(FASTIGHETSTAXERING)

SKVFS 2016:7 Värderingen av lantbruksenheter vid 2017 års och senare års fastighetstaxeringar

Skatteverket föreskriver med stöd av 7 kap. 7 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och 6 kap. 1 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) följande.

Åkermark

1 §Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska för beskaffenhetsklasserna 1–5 gälla följande.

Klass 1:

Åkermark vars produktionsförmåga är mycket bättre än (mer än 30 procent över) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala.

Klass 2:

Åkermark vars produktionsförmåga är bättre än (minst 10 procent men högst 30 procent över) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala.

Klass 3:

Åkermark vars produktionsförmåga är normal (avviker mindre än 10 procent från den genomsnittliga produktionsförmågan) inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala.

Klass 4:

Åkermark vars produktionsförmåga är sämre än (minst 10 procent men högst 30 procent under) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala.

Klass 5:

Åkermark vars produktionsförmåga är mycket sämre än (mer än 30 procent under) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala.

Vid bedömningen av åkermarkens produktionsförmåga förutsätts i samtliga beskaffenhetsklasser att åkermarken tillhör dräneringsklass 1 eller 2.

Om brukningsförhållandena för åkermarken är väsentligt bättre än vad som är normalt inom värdeområdet, ska beskaffenhetsklassen höjas med ett steg. Är brukningsförhållandena väsentligt sämre än vad som är normalt inom värdeområdet ska beskaffenhetsklassen sänkas med ett steg.

2 §Vid klassindelning av värdefaktorn dränering ska för dräneringsklasserna 1–3 gälla följande.

Klass 1:

Åkermark som är tillfredsställande dränerad genom systemtäckdikning.

Klass 2:

Annan åkermark än sådan som tillhör klass 1, om den är tillfredsställande dränerad eller självdränerande.

Klass 3:

Åkermark som är otillfredsställande dränerad.

Om befintligt huvudavlopp inte medger tillfredsställande avrinning, ska dräneringsklassen sänkas ett steg.

Betesmark

3 §Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska för beskaffenhetsklasserna 1–5 vid normala bruknings- och torrläggningsförhållanden gälla följande.

Klass 1:

Betesmark som har bättre (mer än 30 procent högre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet och som ligger i anslutning till brukningscentrum.

Klass 2:

Betesmark som har bättre (mer än 30 procent högre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet men som inte ligger i anslutning till brukningscentrum.

Klass 3:

Betesmark vars avkastning och kvalitet är normal (avviker med högst 30 procent) från vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.

Klass 4:

Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.

Klass 5:

Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet och som kan förväntas bli tagen i anspråk för virkesproduktion inom en nära framtid.

Produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner

4 §Värdefaktorn bonitet ska bestämmas med ledning av Skogshögskolans boniteringssystem.

5 §Värdefaktorn bonitet ska indelas i bonitetsklasserna E–A med ledning av den produktiva skogsmarkens virkesproducerande förmåga enligt följande.

Länsgrupp

Bonitetsklass (medelbonitet i skogskubikmeter per hektar och år)

E

D

C

B

A

1.

Norrbottens län

1,0–1,7

1,8–2,2

2,3–3,2

3,3–4,4

4,5–

2.

Västerbottens och Jämtlands län

1,0–1,9

2,0–2,8

2,9–4,0

4,1–5,0

5,1–

3.

Västernorrlands län

1,0–2,8

2,9–3,7

3,8–5,0

5,1–6,0

6,1–

4.

Gävleborgs län

1,0–3,1

3,2–4,5

4,6–5,8

5,9–6,7

6,8–

5.

Dalarnas län

1,0–2,5

2,6–3,7

3,8–5,8

5,9–7,7

7,8–

6.

Värmlands län

1,0–3,1

3,2–4,9

5,0–7,2

7,3–8,7

8,8–

7.

Stockholms, Uppsala, Örebro och Västmanlands län

1,0–4,2

4,3–5,9

6,0–7,8

7,9–9,4

9,5–

8.

Södermanlands, Östergötlands och Kalmar län

1,0–4,2

4,3–5,9

6,0–8,4

8,5–10,5

10,6–

9.

Gotlands län

1,0–1,9

2,0–2,8

2,9–4,1

4,2–5,8

5,9–

10.

Jönköpings, Kronobergs, Skåne och Västra Götalands läns län

1,0–4,5

4,6–6,8

6,9–9,3

9,4–11,2

11,3–

11.

Blekinge och Hallands län

1,0–5,0

5,1–7,3

7,4–9,9

10,0–11,9

12,0–

6 §Värdefaktorerna virkesförråd barrträd och virkesförråd lövträd ska bestämmas i hela skogskubikmeter per hektar.

7 §För skogsinnehav under 30 hektar ska värdefaktorn virkesförråd, i enlighet med bilaga 5 a (skogstabell M) till 1 kap. 19 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199), klassindelas med hänsyn till totalt virkesförråd uttryckt i skogskubikmeter per hektar enligt följande.

Område

Klass för totalt virkesförråd

1

2

3

4

5

6

7

8

9

I

Del av Z, AC och BD län*

(5)–19

20–39

40–59

60–79

80–94

95–109

110–124

125–144

145–

II

Del av Z, AC och BD län** samt i hela I län

(5)–29

30–54

55–79

80–104

105–129

130–149

150–169

170–189

190–

III

W, X och Y län

(10)–54

55–79

80–99

100–119

120–144

145–164

165–184

185–204

205–

IV

AB, C, D, E, O, S, T och U län

(20)–69

70–99

100–124

125–149

150–179

180–204

205–229

230–254

255–

V

F, G och H län

(25)–74

75–104

105–129

130–154

155–189

190–214

215–239

240–264

265–

VI

K, M och N län

(25)–84

85–119

120–154

155–179

180–204

205–229

230–254

255–279

280–

Tomtmark

8 §Vad som sägs i 1–7 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2014:3) om värderingen av småhusenheter vid allmän fastighetstaxering 2015 ska tillämpas även i fråga om tomtmark ingående i lantbruksenhet. Dock ska vid klassindelningen av värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden följande beaktas. Värderingsenhet på vilken det finns småhus som, enligt 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), utgör brukningscentrum för lantbruksenhet, och som enligt 12 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen ska jämställas med småhus som utgör självständig fastighet, ska indelas i klass 1.

Småhus

9 §För småhus ingående i lantbruksenhet ska tillämpas vad som sägs i 8–16 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2014:3) om värderingen av småhusenheter vid allmän fastighetstaxering 2015, med undantag av där angiven bilaga om standardpoäng. För standardpoäng ska i stället bilaga 1 tillämpas.

Vid klassindelningen av värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden ska småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet, enligt 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), indelas i klass 1.

Ekonomibyggnader

10 §Vid klassificering av värdefaktorn storlek ska med värderingsenhetens yta på marken avses byggnadsarea enligt svensk standard SS 21054:2009.

11 §Värdefaktorn ålder uttrycks genom byggnadens värdeår. Värdeåret utgörs av byggnadens nybyggnadsår. Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av byggnaden togs i bruk eller kunde ha tagits i bruk. Det tidigaste värdeåret ska vara 1929. Värdefaktorn ålder ska anges i hela år.

Har byggnaden varit föremål för påtaglig om- eller tillbyggnad eller påtaglig förbättring ska värdeåret jämkas.

12 §Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska vad som anges i bilaga 2 gälla.

Storlekskorrektion

13 §Vid bestämmande av storlekskorrektion för lantbruksenhet ska med medelstor lantbruksenhet enligt 7 kap. 4 a § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) förstås en lantbruksenhet vars sammanlagda riktvärde, med undantag för småhus och tomtmark för sådan byggnad, utgör 900 000 kr.

Indelning i värdeområden och provvärderingsområden

14 §Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för ekonomibyggnader, åkermark och betesmark (riktvärdekarta J) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 31.

Bilagan utesluten här. Den finns tillgänglig hos Skatteverket och på www.skatteverket.se.

15 §Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner, produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner och skogligt impediment (riktvärdekarta SK) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 42.

Bilagan utesluten här. Den finns tillgänglig hos Skatteverket och på www.skatteverket.se.

16 §Indelning i värdeområden för småhus och tomtmark till småhus på lantbruksenhet (riktvärdekarta LS) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 53.

Bilagan utesluten här. Den finns tillgänglig hos Skatteverket och på www.skatteverket.se.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2016:7

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 september 2016 och tillämpas första gången vid allmän fastighetstaxering 2017 och därefter vid särskilda fastighetstaxeringar till och med 2019.

Bilaga 1 Standardpoäng för småhus

Huvudområde Exteriör

Fasadbeklädnad

Minst hälften av den sammanlagda fasadytan består av

– tegel eller stenmaterial

4

– trä, puts, fibercement, plåt eller plast

3

Garage

– finns i huset (inte källarplan) eller på tomten, med plats för en bil

2

– finns i huset (inte källarplan) eller på tomten, med plats för två eller flera bilar

4

Carport

Carport finns på tomten

1

Underhålls- och ombyggnadsstandard

Fasadbeklädnaden är till mer än hälften utbytt 2003 eller senare

3

Takbeläggningen är till mer än hälften utbytt 2003 eller senare

3

Maximal delsumma Exteriör

15

Huvudområde Energihushållning

El

El finns indragen

4

Fönster

Minst hälften av den sammanlagda fönsterytan består av två-, tre- eller fyrglasfönster med kopplade eller hermetiskt tillslutna bågar, med eller utan isolerglas

2

Uppvärmning

System för uppvärmning finns (dock inte enbart vedspis, kamin, kakelugn, fristående elradiatorer eller luftvärmepump utan luftkanaler mellan rummen)

3

Underhålls- och ombyggnadsstandard

Elsystemet är utbytt 2003 eller senare

3

Maximal delsumma Energihushållning

12

Huvudområde Kök

Inredning och utrustning m.m.

Bedöm om kökets fasta inredning och utrustning har

– enkel standard

3

– normal standard

6

– hög standard

9

Underhålls- och ombyggnadsstandard

Kökets fasta inredning (skåp, bänkar och liknande) och utrustning är i sin helhet utbytta 2009 eller senare

3

Maximal delsumma Kök

12

Huvudområde Sanitet

Vatten

I huset finns indraget

– åretruntvatten

4

– sommarvatten

3

Bad, dusch och vattenspolad toalett (wc)

I bostadsplan (inkl. sluttningsvåning) finns

– ett bad- eller duschutrymme

1

– två eller flera bad- eller duschutrymmen

2

Wc finns

3

Utrymme för tvätt och klädvård

Särskilt utrymme större än 4 kvm finns inrättat för tvätt och klädvård, t.ex. tvättstuga eller grovkök

1

Underhålls- och ombyggnadsstandard

– Ledningarna för vatten och avlopp i byggnaden är till mer än hälften av sin totala längd utbytta 2003 eller senare

3

– Sanitetsutrustningen, golvbeläggningen och väggbeklädnaden i det största bad- eller duschutrymmet är i allt väsentligt utbytt 2009 eller senare

3

Maximal delsumma Sanitet

16

Huvudområde Övrig interiör

Öppen spis, allrum

Öppen spis, kakelugn eller braskamin finns i byggnaden

2

Allrum eller liknande inrett utrymme större än 15 kvm finns i källaren

2

Maximal delsumma Övrig interiör

4

Bilaga 2 Ekonomibyggnader

Klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet

Byggnadskategoriklass

Beskaffenhetsklass

Beskrivning

11. Djurstall, logar, lador, maskinhallar, gårdsverkstäder, lagerhus för potatis, trädgårdsprodukter, foder eller andra förnödenheter och liknande byggnader med värdeår före 1980

1

Byggnad med påtagligt bättre utformning och skick än vad som är normalt för äldre byggnader.

2

Byggnad med godtagbar utformning och godtagbart skick för äldre byggnader.

3

Byggnad med påtagligt sämre utformning och skick än som är normalt för äldre byggnader.

21. Djurstall för mjölkkor, värdeår 1980–

1

Byggnad med god utformning för modern mjölkproduktion och i gott skick.

2

Byggnad med godtagbar utformning för modern mjölkproduktion och i godtagbart skick.

3

Byggnad med enklare utformning för mjölkproduktion och i mindre gott skick.

22. Djurstall för slakt och ungnöt, värdeår 1980–

1

Byggnad med god utformning för modern köttdjursproduktion och i gott skick.

2

Byggnad med godtagbar utformning för modern köttdjursproduktion och i godtagbart skick.

3

Byggnad med enklare utformning för köttdjursproduktion och i mindre gott skick.

23. Djurstall för grisar, värdeår 1980–

1

Byggnad med god utformning för modern grisproduktion och i gott skick.

2

Byggnad med godtagbar utformning för modern grisproduktion och i godtagbart skick.

3

Byggnad med enklare utformning för grisproduktion och i mindre gott skick.

24. Djurstall för värphöns, värdeår 1980–

1

Byggnad med god utformning för modern äggproduktion och i gott skick.

2

Byggnad med godtagbar utformning för modern äggproduktion och i godtagbart skick.

3

Byggnad med enklare utformning för äggproduktion och i mindre gott skick.

25. Djurstall för får, getter och strutsar, värdeår 1980–

1

Byggnad med god utformning för modern mjölkproduktion med mejeri och i gott skick.

2

Byggnad med godtagbar utformning för modern mjölkproduktion med mejeri och i godtagbart skick.

3

Byggnad med enklare utformning för kött- och ullproduktion och i mindre gott skick.

26. Djurstall för hästar, värdeår 1980–

1

Byggnad med god utformning för modern hästuppfödning eller hästhållning och i gott skick.

2

Byggnad med godtagbar utformning för modern hästuppfödning eller hästhållning och i godtagbart skick.

3

Byggnad med enklare utformning för hästuppfödning eller hästhållning och i mindre gott skick.

27. Djurstall för mink, räv och liknande, värdeår 1980–

Klassindelas inte.

28. Djurstall för slaktkycklingar och kalkoner, värdeår 1980–

1

Byggnad med god utformning för modern köttproduktion och i gott skick.

2

Byggnad med godtagbar utformning för köttproduktion och i godtagbart skick.

3

Byggnad med enklare utformning för köttproduktion och i mindre gott skick.

31. Loge, lada och liknande, värdeår 1980–

1

Byggnad med god utformning för modernt lantbruk och i gott skick.

2

Byggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick.

3

Byggnad med enklare utformning för lantbruk och i mindre gott skick.

32. Maskinhall, gårdsverkstad och liknande, värdeår 1980–

1

Byggnad med god utformning för modernt lantbruk med värmeisolerad gårdsverkstad och i gott skick.

2

Byggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick.

3

Byggnad med enklare utformning för lantbruk och i mindre gott skick.

33. Gårdslager för potatis, trädgårdsprodukter, foder eller andra förnödenheter och liknande, värdeår 1980–

1

Byggnad med god utformning för modernt lantbruk och i gott skick.

2

Byggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick.

3

Byggnad med enklare utformning för lantbruk och i mindre gott skick.

34. Ridhus

1

Byggnad med god utformning för ridsport och i gott skick.

2

Byggnad med godtagbar utformning för ridsport och i godtagbart skick.

3

Byggnad med enklare utformning för ridsport och i mindre gott skick.

42. Spannmålslager

1

Spannmålslager, fristående eller i för ändamålet uppförd byggnad, med såväl tork som lagring för modern spannmålshantering och i gott skick.

2

Spannmålslager, fristående eller inrymt i äldre byggnad, med såväl tork som lagringsfickor med godtagbar utformning för modern spannmålshantering och i godtagbart skick.

3

Enklare spannmålslager inrymt i loge, lada eller liknande. Spannmålslager i mindre gott skick.

44. Ensilagesilo

1

Ensilagesilo med god utformning för modernt lantbruk och i gott skick.

2

Ensilagesilo med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick.

3

Ensilagesilo i mindre gott skick. Övriga enklare anläggningar.

51. Växthus, typ friliggande

1

Friliggande växthus med god utformning för modern växtodling och i gott skick.

2

Friliggande växthus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick.

3

Friliggande växthus med enklare utformning för växtodling och i mindre gott skick.

52. Växthus, typ blockhus

1

Blockhus med god utformning för modern växtodling och i gott skick.

2

Blockhus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick.

3

Blockhus med enklare utformning för växtodling och i mindre gott skick.

53. Enklare växthus

1

Enklare växthus med god utformning för modern växtodling och i gott skick.

2

Enklare växthus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick.

3

Enklare växthus med enklare utformning för växtodling och i mindre gott skick.

60. Övriga ekonomibyggnader

Klassindelas inte.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...