 2015-12-17.

Frank Stafford, min värdfar i USA 1976.

2 INNEHÅLL OCH KORT SAMMANFATTNING

I artikeln kommer jag att mycket översiktligt diskutera läget för svenskt entreprenörskap idag, skatteläget just nu i Sverige i förhållande till våra konkurrentländer, några utgångspunkter för en diskussion kring en ny reform, hur en sådan kan och bör se ut, lite kring effekter på entreprenörskap av de förslag jag diskuterar samt kort och principiellt, något kring finansiering av det diskuterade förslaget.

Sammanfattningsvis bör Sverige diskutera en skattereform för entreprenörskap. Utgångspunkten för denna diskussion kan vara följande.

  • Sänkt skatt på kapitalinkomster till 20 procent generellt och till 15 procent för ägare till onoterade aktier inklusive aktiva ägare till fåmansföretag.

  • Sänkt bolagsskatt till nivån omkring 17 procent.

  • Sänkt statlig inkomstskatt på inkomst av tjänst och näringsverksamhet till 10 procent.

Skatteområdena kan även ses var för sig och utgöra delreformer.

3 LÄGET FÖR SVENSKT ENTREPRENÖRSKAP

Följande är några utgångspunkter för de förslag som diskuteras.

  • Sverige saknar alltjämt internationellt konkurrenskraftiga skatteregler. Detta beskrivs närmare nedan.

  • En under många år positiv utveckling av entreprenörskap/företag börjar nu ”hacka”. Det ”lyfter” inte riktigt.3 Svensk export utvecklas också relativt svagt just nu.

  • Alltjämt kommer för få internationella företag fram i Sverige. Många av de som kommer fram utvecklas vidare i andra länder. Svenska ägare och investerare blir till del utkonkurrerade när det gäller investeringar i många lägen. Detta är inte svart eller vitt, utländska investerare tillför ofta mycket för att bolag ska utvecklas på nya marknader.

  • Sverige lägger betydande offentliga resurser på FoU. Relativt få företag utvecklas ur dessa resurser.

  • Vikten av nytt och utvecklat företagande i entreprenörsledda företag ökar de närmaste åren. Detta för att skapa ökade sysselsättningsmöjligheter.

  • De offentliga intäkterna behöver öka för att finansiera offentliga åtaganden. Därmed inte sagt att skattetrycket bör öka, tvärtom. Det är sysselsättningsgrad och tillväxt som ska öka. Gärna även produktivitet i jämförbara enheter.

  • Fortsatt omställning mot ökat kunskapsinnehåll/immateriella tillgångar i företagen.

Dessa förhållanden beror och påverkas av flera faktorer. Beskrivningen förtjänar även att göras tyngre och mer ingående än i denna översiktliga lägesbeskrivning. Men ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. Skatteregler får inte vara motverkande eller hämmande utan måste dra sitt strå till stacken när det gäller förhållanden som utgör förutsättningar för utveckling av företag. I dag är det skatter som drar ner Sverige i internationella konkurrensjämförelser.4

Rapport Global Entrepreneurship Monitor, GEM, ”Entreprenörskap i Sverige”, Entreprenörskapsforum 2016 samt ”Skatterna och entreprenörskapet”, ibid. s. 17 f.

Rapport World Economic Forum 2016. Sverige faller i rapporten 26 platser till plats 120 när det gäller beskattning och incitament att arbeta. Tekniskt ligger Sverige väl till men saknar tillräcklig tillgång till forskare och ingenjörer, enligt rapporten.

4 1990 ÅRS SKATTEREFORM

4.1 Bakgrund

I 1990 års skattereform kom entreprenörer i andra hand. Utgångspunkten var, grovt beskrivet, större industriföretag, personer med rena tjänsteinkomster och företag med näringen inpå kroppen, jord- och skogsbrukare. Därav den duala beskattningen av inkomster som klassades som antingen tjänst eller kapital. I inkomstslaget näringsverksamhet medgavs reserveringsmöjligheter för att beskattningen skulle vara neutral i förhållande till aktiebolagsägare. De senare skulle i sin tur som princip jämställas med anställda. Ordet entreprenör nämndes inte i reformen! Därför infördes i sista hand särskilda fåmansföretagsregler för entreprenörer, de s.k. 3:12-reglerna. Dessa regler har gäckat, utmanat och styrt entreprenörer allt sedan dess. Reglerna har även indirekt påverkat utvecklingen av deras företag och andra företag som start-ups, vilka allt oftare får finansiering från så kallade affärsänglar genom deras bolag.

Idag är entreprenörer nyckelgruppen i samhället! Kring dessa utvecklas både befintliga företag och nya företag. Från dessa genereras skatteintäkter för gemensamt finansierade behov och ersättning till offentligt anställda. Det är till entreprenörer som hoppet om en fortsatt god ekonomisk utveckling ställs.

Vilka utgångspunkter kan vid en ny skattereform anses viktigast för entreprenörer?5 Eller för ett antal delreformer av den svenska beskattningen?

Larsson, Hans Peter, ”Brexit pressar svenska skatter”, DI Debatt, 2016-07-28.

4.2 Definition på entreprenör

Med entreprenörer avser jag i stort sett samtliga företagare, möjligen med undantag av dem som äger skog i mindre omfattning. En sådan definition avviker från den gängse inom ekonomi och forskning. Ofta hänvisas till Schumpeter som formulerade sin definition för omkring 100 år sedan. Med entreprenörskap avses då ägare och företag som är innovativa och tillväxtorienterade. Enligt denna definition är de flesta nyföretagare och egenföretagare inte entreprenörer.6

Jag är tveksam till att göra skillnad mellan olika företagare. Min erfarenhet är att det absoluta flertalet företagare idag är och måste vara innovativa för att följa med i en snabb marknadsutveckling, både vad avser produkter och tjänster och i sin kommunikation mot marknader. Ingen kan sitta still i en tid med snabb teknikutveckling och förändringstakt även i tjänsteföretagen. Flertalet har även i sig ambitionen att växa, men olika hinder och trösklar för detta kan föreligga i vissa skeden. Därmed ser jag i allt väsentligt flertalet ägare till företag som entreprenörer. 3:12-reglerna benämns också ofta som ”entreprenörsskatten”.7

”Skatterna och entreprenörskapet”, Entreprenörskapsforum 2017, s. 7 och 43.

Rapport Svenskt Näringsliv 2016, ”Vad händer med entreprenörsskatten?”, s. 1.

5 SKATTELÄGET JUST NU

5.1 Bolagsskatt

För några år sedan rådde ett internationellt race to the bottom vad avser lätt rörliga skattebaser. Bolags- och kapitalskatter sänktes och expertskatter infördes. Även marginalskatter på arbete sänktes. Olika investeringsstimulanser infördes. Sverige deltog i viss mån i detta race, om än motvilligt. Med finanskriser i många länder och ökande budgetunderskott stannade denna utveckling i någon mån av och ersattes av ett internationellt samarbete för att motverka möjligheter till aggressiv skatteplanering, BEPS.

Samtidigt fortsatte många länder att sänka strategiska skatter för att främja investeringar och skapa inhemsk sysselsättning. Så skedde även i våra grannländer.8 Även förmånliga förhandsbesked i tolkningsfrågor lämnades för att locka företag och investeringar.

I ett internationellt perspektiv har Irlands skattesats på 12,5 procent de facto blivit the new normal. Det är den skattenivån som internationella investeringar bench – markas emot.

Braunerhjelm, Pontus, ”Skatterna och entreprenörskapet”, ibid. s. 26 samt Carlén, Mikael och Larsson, Hans Peter, ”Rekordhöjda skatter 2017”, DI Debatt, 2017-01-05.

Tabell 1. Bolagsskatt inom EU.9

SKATTENYTT_2017_A0202_bild_1

Den svenska bolagsskatten ligger nu kring snittet bland EU – länderna. Nästan 2/3 av EUs medlemsländer har idag en lägre bolagsskatt än Sverige. Historiskt har Sverige legat bland de lägre när det gäller den faktiska bolagsskatten på vinster. Denna linje har drivits hårt för att ge svensk industri goda konkurrensvillkor. Denna fördel är nu borta.

Skattesatserna ovan avser i förekommande fall sammanlagd skatt på federal, delstatlig och lokal nivå. Snittet inom OECD är någon procentenhet högre.

Under det senaste året har därtill följande hänt som påverkar svensk beskattning.

  • Brexit. Storbritannien förbereder och har utfäst långtgående bolagsskattesänkningar ner mot 15 procent. Det uttalade syftet är att locka utländska investerare.10 Precis som Irland mycket framgångsrikt, möjligen för framgångsrikt, gjort. I april 2017 tas första steget med en sänkning till 19 procent för att sedan åtföljas av sänkningar till 17 procent 2020.11

  • USA. Den nye presidenten Donald Trump har talat om sänkt bolagsskatt ner till 15 procent och förbereder en reform med den inriktningen.

  • I Frankrike hörs motsvarande tongångar från vissa håll.

  • I våra nordiska grannländer har bolagsskattesatsen i små steg sakta krupit nedåt under senare år. Norge har aviserat en sänkning till 20 procent och Danmark och Finland ligger på 22 respektive 20 procent. Tyskland har sänkt den federala bolagsskatten till 15 procent.

  • Enligt OECD så sänkte åtta av världens ledande industrinationer bolagsskatten under 2015 eller annonserade att man avsåg att göra det. Dessa skattesänkningar utgör nu en trend som väntas fortsätta.12

  • När det gäller koncerner med bolag i forna utvecklingsländer börjar bolagsskatten sakta ”flytta ut” till dessa marknadsländer. Denna utveckling är särskilt stark i de länder som har även tillverkning och bedriver del av FoU – arbetet inom en koncern. Här möter svenska internationella företag en allt starkare skattekonkurrens från länder med låga skatte- och investeringskostnader. Utan huvudkontor och FoU i Sverige blir det svårt att hålla emot denna utveckling och värna svenska skattebaser.

  • I flera situationer ser vi även en utveckling mot konsumtionsbaserade skatter i många länder.

Slutsatsen är att nivån på svensk bolagsbeskattning åter måste diskuteras ur ett internationellt perspektiv.

Se https://home.kpmg.com/xx/en/home/services/tax/tax-tools-and-resources/tax-rates-online/corporate-tax-rates-table.html, hämtad 2017-03-02.

Larsson, Hans Peter, Taxmatters (skatteblogg), 2016-06-16.

Rapport PwC International Tax News January 2017.

OECD Annual Report on Tax Changes Around the World, 2016.

5.2 Arbete

Sverige har bland världens högsta marginalskatter på arbete, om inte den högsta. Den så kallade utbildningspremien, det ekonomiska utfallet av utbildning, är också bland de lägsta i världen.13 Antagna och mätta effekter av detta förhållande är väl kända och brett diskuterade.

Samtidigt får den svenske höginkomsttagaren, enligt min uppfattning, relativt mycket för betald skatt. Det gäller särskilt personer som har barn och nära familj. I Sverige lönar det sig i allmänhet för två vuxna i en kärnfamilj att förvärvsarbeta utanför hemmet. Så är inte fallet i många andra länder. Detta kan i vissa fall vara en konkurrensfördel för många entreprenörsledda bolag när det gäller att attrahera the best and the brightest.

Eklund, Johan, Rapport ”Utbildningspremie och kompetensförsörjning”, Entreprenörskapsforum 2015.

Tabell 2. Högsta marginalskatt på arbete 2016.14

SKATTENYTT_2017_A0202_bild_2

Sverige ligger i topp! Samtidigt ska beaktas att arbetsinkomster även träffas av olika sociala avgifter som ibland är till del obligatoriska, ibland till del frivilliga, ibland till del betalda av anställda och ibland ingår i skatten på arbete. Den faktiska högsta marginalskatten på arbete i Sverige blir då närmare 70 procent. I vissa länder tas skatt även ut på lokal och delstatlig nivå. Vidare finns ofta brytpunkter i en progressiv beskattning. Att marginalskatten på arbete i Sverige är bland de högre i världen bör inte råda någon tvekan om. Samtidigt används skatter för olika ändamål vilka kommer, som nämnts, även dem som betalar skatten till del.

Denna fråga är således inte svart eller vit. Men det finns grader och nivåer hur olika personer upplever skatten. Alla höginkomsttagare har heller inte mindre barn. För den som inte tar del av de omfattande sociala förmåner som finansieras gemensamt kan höga marginalskatter och obligatoriska sociala avgifter som inte ger några förmåner, upplevas som en nära konfiskation liggande beskattning av arbetsinsatsen. En sådan uppfattning, liksom närliggande, påverkar givetvis arbetsinsatsen.

Rapport Svenskt Näringsliv, ”Vad händer med Entreprenörsskatterna?”, 2016.

5.3 Kapital

Den svenska beskattningen av kapitalinkomster ligger även den väl över ett internationellt genomsnitt generellt sett. Nivåer på kapitalbeskattning är dock svåra att jämföra. Genomsnittlig nivå för beskattning av kapitalinkomster var inom OECD år 2009 17 procent.15

Många länder har positiva särregler för olika situationer som plockar russinen ur kakan. Det gäller allt från avkastning på nyinvesteringar, avdrag vid sådana investeringar i onoterade företag, uppskjuten skatt vid återinvesteringar till lägre skatt på långa aktieinnehav och personaloptioner. Dessa regler har införts innan det att EU plockat fram sina principer om otillåtna statsstöd ur byrålådan för att hyfsa floran av skatteregler inom unionen. I flera fall har regler dock prövats mot dessa regler. Att förorda särregler framstår idag som en snårig och svårframkomlig väg, som även kräver att starkt politiskt tryck kan ställas.

Rapport International Bureau of Fiscal Association, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, Documentation, 2009.

Tabell 3. Högsta respektive lägsta effektiva skattesats på aktieutdelning och kapitalvinst.

SKATTENYTT_2017_A0202_bild_3

Källa: Abdali och Fredriksson, Grant Thornton 2016 på uppdrag av Svenskt Näringsliv.16

Sammantaget ligger den svenska beskattningen av kapitalinkomster mycket högt vid en internationell jämförelse.

Summerar man den internationella bilden kring den svenska beskattningen av arbete, kapital och bolag blir slutsatsen att

  • Svensk bolagsskattenivå nu ligger kring snittet inom EU och att flertalet länder har en lägre bolagsskattesats. Trenden är fortsatt nedåt.

  • När det gäller såväl beskattningen av kapital- som arbetsinkomster ligger Sverige mycket högt vid en internationell jämförelse.

  • Vikten av entreprenörskap och investeringar beaktas inte i Sverige.

Undersökningen refereras även av Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet, SOU 1916:72, s. 18.

6 EN SKATTEREFORM FÖR ÖKAT ENTREPRENÖRSKAP – NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER ATT DISKUTERA

Sverige bör mot denna bakgrund diskutera en skattereform för entreprenörskap. Utgångspunkterna för denna diskussion kan vara följande.

  • 20 procent kapitalskatt. 15 procent på kapitalvinst och utdelning från onoterade aktier.

  • 17 procent bolagsskatt.

  • 10 procent statlig inkomstskatt på tjänsteinkomster, högst cirka 42 procent, sammantagen kommunal och statlig inkomstskatt.

Dubbelbeskattningen av bolagsvinster ger med dessa procentsatser en sammanlagd skatt på aktieutdelning, bolags- och kapitalskatt, på 34 procent för noterade aktier och knappt 30 procent för onoterade aktier, inklusive aktier i fåmansföretag. För aktiva ägare till de senare kommer utdelning och kapitalvinster att inom ramen för 3:12-reglerna att då beskattas med upp till 52 procent. Dessa skattenivåer skulle sannolikt i hög grad upplevas som legitima.

En minskad spännvidd mellan beskattning av tjänst och kapital öppnar för förenklade 3:12-regler och införande av en fungerande beskattning av personaloptioner i entreprenörsföretag. I vart fall om ett inkomsttak sätts på uttag av arbetsgivaravgifter. Den senare frågan diskuteras inte i denna artikel. Inte heller diskuteras i sig nödvändiga förändringar som möjliggör att personaloptioner fungerar i en kapitalknapp och osäker miljö vad avser verksamheten i ett ungt bolag. Utformning av eventuella 3:12-regler bör diskuteras först när de större delarna i beskattningen fallit på plats.

Noteras bör även att Finansdepartementet förbereder ett nytt förslag om ändrad företagsbeskattning utifrån Företagsskattekommitténs betänkande17 och det internationella BEPS-arbetet. Det senare inrymmer åtgärder mot aggressiva skatteupplägg och skatteflykt.

SOU 2014:40.

7 EFFEKTER PÅ ENTREPRENÖRSKAP

Vilka effekter kan Sverige förvänta sig av en reform med den inriktning som diskuteras ovan?

  • Fler företag?

  • Ökad tillväxt i företagen?

  • Ökad självfinansiering och ökad finansiering från affärsänglar m.fl.?

  • Fler innovationer som det bildas företag omkring?

  • Ökad privat kapitalbildning som successivt söker sig in i företag?

  • Ökad tillgång på kvalificerad arbetskraft?

  • Ökad tillgång till utländsk kompetens?

  • Fler huvudkontor i Sverige?

  • Mer ”Made by Sweden”?

  • Kanske åter mer ”Made in Sweden”?

  • Ökade möjligheter för ”nyindustrialiseringen”?

  • Bättre förutsättningar för tjänsteexporterande företag?

Listan kan göras längre. Sannolikt kan vi förvänta oss kryss i alla dessa rutor. I vilken omfattning och efter hur lång tid är givetvis svårt att ha någon uppfattning om. Sannolikt finns heller inte någon tillförlitlig forskning att stödja sig på i dessa delar. Däremot kan entreprenörer samt privata och offentligt finansierade organisationer bidra med underlag om olika slag av sannolika positiva effekter av en sådan reform.

8 NÅGRA KOMMENTARER KRING DE DISKUTERADE SKATTENIVÅERNA

8.1 Kapitalbeskattning

Diskuterad generell skattesats är 20 procent med en lägre nivå om 15 procent för onoterade aktier. I övrigt diskuteras inga avvikelser för fastigheter. Ur ett förenklingsperspektiv är det värdefullt om fler skattenivåer inte införs. En diskussion om avdragsbegränsningsnivåer ligger likaså utanför det nu diskuterade förslaget.

Varför en nivå kring 20 procent?

  • Svensk kapitalbeskattning ligger högt internationellt sett.

  • Sverige vill undvika komplexa särregler. Därför diskuteras en låg generell skattesats.

  • EUs statsstödsregler bedöms ha en större betydelse nu än när många länder införde olika särregler. Även detta talar för en låg generell skattesats.

  • Finanspolitiska rådet har föreslagit sänkt avdragsrätt till 20 procent.

  • En allt större andel av utdelningar och kapitalvinster på noterade aktier och fonder ligger på investeringssparkonton. Detta underlättar en sänkning. Då räntan på sådant konto av många bedöms som fördelaktig är det rationellt att kapitalskattesatsen sänks. Onoterade innehav tillåts inte på ett investeringssparkonto.

  • All finansiering av nya företag kan inte ske genom holdingbolag. Försäljning av näringsbetingade andelar från dessa är som huvudregel skattefri. I grunden måste nytt sparkapital kunna jobbas upp privat på internationellt konkurrenskraftiga villkor.

Sammantaget känns argumenten i sak starka för en sänkning av skatten på kapitalinkomster, även om den poliska utmaningen givetvis är svår.

8.2 Bolagsskatt

Diskuterad skattesats är omkring 17 procent. Låg faktisk bolagsskatt har alltid varit Sveriges paradgren inom beskattningen, den enda. Dagens 22 procent placerar Sverige endast kring genomsnittet bland EU/OECDs länder.

Bolagsskatten anses av OECD vara en av de mest tillväxtfientliga skatterna.18 Långsiktigt har den stor betydelse när företag vuxit och börjat tjäna pengar. En låg bolagsskatt kan då medverka till att förhindra uppköp och utflytt av svenska aktiebolag.

Det är viktigt att behålla en god position bland våra konkurrentländer för att attrahera huvudkontor, FoU och substans generellt när den internationella konkurrensen om skattebaser nu hårdnar genom BEPS – projektet med krav på land – land rapportering med mera, den internationella handelns snabba utveckling och ökad globalisering. Dessa nya handelsmönster utmanar den svenska bolagsskattebasen.

Företagsskattekommittén19 föreslog i sin huvudmodell en bolagsskattesats på knappt 17 procent. Även om detta förslag och dess finansiering nu till stor del anses överspelat så finns ett moget tänk och en förståelse för en sänkning av bolagsskatten till den diskuterade nivån. En tidigare finansminister har även talat om att nivån bör ner till 15 procent.20

En sänkning av bolagsskatten minskar skillnaden mellan beskattning av eget och lånat kapital liksom effekter av så kallad offensiv skatteplanering.

Det bör noteras att Sverige inte infört en modell med så kallade patentboxar för utveckling av immateriella rättigheter. Knappt 10 länder inom EU har sådana beskattningsmodeller vilken ger en bolagsskatt på 5–10 procent på vinster från immateriella tillgångar. EU/OECD har nyligen godkänt villkor för att behålla dessa särskilda skatteregler. Denna fråga diskuteras inte vidare här, men den noteras då effekten av dessa regler de facto påverkar konkurrenssituationen för svenska bolag och var internationella koncerner förlägger sin FoU – verksamhet.

Storbritannien har nyligen i sin budget aviserat att man avser sänka bolagsskatten till 17 procent 2020 för att ”öka intresset hos utländska investerare.” UK går på ”Beps-spåret” när det gäller finansiering, vilket innebär att skatteintäkter väntas öka med minskade möjligheter till skatteplanering. Se vidare nedan under finansiering.

Aktuellt och talande är även att Schweiz förbereder en bolagsskattereform. Denna ska ha tre bärande inslag. Sänkt skatt på kantonal nivå ner till 13–14 procent, en patentbox som ger en effektiv skatt på inkomster från immateriella rättigheter med knappt 9 procent och ett fiktivt ränteavdrag. Syftet är detsamma som i Storbritannien och Irland, att inte förlora huvudkontor och skapa sysselsättning.21

Sammantaget får Sverige anses mentalt moget för en sänkning av bolagsskatten till ner mot 15 procent. Skälen härför är övertygande. Sannolikt har vi därtill inget val då EU tillåter skattesatser ned mot 10 procent. Utmaningen just nu är finansieringen. Se vidare nedan.

OECD Annual Report on taxes, 2009.

SOU 2014:40.

Borg, Anders, Dagens Industri 2012-04-19.

Lauritzon Jourdan, Suszanne, ”Schweiz tredje bolagsskattereform och dess påverkan för svenska investerare”, Skattenytt 2014. Reformpaketet CTR III godotgs av parlamentet 17.6 2016 och har godtagits av kantonerna 12.2 2017. Väntat ikraftträdande är 2019.

8.3 Statlig skatt på tjänsteinkomster

Den diskuterade skattesatsen är högst 10 procent. Denna nivå saknar stöd i forskning kring hur personer agerar vid olika skatteuttag på arbetsinsatser. Den är ungefärligt satt ur ett internationellt konkurrensperspektiv. Jag tror inte att det numera räcker att gå åter till mantrat i 1990 års reform, hälften kvar.

En högsta statlig skatt på arbetsinkomster på 10 procent ger en högsta marginalskatt på arbete på drygt 42 procent vid en genomsnittlig kommunalskatt på drygt 32 procent. Till denna nivå ska läggas skattedelen av obligatoriska sociala avgifter som inte ger motsvarande förmåner. För att nå avsedd effekt på arbetsutbud bör sannolikt övervägas att sätta ett tak för uttag av arbetsgivaravgifter. Denna fråga diskuteras inte i denna artikel.

Internationellt sett blir även denna nivå inklusive avgifter som inte ger motsvarade förmåner hög, kring 55 procent. Därtill träffar den även förhållandevis modesta inkomster.

Argumenten för en sänkning av marginalskatten är väl kända, lägre total kostnad för välutbildade personer och ökad motivation för arbete och utbildning.

En sänkning påverkar även utländska experters skattesituation positivt. Även deras kompetenser är viktiga för Sverige. Denna fråga diskuteras inte heller den vidare.

Sammanfattningsvis så har slopad så kallad värnskatt diskuterats när det gäller att sänka marginalskatten. Jag tror, som nämnts, inte att det räcker idag. Sverige måste gå längre, även om även denna fråga är politiskt svår. Politiska svårigheter har dock klarats av tidigare, så till exempel inför 1990 års skattereform.

9 SAMMANFATTNING AV FÖRSLAGET

Tillsammans ger de diskuterade utgångspunkterna för en ny skattereform entreprenörer internationellt konkurrenskraftiga skattemässiga förutsättningar. I stort sett. Det behövs för att inte Sveriges främsta företag ska köpas upp och utvecklas vidare i andra länder, ofta i USA. Eller utvecklas i Sverige, men långsammare än de hade behövt göra. I båda fallen med förlorad sysselsättning och utvecklingskraft i svenskt näringsliv.

I spåren av Brexit och det amerikanska presidentvalet 2016 kan en ökad internationell skattekonkurrens följa som Sverige måste förhålla sig till och även kunna möta.

Sammantaget kan detta diskussionsunderlag utgöra underlag för en ny vision inom skatterätten vilken kan genomföras successivt – eller i en stor reform. En reform behövs även om globaliseringen nu riskerar att delvis ”hamna i baksätet” under några år genom de politiska vindar som nu blåser.22

Kupelian, Barret, PwC Global Economy Watch, January 2017.

10 FINANSIERING

10.1 Principer

Detta känns som förslagets kamikatze – del. Och är det också. Men frågorna är världsliga.

Principerna för finansiering av de föreslagna utgångspunkterna måste även de följa den grundläggande tanken bakom förslaget, att vara entreprenörs- och tillväxtvänliga internationellt sett. Finansieringen bör inte ske genom ändrade regler som motverkar denna riktning. Finansieringen måste även vara arbetsvänlig, inte bara för entreprenörer och anställda med hög lön och hög kunskap.

Något syfte att sänka det totala skattetrycket finns inte i detta förslag. Sänkningen av det svenska skattetrycket från 50 procent till 42 procent under några år har sannolikt gjort svensk ekonomi gott, även om vi nu ser en omvänd trend.

En bärande tanke bör vara att beskattningen av arbete och kapital blir mer ”baktung”. Med det menar jag att skatten bör vara lägre på initiala och tidiga aktiviteter för att sedan vara högre i senare skeden när resultaten av insatserna kommit, frukter skördats och risker generellt är lägre. Härigenom blir ”skattebromsen” på den mer känsliga delen av ekonomisk aktivitet lägre.

Några andra utgångspunkter kan vara.

  • Beskattningen bör motverka alltför stora ökande inkomst- och förmögenhetsskillnader. Den diskussion som nu förs i USA och av den franske ekonomen Thomas Piketty om att personer med stora förmögenheter riskerar att påverka den demokratiska processen är i viss mån en realitet redan nu.

  • Beskattningen bör åter möjliggöra ”sociala resor” genom arbete och entreprenörskap. Detta behövs i en tid med många nya och unga svenskar. Grunden för detta är sänkt skatt på arbete.

  • Finansieringen bör undvika att baseras på dynamiska effekter. Endast i begränsad grad bör så ske.

  • Det bör råda försiktighet kring finansieringen.

  • Eventuellt kan gröna växlingsmöjligheter finnas.

Finansieringen måste räknas på och uppskattas noga. Följande tankar är endast några uppslag då jag saknar kunskap att närmare räkna på skatteeffekter av ett förslag av denna karaktär. Därtill ska sannolika antaganden göras av att beteenden ändras och effekter av detta. Men spaden måste sättas i marken...

10.2 Sänkt generell kapitalskattesats till 20 procent

Skattebortfallet är för närvarande mycket osäkert på grund av låg ränta och ökande intresse för sparande genom investeringssparkonto som belastas med en schablonräntesats/skatt.

  • Minskade ränteavdrag i motsvarande grad kan ge omkring 10 mkr i inkomstförstärkning. Sannolikt sunt och i grunden bra för privat bostadsmarknad. Ger idag relativt begränsade effekter på kostnaden för fleratlet lån.

  • Eventuellt höjd ränta/skatt på investeringssparkonton. Det kan vara känsligt då schablonräntan i praktiken har effekten av en form av förmögenhetsskatt.

  • Eventuellt höjd stämpelskatt på fastigheter för privatpersoner.

  • Intäktsbortfallet av en sänkning från 30 till 20 procent kan uppgå till 10–15 mdr.23 Möjligen är detta för högt beräknat.

I bästa fall kan en sänkning finansieras inom kapitalbeskattningen, givet att även avdrag för räntor sänks i motsvarande grad.

Malm, Arvid och Braunerhjelm, Pontus, Entreprenörskapsforum, presentation hos PwC, Almedalen, 2016.

10.3 Bolagsskatt

Varje procentenhet i bolagsskatt ger drygt 4 mdr i intäkt till statskassan. Nivån varierar med konjunkturen och bolagens vinster. En sänkning av bolagsskatten till 17 procent ”kostar” då, grovt räknat, omkring 20 mdr. Bolagsskatten kan göras progressiv och/eller sänkas i två steg. Båda alternativen bör undvikas.

Begränsad avdragsrätt för kostnadsräntor i bolagen diskuteras i flera länder. Hur mycket detta skulle ge i inkomstförstärkning är mycket osäkert på grund av dagens avdragsbegränsningsregler, vilka även de ändrats under senare år. Företagsskattekommittén föreslog en bolagsskatt på 17 procent som finansierades på olika sätt inom företagsbeskattningen. En stor del av del av dessa finansieringskällor är inte längre aktuella.

Under 2017 diskuteras skatteskärpningar som tillsammans kan ge rekordhöjda skatter för 2017.24 Skulle dessa förslag genomföras bör de ökade skatterna på företagen och dess ägare oavkortat gå tillbaka till företagen. Tillsammans diskuteras skattehöjningar på upp mot 20 mdr eller mer.

Viss finansiering kan även påräknas genom de förslag för att motverka aggressiv skatteplanering som införs.

Carlén, Mikael och Larsson, Hans Peter, ”Rekordhöjda skatter 2017”, DI Debatt, 5 januari 2017.

10.4 Sänkt skatt på tjänsteinkomster

En sänkning av den statliga inkomstskatten på arbete till 10 procentenheter har bedömts ”kosta” cirka 21–23 mdr.25

Fastigheter anses av många vara en underbeskattad sektor i Sverige. I många av de länder som har lägre skatter på arbete, med vilka jämförelsen ovan görs, har man en fastighetsskatt. I vissa fall är denna även progressiv. Sverige har även valt att slopa såväl förmögenhets- som arvs- och gåvoskatt som även de skatterna finns i många länder. Att Sverige slopat dessa skatter är mycket bra ur ett entreprenörsperspektiv.

Men någon gång bör det ur ett samhällsperspektiv trots allt vara pay-back time i ett samhälle som det svenska idag med fri utbildning och en generös generell välfärd. Det är annars svårt att få ihop ”samhällsekvationen”, både ekonomiskt och politiskt. Jag förordar dock absolut inte någon av de nyss nämnda skatterna, men däremot bör någon form av ny fastighetsskatt diskuteras.

Bör vi fundera på följande?

  • Eventuell fördubblad maximal fastighetsavgift? Idén bör utgå då en sådan träffar även låg- och medelinkomsttagare. Å andra sidan har även dessa nytta av de effekter som en skattereform med denna inriktning har. Utan hög tillväxt i näringslivet i Sverige, både lägre löner och pensioner.

  • En progressiv fastighetsskatt på fastigheter med ett värde över viss nivå? Kanske i steg från 4–5 mkr och ökande uppåt med 1 procentenhet per intervall. Den som köper en dyrare bostad har i allmänhet en god inkomst. Hen gynnas av förslagen i en skattereform med de här föreslagna inriktningarna, och får därmed råd att betala en sådan fastighetsskatt. Även stämpelskatten kan ha ett sådant progressivt inslag.

  • Värnskattedelen av den statliga inkomstskatten bedöms av många som självfinansierande genom ökat arbete. Sannolikt är det så. Det har även framförts att hela den statliga inkomstskatten skulle vara det.26 Till detta är jag mer tveksam, eller i vart fall ännu inte övertygad.

  • En sänkning kan även ske i två steg, men bör undvikas.

Finansieringen i denna del är givetvis politiskt mycket svår, men diskussionen måste börja. Då krävs öppenhet kring olika alternativ.

Jag har medvetet valt att inte nämna en generell momshöjning, vilken skulle lösa i princip hela finansieringsdelen. Detta är en bredare skattefråga än de skatter som här diskuterats. Denna finansieringskälla framstår dock som lite av en joker vid kommande diskussioner kring en ny skattereform.

Malm och Brainerhjelm, ibid.

Lundberg, Jacob, Rapport Timbro, ”Platt skatt för högre intäkter”, 2016-06-16.

11 AVSLUTNING

Sveriges utmaningar under kommande år blir än större om investeringar i ökande grad flyttar till tillväxtregionerna i Asien som har större skattemässiga konkurrensfördelar. Även för forskning och utveckling.

När en skattereform nu diskuteras så får denna vind i ryggen av Brexit och den nye amerikanske presidenten. En skattereform tar många år att mejsla och knåda fram, i vart fall minst fem år. Under den tiden kommer en närmast pattliknande situation att råda.27 Det är dessutom tveksamt om svenska entreprenörer kan vänta så länge. Delreformer är därför sannolikt att föredra.

I vilken ordning? Bolag, arbete och kapital, i den ordningen? Eller så kanske just dessa tre områden kan bilda en helhet!

Möjligheterna är många. Diskussionen bör börja! Nu med entreprenören i fokus!

Hans Peter Larsson är verksam som skatterådgivare till entreprenörer och entreprenörsledda bolag. Han är Partner i konsultbolaget PwC. Alla uppfattningar i artikeln är hans egna.

Patt är en ställning i schack där spelaren som är vid draget inte kan göra något giltigt drag, men heller inte står i schack.