Beskattning av traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar m.m.

3.1 Traktor skatteklass I

En traktor ska enligt 2 kap. 16 § VSL tillhöra skatteklass I om den

1. har en tjänstevikt över 2 ton och som används för transport på andra vägar än enskilda om inte annat följer av bestämmelserna i 17 §,

2. är en till traktor ombyggd bil (s.k. epatraktor eller A-traktor) eller

3. är särskilt konstruerad för att användas för på- och avlastning av påhängsvagnar inom hamn- och terminalområden eller andra liknande områden.

I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2007:38 avsnitt 1) anges följande.

” Med transport bör avses alla slags transporter oavsett om det som transporteras är gods, personer eller något annat. Avgörande bör vara om något transporteras. Som transport bör också räknas om ett efterfordon dras av traktorn, motorredskapet eller tunga terrängvagnen (t.ex. grävmaskin på egna hjul, karusellvagn, varuvagn, bostadsvagn, kompressor).

Med andra vägar än enskilda bör avses allmän väg, gata eller annan allmän plats som är upplåten för allmän samfärdsel.”

3.2 Traktor skatteklass II

En traktor ska enligt 2 kap. 17 § VSL tillhöra skatteklass II om den uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av produkter från eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske, under förutsättning, när det gäller skogsbruk, att lasten sammanlagt inte överstiger 15 ton.

Här avses traktor som normalt används i lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske och bara i ringa omfattning används för andra transporter på andra vägar än enskilda. En användning som utgör högst tio procent av den totala körtiden kan anses som ringa enligt departementschefens uttalande i proposition 1986/87:50 s. 18.

I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2007:38 avsnitt 2) anges följande.

” I den totala körtiden bör räknas in användning både på väg och utanför väg samt både transportarbete och annan användning.

Till produkter från lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske bör räknas bl.a. mjölk, djur, spannmål, potatis, betor, hö, halm, timmer, ved, grönsaker, frukt, bär, plantskoleplantor, frö och fiskefångst.

Till lantbruk bör räknas uppfödning och skötsel av nötkreatur, hästar, svin, får, fjäderfä och andra husdjur för slakt och avel och för produktion av mjölk och ägg, här ingår även uppfödning och skötsel av rid- och tävlingshästar. Till lantbruk bör också kunna räknas ren- och pälsdjursskötsel.

Produkterna får inte vara bearbetade i större utsträckning än vad som normalt sker på fältet eller i skogen, ombord på fartyget eller i växthuset eller plantskolan. Varor som har framställts genom industriell bearbetning av produkterna bör inte anses som produkter från lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske. Detsamma gäller avfall från sådan bearbetning. Med produkter från lantbruk, skogsbruk etc. anses således inte köttvaror, djupfryst fisk, konserver, mjöl, socker, sågade bräder eller sågspån.

Till förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske bör räknas bl.a. utsäde, plantor, foder, gödsel, byggnadsmaterial för erforderliga byggnader på ett lantbruk, grus för skogsbilvägar och fiskeredskap.

Till förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske bör inte räknas motorredskap, t.ex. grävmaskin för skogsdikning eller maskin för lastning av kalk.

Samma slags gods kan ibland anses som produkter från eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske och ibland som annat gods. Avgörande bör vara utgångspunkten eller målet för transporten. För att en traktor skall få användas i skatteklass II för transport av sådana produkter eller förnödenheter bör därför krävas att produkterna transporteras från och förnödenheterna till lantbruket, skogsbruket, handelsträdgården, plantskolan eller fiskefartyget.”

Exempelvis bör en transport av kvävegödselmedel från en järnvägsstation till en lagerbyggnad belägen i anslutning till stationen inte anses som en transport till lantbruk. Inte heller bör en transport med en traktor på allmän väg av timmer eller ved anses som en transport från skogsbruket om transporten inte sker från skogen utan från en avlastningsplats för något annat transportmedel, exempelvis en järnvägsstation. Transport av potatis och frukt från ett lager till butiker bör inte heller anses som en transport från lantbruk.

Eftersom gödsel anses som en förnödenhet för lantbruk bör även slam kunna anses som sådan förnödenhet i de fall slammet transporteras till ett lantbruk för att spridas på åkrarna som jordförbättringsmedel. Transport av slam i annat fall, t.ex. från ett reningsverk till en slamtipp, bör däremot inte anses vara transport till lantbruk.

Av 2 kap. 17 § VSL framgår vidare att en traktor ska tillhöra skatteklass II om den används endast för transporter som är begränsade till

1. transport av endast traktorn med förare,

2. godstransport vid passage över en väg,

3. transport av gods som är lastat på traktorn,

4. transport vid färd till eller från en arbetsplats, ett försäljningsställe eller dylikt av redskap som skall drivas med traktorn eller av sådant gods som behövs för driften av traktorn eller redskapet eller som behövs för dess förare.

Till skatteklass II hör också traktorer som inte hör till skatteklass I.

I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2007:38 avsnitt 2) anges följande.

”Med transport av endast en traktor med förare bör avses att traktorn framförs utan last, dvs. utan att något transporteras med traktorn och utan att passagerare medföljer. Detta gäller även i de fall en traktor med släpvagn, som i regel används till att transportera last, körs med släpvagnen tom.

Med gods som är lastat på traktorn bör avses bl.a. gods i en grävskopa eller behållare (t.ex. sand i en sandspridare) som är monterad på traktorn.

Med redskap som skall drivas med traktorn bör avses ett redskap som arbetar när det dras av traktorn eller på annat sätt är kopplat till traktorn. Det kan gälla t.ex. ett brunnsborrningsaggregat som på egna hjul dras av en traktor och som på arbetsplatsen drivs med den motor som driver traktorn. Det kan även vara en kalkspridare som sprider kalk när den dras av traktorn eller en sopmaskin som drivs med den motor som driver traktorn

Med gods som behövs för driften av traktorn eller redskapet bör avses bl.a. drivmedel och reservdelar.

Med gods som föraren behöver bör avses t.ex. en personbil som tas med på en släpvagn och som traktorföraren skall använda för hemtransport.

Till gods som föraren behöver bör dock inte räknas motorredskap, t.ex. en grävmaskin, som föraren skall använda på arbetsplatsen.”

4.1 Anmälan

Fordonsägaren ska skriftligen anmäla och ange traktors användningssätt enligt bestämmelser i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister (FVTR).

Om en traktor har hänförts till fel skatteklass (t.ex. på grund av myndighetsfel) och skatt därigenom påförts oriktigt, kan beskattningsmyndigheten besluta om fastställande av skatten enligt 4 kap. 2 § VSL. Att fordonsägaren av misstag har anmält en traktor i fel skatteklass har inte ansetts innebära att traktorns skatteklass kan ändras retroaktivt.

Vid bedömningen av till vilken skatteklass en traktor ska hänföras saknar det betydelse om den används i yrkesmässig trafik eller i annan verksamhet. Dock kan ägarens verksamhet ge viss information om det troliga användningssättet.

Vid bedömningen av till vilken skatteklass en traktor ska hänföras bör bl.a. följande beaktas

• hur fordonet ser ut,

• om fordonet är registreringspliktigt,

• om fordonet är en traktor,

• om fordonet är en ombyggd bil,

• om fordonet är en s.k. terminaltraktor,

• om fordonets tjänstevikt är över 2 ton,

• hur används fordonet,

• vad fordonsägaren uppger i sin anmälan (fordonsägaren ska beskriva hur traktorn används, allmänna uttryck som ”klass II-traktor” bör inte godtas),

• sker transport på allmän väg,

• vad för slags gods transporteras,

• i vilken omfattning utförs transporterna,

• vilka fordon dras av traktorn,

• vilka uppgifter om fordonsägaren finns i vägtrafikregistret och

• vilka uppgifter om fordonsägarens näringsverksamhet kan fås från Skatteverket.

Ovanstående gäller även i tillämpliga delar motorredskap och tung terrängvagn.

4.2 Tillfällig användning av traktor skatteklass II som traktor skatteklass I

En traktor som tillhör skatteklass II och som inte används i lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske får enligt 2 kap. 18 § VSL tillfälligt användas som en traktor skatteklass I. Den tillfälliga användningen kan vara högst 15 dagar. Enligt 10 kap. 13 § 11 FVTR ska den tillfälliga användningen anmälas till Vägverket innan den påbörjas. Anmälan ska innehålla uppgift om när användningen börjar.

Fordonsskatt som traktor i skatteklass I tas ut för 15 dagar vid varje tillfälle. Skatten ska betalas inom tre veckor efter det att den tillfälliga användningen anmäldes (5 kap. 5 § VSL).

I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2007:38 avsnitt 3) anges följande.

”Användning av traktor skatteklass II som skatteklass I bör normalt kunna förekomma högst tre gånger per år för att anses som tillfällig.

Traktorn bör anses tillhöra skatteklass II även då den tillfälligt används som skatteklass I. Därav följer att en släpvagn som dras av en sådan traktor vid sådan användning inte är skattepliktig.”

4.3 Fordonsskatt till följd av ändrad användning

Skattens storlek när ett fordons användning ändras framgår av 2 kap. 14 § VSL. Traktor som tillhör skatteklass II är inte skattepliktig.

Om en traktors användning ändras så att traktorn övergår från att tillhöra skatteklass II till att tillhöra skatteklass I, tas den högre skatten ut från och med den kalendermånad då användningen ändrades. Fordonsskatten tas alltså ut fr.o.m. den första dagen i månaden även om ändringen sker senare i månaden och även om fordonsskatten är 4 800 kronor eller högre per år. Fordonsskatten ska betalas senast tre veckor efter den dag då ändringen skedde.

Om en traktors användning ändras så att traktorn övergår från att tillhöra skatteklass I till att tillhöra skatteklass II gäller den lägre skatten (noll kronor) fr.o.m. kalendermånaden efter den då användningen ändrades. Detta gäller även om anmälan om ändrad användning kommer in till Vägverket den första dagen i månaden.

5.1 Registreringsplikt för motorredskap

Motorredskap är ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen som arbetsredskap eller för kortare förflyttningar av gods. Motorredskap indelas i motorredskap klass I (högsta konstruktiva hastighet över30 kilometeri timmen) och motorredskap klass II (konstruktiv hastighet högst30 kilometeri timmen). Motorredskap klass I får inte framföras med högre hastighet än50 kilometeri timmen. Av vägtrafikregistret, textkod T71T, framgår den konstruktiva hastigheten för ett motorredskap klass I.

Bestämmelser om registrering finns i lagen (2001:558) om vägtrafikregister (LVTR).

Ett motorredskap klass I är alltid registreringspliktigt (12 § 1 LVTR) och skattepliktigt.

Ett motorredskap klass II är registreringspliktigt om det används

• för persontransport på en väg som inte är enskild, om det sker i annat fall än vid passage över vägen, vid färd kortaste sträcka till eller från ett arbetsställe för fordonet eller liknande, eller undantagsvis vid färd kortare sträcka i andra fall än som nu har nämnts (12 §2 aLVTR),

• för transport av gods i andra fall än som avses i 2 kap. 17 § VSL på en väg som inte är enskild (12 § 2 b LVTR).

Med persontransport avses även transport av endast motorredskap med förare.

5.2 Beskattning av motorredskap

Ett motorredskap klass II som är en ombyggd bil beskattas, oavsett tjänstevikten som skatteklass I.

Ett motorredskap med tjänstevikt över 2 ton och som inte är en ombyggd bil, beskattas som skatteklass I om den används för transport av gods på väg som inte är enskild och transporterna inte är begränsade till sådana som anges i 2 kap. 17 § VSL (se avsnitt 3.2).

Ett motorredskap som inte tillhör skatteklass I eller skatteklass II beskattas med en fordonsskatt av 1.000 kr per år.

Om ett motorredskap är ett motorredskap klass I eller II har ingen betydelse för beskattningen av motorredskapet. Det är i stället kombinationen av reglerna om registrering och beskattning som är avgörande. Först måste det klaras ut om fordonet är registreringspliktigt. Därefter kommer frågan om beskattningen. Det är bara registreringspliktiga motorredskap som kan vara skattepliktiga. Ett motorredskap klass II som inte används för transport av personer eller gods på väg som inte är enskild är inte registreringspliktigt och därmed inte heller skattepliktigt. Detta gäller även om motorredskapet är en ombyggd bil.

Vad som sägs under avsnitt 4.1 och 4.3 gäller i tillämpliga delar även motorredskap.

7.1 Registreringsplikt för släpvagn

En släpvagn (dvs. påhängsvagn eller annan släpvagn) är registreringspliktig (12 § LVTR) om den dras av

• traktor,

• motorredskap klass I,

• tung terrängvagn,

• motorredskap klass II med en tjänstevikt över 2 ton när det används som en traktor klass I eller

• motorredskap klass II, oavsett vikt, när det används som en traktor klass I om det är en till motorredskap ombyggd bil.

En släpvagn är dock inte registreringspliktig (13 § LVTR) om den dras av

• traktor som i det enskilda fallet endast används som en traktor klass II,

• motorredskap klass II som i det enskilda fallet endast används som en traktor klass II eller

• tung terrängvagn som är konstruerad för en hastighet av högst30 kilometeri timmen, och som i det enskilda fallet endast används som en traktor klass II.

7.2 Beskattning av släpvagn

En släpvagn (dvs. påhängsvagn eller annan släpvagn) är skattepliktig om den dras av

• traktor som hör till skatteklass I,

• motorredskap som hör till skatteklass I eller

• tung terrängvagn som hör till skatteklass I

En släpvagn är inte skattepliktig om den dras av

• traktor som hör till skatteklass II,

• motorredskap som hör till skatteklass II,

• motorredskap som beskattas med 1.000 kr per år eller

• tung terrängvagn som hör till skatteklass II

Det bör dock observeras att en släpvagn, som dras av motorredskap klass I eller av en tung terrängvagn som är konstruerad för en hastighet över30 kilometeri timmen, alltid är registreringspliktig även om den i vissa fall inte är skattepliktig.

Påhängsvagn med skattevikt över 3 ton är inte skattepliktig om den dras av s.k. terminaltraktor (2 kap. 16 § 5 VSL).