Tillverkningsprocess i industriell verksamhet (dnr 32-17/I)

Omständigheterna i ärendet

Y AB driver och utvecklar retursystem i syfte att förenkla, effektivisera och miljöanpassa varuflöden inom dagligvaruhandeln. Y AB tillhandahåller speciellt utformade plastbackar och pallar (returenheter) som är särskilt anpassade för förvaring vid transport av framförallt livsmedel inom detaljhandeln. Grundidén är att branschens distribution ska ske i returenheter i stället för i engångsemballage för att bli mer miljövänlig samtidigt som den är kostnadseffektiv för kunden.

Y AB arbetar för att skapa effektiva och hållbara varuflöden för alla aktörer i hela kedjan – från producent till grossist och slutligen ut till butiker och restauranger. Därifrån returneras lådorna och pallarna för tvätt eller sortering för att därefter på nytt skickas ut i systemet igen. Trasiga returlådor och returpallar repareras för en längre livslängd. Uttjänta lådor mals ned och återanvänds i produktion av nya lådor.

Retursystemet finansieras genom användaravgifter, vartill kommer pantavgifter som säkerhet för returlådor och returhalvpallar. Verksamheten bedrivs i hyrda lokaler i (...) och vid tvättanläggningar i (...) där returenheterna tvättas, lagas och förvaras. Y AB har cirka (...) medarbetare av vilka (...) medarbetare arbetar vid huvudkontoret i (...) och övriga medarbetare på tvättanläggningarna. Y AB har en omfattande transportplanering och en kundservice som hyrs in från tredje part.

Y AB ägs till (...) procent vardera av (...) och (...). För närvarande drivs hela verksamheten i ett bolag. Själva tvättningen av returenheterna sker dock geografiskt på olika orter.

Y AB överväger att förändra sin verksamhet enligt något av följande alternativ.

Alternativ 1. Leasingverksamheten respektive tvätteriverksamheten bedrivs i två separata aktiebolag, X AB och Z AB, som kommer att ägas av Y AB. Tvätteriverksamheten kommer att bedrivas i en egen juridisk person men den enda uppdragsgivaren kommer att vara systerbolaget, dvs. Z AB, som nyttjar tjänster för tvätt, reparation m.m. för de returenheter som används i deras leasingverksamhet. Z ABs verksamhet bedrivs i hyrda lokaler i (...). X AB bedriver sin verksamhet i anläggningar på andra orter och har egen anställd personal för den verksamheten.

Alternativ 2. Leasingverksamheten respektive tvätteriverksamheten bedrivs i separata aktiebolag som ägs till (...) procent vardera av (...) och (...). Den enda uppdragsgivaren kommer enligt detta alternativ att vara systerbolaget, dvs. Y AB. I övrigt är förutsättningarna desamma.

Alternativ 3. På samma sätt som enligt alternativ 1 och 2 kommer Z AB att nyttja tjänsterna från X AB för de returenheter som används i leasingverksamheten. X AB kommer dessutom att utföra tvätt av emballage m.m. åt externa kunder som inte igår i koncernen eller har någon anknytning till den leasingverksamhet med returenheter som bedrivs av Z AB. Enligt förutsättningarna kommer minst (...) procent av omsättningen i X AB att utgöras av intäkter från externa kunder.

Frågorna och parternas inställning

X AB vill veta om verksamheten som avser tvättanläggningar för kontroll, sortering, underhåll, tvättning, reparation och kvalitetskontroll är att anse som en sådan tillverkningsprocess i industriell verksamhet som berättigar till återbetalning av energiskatt i det fall verksamheten bedrivs i ett eget bolag, ägt av Y AB, och därigenom är skild från den verksamhet som avser uthyrning av returenheter (fråga 1). Därutöver vill X AB veta om svaret på fråga 1 förändras om det ägs till lika delar av (...) och (...), dvs. är systerföretag till Y AB (fråga 2). Slutligen vill X AB veta om svaret på fråga 1 och 2 förändras av att det även har externa kunder vilkas ersättning uppgår till minst (...) procent av omsättningen (fråga 3).

Y AB anser att rätt till återbetalning av energiskatt föreligger om verksamheten delas upp som två separata verksamheter i två olika juridiska personer. Därigenom får verksamheten som bedrivs i X AB en självständighet i förhållande till verksamheten i Z AB. De olika verksamheterna kommer genom omstruktureringen att bli tydligt avgränsade vad gäller ledning, organisation och budget. Det finns också en tydlig geografisk avgränsning. Om verksamheterna ändå skulle kunna anses som integrerade ur ett koncernperspektiv så måste X ABs verksamhet anses självständig i de fall (...) procent av omsättningen kommer från externa kunder.

Skatteverket anser att X ABs verksamhet inte kan anses som en sådan tillverkningsprocess i industriell verksamhet som kan berättiga till återbetalning oavsett hur den organiseras. De delar av verksamheten som består av kontroll, sortering, underhåll och tvättning bör inte klassificeras som industriella verksamheter utan som stödtjänster utanför tillverkningssektorn. Den del som avser reparationer kan anses som industriell. Enligt ansökan skulle denna del dock inte komma att utgöra en huvudsaklig del av X ABs verksamhet.

Rättsligt

Av 5 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor framgår att en förutsättning för att förhandsbesked ska få lämnas är att ansökan gäller en fråga som avser sökandens skattskyldighet eller beskattning. Detta gäller även den som i större omfattning förbrukar eller avser att förbruka elektrisk kraft eller bränslen om frågan rör beskattning enligt LSE.

Formuleringen är avsedd att inbegripa alla de faktorer i ett beskattningsärende som har betydelse för att bestämma såväl om den enskilde är skattskyldig överhuvudtaget som skatten till rätt belopp (prop. 1997/98:65 s. 68). Av 53 kap. 5 § skatteförfarandelagen (2011:1244) följer att som beslut om punktskatt anses också beslut om återbetalning enligt 9 kap. 14 § LSE.

Av prop. 2000/01:110 s. 21 följer att även ett beslut om återbetalning av energiskatt omfattas av lagen om förhandsbesked.

Genom SFS 2016:1072 har ändringar genomförts i LSE som innebär att det endast finns en energiskattesats på el och att lägre skattenivåer uppnås genom avdrag eller återbetalning.

Av 11 kap. 14 § LSE följer att beskattningsmyndigheten, efter ansökan från en förbrukare som inte är skattskyldig, beslutar om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraft som denne förbrukat i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. Rätt till återbetalning föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och 0,5 öre per kilowattimme.

Innan lagändringen uppnåddes den lägre skattenivån genom en reducerad skattesats.

I betänkandet Energiskatt på el (SOU 2015:87) sägs bl.a. följande avseende begreppet industriell verksamhet.

När det gäller frågan vad som utgör industriell verksamhet, framgår av förarbetena till LSE att Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) ska kunna vara vägledande, samtidigt som den inte fångar allt som enligt gängse språkbruk kan anses utgöra industri (s. 341). I det fall ett företags faktiska verksamhet är hänförlig till en SNI-kod som ligger i intervallet 05–33 (avdelning B och C enligt SNI 2007), anses den i praktiken vara en industriell verksamhet. Om SNI-koden ligger utanför intervallet, görs däremot en särskild prövning av om verksamheten trots koden kan anses som industriell. För sådan verksamhet kan det vara avgörande för skattesatsen hur verksamheten bedrivs (s. 344).

SNI-koderna fastställs av Statistiska centralbyrån och är indelade i 21 avdelningar. Avdelning B och C som nämns ovan omfattar ”Utvinning av mineral” (B) och ”Tillverkning”(C). SNI-kod 33.190 omfattar reparation av annan utrustning, dock inte reparation av varor som företaget sålt, hyrt ut eller använder i sin verksamhet. I koden ingår bland annat reparation och underhåll av lastpallar. Rengöring, tvättning och diskning av plastlådor och lastpallar omfattas av SNI-kod 81.290 som finns under aktivitetsrubriken Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster.

Skatterättsnämndens bedömning