Fråga om fritidsfastighet som använts som bostad under mer än ett års tid före utflyttning därmed fått karaktär av permanentbostad.
DIARIENUMMER | 9-19/D |
MEDDELANDEDATUM | 2019-05-24 |
LAGRUM | 3 kap. 3 och 7 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) |
SÖKANDE | A |
MOTPART | Skatteverket |
Förhandsbesked
A ska anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit.
Bakgrund
Omständigheterna i ärendet
A, som är svensk medborgare, flyttade från Sverige [under 1990-talet]. Hon flyttade tillbaka till Sverige 2013 tillsammans med sin make och dotter. Under åren 2013–2017 bodde familjen i en hyrd lägenhet i [Sverige].
(...) 2017 flyttade As make tillbaka till [landet X]. A och hennes dotter flyttade till familjens fritidsfastighet i Sverige och bodde där under perioden (...) 2017– (...) 2018. I slutet av (...) 2018 flyttade de till X. Anledningen till att de inte flyttade dit redan 2017 var att det tog tid innan As make fick besked om vilken tjänst han skulle få och de ville undvika att flytta två gånger på kort tid.
A köpte fastigheten i Sverige 2010. Innan hon och hennes dotter var bosatta där användes den som fritidsbostad och den kommer även i fortsättningen att användas som sådan. A och hennes dotter planerar att vistas där upp till åtta veckor under somrarna, ca två veckor under julen och eventuellt ytterligare två till tre veckor under påsk och höstlov.
Frågan och parternas inställning
A vill veta om innehavet av fastigheten i Sverige tillsammans med hennes planerade vistelser här innebär att hon är obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit.
Hon anser att frågan ska besvaras nekande. Fastigheten anskaffades som fritidsbostad när hon hade bott en längre tid utomlands. Perioden då hon och hennes dotter var bosatta där är kort i förhållande till perioden som hon har ägt fastigheten.
Skatteverket anser också att frågan ska besvaras nekande. Med hänsyn till den långa tid som A varit utflyttad före återbosättningen i Sverige, att fastigheten anskaffats och huvudsakligen använts som fritidsbostad, den förhållandevis korta tid den använts som permanentbostad och de speciella omständigheterna i övrigt, ger innehavet av fastigheten inte väsentlig anknytning hit.
Skälen för avgörandet
Rättsligt
Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig (3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen [1999:1229]).
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i närings-verksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3 kap. 7 § första stycket).
Skatterättsnämndens bedömning
Den omständigheten att den skattskyldige behåller en bostad som före utflyttningen varit dennes permanentbostad har i praxis ansetts utgöra en tungt vägande anknytningsfaktor till Sverige (se t.ex. RÅ 1989 ref. 118, RÅ 2009 not. 84, HFD 2012 not. 21 och HFD 2012 not. 51). En lägenhet som skulle användas som bostad under mindre än ett år före utflyttningen har också ansetts utgöra en sådan bostad för åretruntbruk som medför väsentlig anknytning till Sverige (HFD 2016 not. 31). Enbart innehav av en bostad som fyllt funktion som fritidsbostad ger däremot i regel inte väsentlig anknytning hit (se t.ex. RÅ 1992 not. 367).
A har använt fastigheten i Sverige som bostad under mer än ett års tid före utflyttningen. Enligt Skatterättsnämndens uppfattning får fastigheten därmed anses ha karaktär av permanentbostad. Vid en samlad bedömning av redovisade omständigheter finner nämnden därför att A ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige. Den omständigheten att hon varit bosatt utomlands under en lång tid före återbosättningen i Sverige föranleder inte någon annan bedömning.
I avgörandet har deltagit AA, ordf., BB, CC (skiljaktig), DD, EE, FF och GG.
Ärendet har föredragits av HH.
Skiljaktig mening
CC är skiljaktig och anför följande.
Till skillnad från majoriteten anser jag inte att A har väsentlig anknytning till Sverige.
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 är en person obegränsat skattskyldig om hon har väsentlig anknytning till Sverige och tidigare har varit bosatt här. För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska enligt 3 kap. 7 § beaktas dels vissa särskilt angivna omständigheter, dels förhållanden som liknar dessa omständigheter. Det övergripande syftet med bestämmelserna om väsentlig anknytning är att motverka skenutflyttning, det vill säga att någon i egentlig mening inte flyttar ut från Sverige utan behåller starka band hit.
A är svensk medborgare och flyttade från Sverige [under 1990-talet]. Hon flyttade tillbaka till Sverige år 2013 tillsammans med sin make och dotter. Skälet till återflyttningen var att maken fick anställning i Sverige. Under perioden (...) 2013 till (...) 2017 bodde familjen i en hyreslägenhet i [Sverige]. (...) 2017 flyttade As make till X. A och dottern flyttade då till det fritidshus som familjen hade i Sverige, där de bodde under perioden (...) 2017 till (...) 2018. I slutet av (...) 2018 flyttade de slutligen till X där de förenades med maken.
Fritidshuset i Sverige hade förvärvats av A redan år 2010, och det hade använts för fritids-ändamål ända fram till att hon och dottern flyttade dit (...) 2017.
Skälet till att A och dottern inte följde med maken till X redan (...) 2017 var att det vid den tidpunkten var oklart vilken anställning han skulle erhålla, och makarna ville undvika att de och dottern skulle behöva flytta flera gånger på kort tid.
Efter utflyttningen från Sverige kommer A endast att vistas i fritidshuset under kortare tid under semestervistelser i Sverige. Hon har haft en enskild firma i Sverige, men den avvecklades i [början av] 2019.
Mot denna bakgrund gör jag följande bedömning. Bestämmelserna om väsentlig anknytning avser att förhindra skenutflyttning. Det finns inga omständigheter i ärendet som motsäger att A verkligen har utflyttat till X. Visserligen bodde hon med sin dotter permanent i fritidshuset under perioden (...) 2017 till (...) 2018. Det var dock endast som ett led i familjens utflyttning från Sverige under den tid som maken etablerade sina anställningsförhållanden i X.
Avsikten med katalogen av omständigheter i 3 kap. 7 § är utgöra grund för en helhetsbedömning av den enskildes anknytning till Sverige. Avsikten med katalogen är inte att den ska ligga till grund för en mekanisk prövning av om enskilda rättsfakta som anges i katalogen är uppfyllda eller ej. Det är visserligen riktigt att A använt fritidshuset i Sverige som permanentbostad under en kortare tid före hennes och dotterns utflyttning, men det var endast som ett led i familjens påbörjade utflyttning från Sverige. Det är i ärendet uppenbart att det inte är fråga om någon utflyttning från Sverige för skens skull. Enligt min mening har A inte väsentlig anknytning till Sverige.