Den avgift som en fackförening tar ut för service som tillhandahålls företag som tecknat hängavtal har bedömts som skattepliktig inkomst.

Område: Inkomstskatt

Förhandsbeskedet meddelat: 2014-06-19 (dnr 96-12/D)

Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket.

Högsta förvaltningsdomstolens dom/beslut: dom 2015-01-27 (mål nr. 3763-14)

Lagrum: 13 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229)

Sökande: X

Motpart: Skatteverket

Förhandsbesked

Den avgift som X tar ut för den service som tillhandahålls företag som tecknat hängavtal är en skattepliktig inkomst.

Motivering

Bakgrund

[Förbundet Y] är en fackförening som organiserar arbetstagare inom (...). Förbundet tecknar kollektivavtal med arbetsgivarorganisationer.

Inom förbundets organisation finns [enheter], bl.a. X, som inom sitt geografiska område verkar för förbundets fackliga och politiska målsättning. [Enheterna] är självständiga skattesubjekt.

Förbundet har beslutat att respektive [enhet] mot en särskild avgift ska kunna ge viss service till företag som tecknar hängavtal. Servicen ska bestå av telefonrådgivning och information om kollektivavtalet samt möjlighet att delta i informationsträffar.

Frågan och parternas inställning

X vill få klarhet i om den avgift som man från 2013 ska ta ut för service till företag som tecknar hängavtal är en skattepliktig inkomst enligt inkomstskattelagen (1999:1229). Föreningen menar själv att inkomsten är skattefri eftersom det saknas vinstsyfte för denna verksamhet och verksamheten ryms inom föreningens ideella verksamhetsområde.

Skatteverket anser att verksamheten är av sådan art och omfattning att den utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 §. Serviceavgiften är därmed enligt verkets uppfattning en skattepliktig inkomst.

Skatterättsnämndens bedömning

Utgångspunkten för bedömningen är att X är en ideell förening som, till skillnad mot ideella föreningar med ett kvalificerat allmännyttigt ändamål, inte är undantagen från skattskyldighet för viss inkomst av näringsverksamhet (jfr 7 kap. 3 § och RÅ 1986 not. 129). Detta innebär att om verksamheten bedöms utgöra näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § är föreningen skattskyldig för inkomster från denna.

Med näringsverksamhet avses enligt 13 kap. 1 § förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Av praxis framgår vidare att i fråga om juridiska personers verksamhet behöver inte avsaknaden av ett vinstsyfte hindra att verksamheten anses som näringsverksamhet förutsatt att den inte har en alltför begränsad omfattning. Att verksamheten har bedrivits på självkostnadsbasis eller utan full kostnadstäckning har inte uteslutit att den skattemässigt behandlats som näringsverksamhet (jfr RÅ 1998 ref. 10 och där angivna rättsfall).

Från praxis är dessutom RÅ 1997 ref. 16 av intresse. Avgörandet gällde om en viss verksamhet som en avdelning inom ett fackförbund bedrev och som avsåg mätning för ackordskontroll kunde betraktas som näringsverksamhet. Med hänsyn till vad som var upplyst om verksamhetens art, omfattning och finansiering genom en särskild avgift, ansågs den utgöra näringsverksamhet.

I det aktuella [fallet] framgår att den service som X tillhandahåller bl.a. avser rådgivning i frågor som rör arbetsrättslig lagstiftning och kollektivavtalstolkning samt hjälp med ärenden angående arbetsmiljö, rehabilitering och anställningsavtal. Servicen riktar sig mot andra än medlemmar och är avgiftsbelagd.

Enligt Skatterättsnämndens mening saknas det anledning att bedöma denna verksamhet på något annat sätt än som näringsverksamhet. Inkomsterna är därmed skattepliktiga för föreningen.