Underskottsavdrag (dnr 62-12/D)

Bakgrund

X AB och Y AB (sökandebolagen) ingår i Å-koncernen. År (...) förvärvade [vissa] bolag (...) andelar i koncernens dåvarande [utländska] moderföretag, Ä. Förvärvet var till stora delar finansierat via lån från ett antal banker.

Den höga belåningen i kombination med dålig lönsamhet för koncernen medförde att bankerna tog över andelarna i Ä [månad år]. Övertagandet ingick i en kedja av transaktioner som innefattade bl.a. överföring av såväl vissa fordringar på bolag i koncernen som andelarna i Ä till ett av bankerna nybildat [utländskt] bolag, Z.

Förändringen av ägandet i Ä medförde bl.a. att underskott hos sökandebolagen inte längre fick dras av vid inkomstbeskattningen på grund av beloppsspärren i 40 kap. 15 §.

I [månad år] började Ö, ett utländskt bolag, att förvärva såväl utestående fordringar på bolag inom Å-koncernen som andelar i Z. Förvärvet av fordringarna utgjorde en förutsättning för att få köpa andelarna som var pantsatta till säkerhet för fordringsrätterna.

Följande månad motsvarade Ös innehav av andelarna mer än 50 procent av rösterna i Z. Ö hade därmed det bestämmande inflytandet över Z -koncernen på det sätt som avses i 40 kap. 5 §.

Av den totala köpeskillingen för andelar och fordringar, ca (...) miljoner kr, var (...) kr hänförliga till andelarna och resten till fordringarna.

Sökandebolagen hade vid utgången av det beskattningsår som slutade den [dag månad år] underskott från tidigare beskattningsår med totalt ca (...) miljoner kr.

Frågan och parternas inställning

Sökandebolagen vill veta om de vid tillämpning av beloppsspärren enligt 40 kap. 15 § kan anse att utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över bolagen ska innefatta såväl utgiften för fordringarna som för andelarna i Z. Frågan avser (...) års taxering.

Bolagen framhåller att det varken av lagtext eller av förarbeten framgår hur ordet utgift ska tolkas i detta sammanhang. Som stöd för att frågan ska besvaras jakande pekar de på att det var inte möjligt för Ö att förvärva andelarna i Z utan att förvärva fordringarna.

Skatteverket anser att frågan ska besvaras nekande då utgiften för att få det bestämmande inflytandet enbart var kopplad till förvärvet av andelarna.

Skatterättsnämndens bedömning

Vid ägarförändringar som innebär att ett företag får det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag inträder enligt 40 kap. 10 § första stycket en beloppsspärr för underskottsföretaget. Undantaget i andra stycket aktualiseras inte i ärendet.

I 15 § första stycket sägs att beloppsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av underskott som uppkommit före det beskattningsår då spärren inträder till den del underskotten överstiger 200 procent av utgiften för att förvärva – som här – det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget i sådana fall som avses i 10 §. Vissa kompletterande regler om hur kapitaltillskott kan beaktas vid beräkning av utgiftens storlek finns i 16 och 16 a §§.

Av lämnade förutsättningar framgår att Ö är ett företag enligt 40 kap. 3 §, att sökandebolagen är underskottsföretag enligt 4 §, att en sådan ägarförändring som avses i 10 § föreligger och att utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet inte påverkats av tillskott.

Frågan är hur utgiften ska beräknas vid Ös förvärv av det bestämmande inflytandet över sökandebolagen.

Enligt 40 kap. 5 § första stycket ska ett företag anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag i kapitlets mening bl.a. om det senare företaget är ett dotterföretag till det förra enligt 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), ABL. I tredje stycket sägs att även ett utländskt bolag anses ha det bestämmande inflytandet över ett företag om detta skulle ha varit ett dotterföretag till bolaget för det fall att bolaget hade varit ett svenskt aktiebolag.

Utgångspunkten för ansökan är att Ö får det bestämmande inflytandet över sökandebolagen genom den ägarförändring som uppkommer genom att Ö förvärvar andelar motsvarande mer än 50 procent av rösterna i Z (jfr 1 kap. 11 § första stycket 1 ABL). Sökandenbolagen har inte gjort gällande att övertagandet av fordringarna i sig skulle ha någon betydelse för den bedömningen.

Deras argumentering går i stället ut på att en förutsättning för att få förvärva andelarna var att Ö även köpte fordringarna och att utgifter för de förvärven därför bör räknas med vid tillämpning av beloppsspärren.

Något stöd för att även sådana utgifter skulle beaktas finns inte i förarbetena. Uttalandena begränsas till att avse sambandet mellan underskottens storlek och köpeskillingen för andelarna (se t.ex. prop. 1993/94:50 s. 259, 266 och 326 och prop. 1999/2000:2 del 2 s. 473 f.).

Med hänsyn härtill och till att praxis tyder på att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt (jfr RÅ 2007 ref. 58) finner Skatterättsnämnden att det endast är den del av köpeskillingen som avser förvärvet av andelarna i Z som ska ligga till grund för beräkning av beloppsspärren enligt 40 kap. 15 § IL.