Kära läsare!

Ett nytt år har startat och på sedvanligt vis inleder Skattenytt med ett dubbelnummer, laddat med spännande artiklar.

I den första artikeln beskriver Krister Andersson och Claes Hammarstedt ett nytt förslag från OECD om fördelning av skattebaser mellan stater. Förslaget avser försäljning till konsumenter och baseras på att skattebasen skall fördelas efter försäljning, utan krav på fysisk närvaro i konsumtionslandet.

Olle Waller och You Jung Lee Törnqvist skriver om oriktig uppgift och kravet på orsakssamband vid efterbeskattning. Artikeln är en mer omfattande kommentar till rättsfallet HFD 2018 ref. 79, som rörde frågan om förutsättningar för efterbeskattning och skattetillägg i mål avseende allokering av dotterbolagsandelar till fast driftställe.

Teresa Simon-Almendal kommenterar HFD 2019 ref. 38, vilket rörde företrädaransvar. I artikeln diskuteras rättssäkerhetsfrågor och andra spörsmål kopplade till problematiken med utkrävande av ansvar för underlåtenhet.

Frågan om beskattning av s.k. ERIC-konsortier behandlas av Tommy Persson och Axel Hilling. Ett ERIC-konsortium är en EU-rättslig konstruktion, som syftar till att skapa en forskningsinfrastruktur på icke-ekonomiska grunder. I flera andra medlemsländer är konsortierna befriade från inkomstskatt.

Eva-Lena Ahlqvist skriver i ett inlägg om principer för ett bättre skattesystem. Hon argumenterar för att effekterna av olika skatter borde vara viktigare att ta hänsyn till vid utformandet av skattesystemet än traditionella skatterättsliga principer.

Börje Leidhammar redogör för en rapport som lämnades i juni 2019 och som behandlar Skatteprocessen i förvaltningsdomstolarna. Rapporten behandlar bl.a. upplevda brister i handläggningen av skattemål gällande bl.a. objektivitet, bevisprövning och domsmotivering.

Sekretess och förhandsbesked diskuteras av Krister Rentrop, med utgångspunkt i HFD:s praxis. Artikeln utmynnar i ett önskemål om ändring.

Robert Påhlsson recenserar Katarina Fast Lappalainens doktorsavhandling Om skyddet mot retroaktiv beskattning. Detta är en av skatterättens ”eviga” frågor, som i avhandlingen angrips bl.a. ur ett teoretiskt och principiellt perspektiv.

Trevlig läsning!

Stefan Olsson