KR:s i Stockholm dom den 16 februari 1998 i mål nr 1518-1996. Fråga om bolagets rätt till avdrag för kostnader för introduktion av en ny bilmodell, artistuppträdande vid säljträff och återförsäljares utlandsresa.
Område: Kammarrätten
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 9 mars 1998.
Eftertaxering taxeringsår 1989. Skattetillägg
Skattemyndigheten yrkade att bolaget vid 1989 års taxering skulle eftertaxeras för 3 638 596 kronor avseende inkomst av rörelse.
Skattemyndigheten har utfört revision hos bolaget. Vid revisionen har framkommit att bolaget har yrkat avdrag för representationskostnader avseende bl.a.
Presentation av ny bilmodell i Nice och introduktion av ny bilmodell samt artistuppträdande vid säljträff. Kostnader för återförsäljares utlandsresa (2/3 av totala kostn).
LR biföll delvis skattemyndighetens ansökan. Skattemyndigheten yrkade att bolaget skulle eftertaxeras helt i enlighet med skattemyndighetens ansökan till länsrätten.
KR gjorde följande bedömning
Ny bilmodell
”Bolaget är ett av landets större bilföretag och ingår i X-koncernen.Det har för företaget gällt att introducera och marknadsföra en ny lyxbil, en ”top-of-line modell”. Bolaget har med hänsyn härtill vänt sig till en målgrupp som bolaget anger som ” top management på svenska företag samt samhällets toppar i övrigt.” Den aktuella bilmodellen skulle enligt bolaget bana vägen för en framgångsrik försäljning av en senare modell, benämnd Y. En annan marknadsförutsättning som krävde speciella metoder var att bilen kostade nästan 100 000 kr mer än 5-dörrarsmodellen tre år tidigare. De av bolaget hyrda lokalerna för lanseringen hade plats för att exponera tre bilar. – – – framgår att sättet att introducera den nya bilen valts utifrån rent kommersiella grunder i syfte att vinna så god avsättning för produkten som möjligt. Den av bolaget valda lösningen kan inte anses främmande för bolagets verksamhet eller för branschen som sådan. Enligt kammarrättens mening är det uppenbart att det huvudsakliga syftet med arrangemangen vid introduktionen av den nya bilmodellen varit marknadsföring och inte representation. Ifrågavarande kostnader får i detta sammanhang anses som måttliga. Till följd härav skall de aktuella kostnaderna för introduktionen, 473 358 kr, i sin helhet anses utgöra driftkostnader i bolagets rörelse.
Artistuppträdande vid säljträff
Av utredningen i målet framgår att avdraget avser kostnader för artistuppträdande i samband med en träff för bolagets återförsäljare. Bolaget har inte närmare bemött skattemyndighetens uppgifter. Enligt kammarrättens mening har den nu aktuella kostnaden inte sådan karaktär att den kan anses avdragsgill som marknadsföringskostnad utan kostnaden är i sin helhet att bedöma som intern representation. Rätt till avdrag för kostnaden föreligger därför inte.
Återförsäljares utlandsresa
Av handlingarna framgår att en tvåveckors resa till Japan, Singapore och Thailand har genomförts med sammanlagt 97 deltagare. Kostnaderna för resan uppgick till sammanlagt 3 508 022 kronor. Bolaget har yrkat avdrag för kostnaderna i sin helhet. I resan ingick studiebesök vid två bilradiofabriker, vilket tog sammanlagt två och en halv dagar i anspråk. Under en förmiddag gjordes studiebesök hos en återförsäljare. Vidare förekom en intern konferens under fem dagar. Övrig tid ägnades åt resor, transporter, sightseeing och diverse fria aktiviteter.
KR gjorde följande bedömning
”Vid bedömningen av bolagets avdragsrätt avseende kostnaderna för de aktuella studieresorna skall enligt praxis bl.a. beaktas huruvida studierna haft anknytning till bolagets verksamhet samt om de kan förväntas ge positiva effekter för bolaget framöver. Såsom länsrätten funnit ger utredningen stöd för att resan haft en tidsmässig och geografisk omfattning utöver vad som kan anses motiverad med hänsyn till studiebesöken och övriga konferensaktiviteter. De merkostnader som därvid uppkommit är inte avdragsgilla. Närmare utredning om kostnadernas fördelning föreligger inte i målet. Till skillnad mot länsrätten finner kammarrätten dock vid en samlad bedömning av de uppgifter som föreligger om resornas innehåll att halva kostnaden skall återföras till beskattning.”
SRN:s förhandsbesked den 18 februari 1998. Handelsbolag, försäljning av. Fråga om tillämpning av lagen (1992 1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall.
Område: Förhandsbesked
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 9 mars 1998.
Inkomsttaxering 1998 – 2000.
Av ansökningen framgick i huvudsak följande.
Bröderna J bedriver byggnadsrörelse genom aktiebolaget B. Aktierna i B ägs till 100 % av ett av bröderna helägt (50/50) fastighetsförvaltande handelsbolag (handelsbolaget). B bedriver byggnadsentreprenad åt både externa kunder och åt handelsbolaget.
Bröderna önskar genomföra en omorganisation så att ett av dem helägt moderbolag skall äga handelsbolaget. Syftet med omorganisationen är att vinster från realisation av övervärden på fastigheter skall kunna återinvesteras inom en bolagsgrupp med endast förstaledsbeskattning (bolagsskatt).
Byggnads- och entreprenadrörelsen i B bedrevs tidigare i handelsbolaget. Flertalet fastigheter (villafastigheter) har förvärvats och uppförts i handelsbolaget under den tid då bygg- och entreprenadrörelsen bedrevs där. Fastigheterna bör – oavsett hur dessa klassificerats i bokföringen – skattemässigt ha karaktär av omsättningstillgång. Det förhållandet att bygg- och entreprenadrörelsen numera bedrivs i dotterbolaget förändrar inte fastigheternas skattemässiga karaktär av omsättningstillgång. Handelsbolaget bör därmed enligt 21 § anv. p. 4, 7 st KL alltjämt anses bedriva byggnadsrörelse.
Bröderna avser att under 1997 bilda ett nytt aktiebolag (Nya AB) och till detta överlåta samtliga andelar i handelsbolaget. Nya AB kommer därefter att överta samtliga aktier i bolaget från handelsbolaget. Bygg- och entreprenadrörelsen kommer också fortsättningsvis att bedrivas i B.
Bröderna ställde följande frågor.
1) Kommer vinsten vid överlåtelse av samtliga andelar i handelsbolaget till Nya AB att beskattas under inkomst av kapital enligt reglerna i 28 § SIL samt att därvid någon uttagsbeskattning enligt 22 § anv.p. 1, 4 st KL inte skall ske för eventuell skillnad mellan marknadsvärdet och avtalat pris på andelarna.
2) Handelsbolaget har sedan 1994 inte bedrivit någon bygg- eller entreprenadverksamhet utan endast fastighetsförvaltning. Kommer de särskilda reglerna för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall (SFS 1992 1643) att kunna tillämpas vid överlåtelse av andelarna i handelsbolaget till Nya AB.
3) Kan lag mot skatteflykt (SFS 1995 575) tillämpas vid överlåtelse av andelar i handelsbolaget enligt ovan?
Skatterättsnämnden som var enig beslutade följande.
”FÖRHANDSBESKED
Fråga 1
Det skattemässiga resultatet av sökandenas överlåtelser av andelarna i handelsbolaget skall beräknas enligt reglerna för realisationsvinst i 28 § lagen (1947 576) om statlig inkomstskatt, SIL, och föranleder ingen uttagsbeskattning.
Fråga 2
Lagen (1992 1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall (särskilda lagen) är tillämplig på överlåtelserna av andelarna.
Fråga 3
Lagen (1995 575) mot skatteflykt är inte tillämplig.
MOTIVERING
Fråga 1
Enligt vad som uppges i ärendet har handelsbolaget tidigare bedrivit byggnads- och entreprenadrörelse och flertalet av de villafastigheter som handelsbolaget äger har förvärvats och bebyggts under den tid rörelsen bedrevs. Dessa fastigheter får därmed anses ha fått karaktär av omsättningstillgångar. Genom sitt innehav av omsättningstillgångar måste handelsbolaget anses alltjämt bedriva byggnadsrörelse trots att den aktiva verksamheten har upphört. Andelarna i handelsbolaget utgör därmed inte omsättningstillgångar för sökandena enligt punkt 4 femte stycket av anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen (1928 370). Härav följer att sökandenas överlåtelser av andelarna inte skall behandlas enligt reglerna för inkomst av näringsverksamhet utan enligt 28 § SIL.
Eftersom andelarna i handelsbolaget inte tillhör en förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet aktualiseras inte heller någon uttagsbeskattning vid överlåtelserna.
Fråga 2
Sökandena är inte aktivt verksamma i handelsbolaget men väl i det av handelsbolaget ägda B AB. Den särskilda lagen blir därmed tillämplig vid en överlåtelse av andelarna i handelsbolaget till Nya AB (jfr 1 § andra stycket).
Fråga 3
Förutsättningar att tillämpa lagen mot skatteflykt föreligger inte.”
Förhandsbeskedet överklagas inte av RSV.
SRN:s förhandsbesked den 25 februari 1998. Taiji, mervärdesskatt. Fråga om taiji (thai-chi) skall bedömas som idrottslig verksamhet ur mervärdesskattesynpunkt.
Område: Förhandsbesked
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 9 mars 1998.
Mervärdesskatt
Omständigheterna var i huvudsak följande. Sökanden bedriver en verksamhet där taiji (thai-chi), lärs ut som en gymnastikform och även som traditionella övnings- och tävlingformer med svärd respektive sabel. Vidare framkom av ansökan att tävlingar i taiji förekommer både i Kina, England, USA och Sydamerika.
SRN gjorde följande bedömning.
”Taijiövningarna är, som de förevisas på den ingivna videoupptagningen och av vad som i övrigt framgår av handlingarna, enligt nämndens mening att bedöma som en sådan aktivitet som är att hänföra till gymnastik. Fråga är således om utövande av en idrottslig verksamhet enligt ML (jfr. prop. 1996/97 10 s. 41 och s. 54). Mervärdesskatt skall därför tas ut med 6 procent av det aktuella beskattningsunderlaget.
Kommentar:
Förhandsbeskedet överensstämmer med RSV s ståndpunkt i SRN. Det avviker dock från det som angivits om thai-chi under avsnitt 4.1 i RSV s skrivelse den 19 december 1996 Vissa nyheter inom mervärdesskatteområdet, dnr 11083-96/900.