RR:s dom den 27 juli 1998, mål nr 6045-1997. Avdrag för tidningsprenumeration.

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 18 augusti 1998.

Inkomsttaxering 1998-2000. Överklagat förhandsbesked.

SRN har enligt förhandsbesked 1997-09-23 (se rättsfallsprotokoll nr 28/97) ansett att sjuksköterskan D inte skulle beskattas för förmån bestående i att hennes arbetsgivare för hennes räkning bekostade prenumeration på tidningen Dagens Medicin (fråga 1). Däremot ansåg SRN, som framhöll att Dagens Medicin fick anses vara en allmänt nyhetsorienterande tidning inom sjukvårdsområdet utan att därför ha en rent vetenskaplig inriktning, att D inte hade rätt till avdrag för prenumerationskostnaden om hon själv betalade den (fråga 2).

D överklagade förhandsbeskedet i vad avser svaret på fråga 2 med yrkande att hon skulle förklaras vara berättigad till avdrag för ifrågavarande prenumerationskostnad om hon själv betalade den.

RR gjorde samma bedömning som SRN beträffande den fråga som omfattades av överklagandet. RR fastställde SRN:s förhandsbesked i den del det överklagats.

Kommentar:

I motiveringen till svaret på fråga 1 har SRN åberopat den från och med 1997 års taxering gällande regeln i 32 § 3 c KL, där det sägs att om en vara eller tjänst, som en anställd erhåller av arbetsgivaren, är av väsentlig betydelse för utförandet av hans arbetsuppgifter, skall förmånen av varan eller tjänsten inte tas upp som intäkt om förmånen är av begränsat värde för den anställde och inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen. Denna lättnad i förmånsbeskattningen har inte fått någon motsvarighet på avdragssidan. Av prop 1994/95:182, s 40, framgår att denna olikformighet i beskattningen varit avsedd. Det framhålls i propositionen att presumtionen normalt sett är betydligt starkare för att ett arbetsredskap är av väsentlig betydelse för arbetet i det fall arbetsgivaren svarar för det än när den anställde själv betalar.

I de fall då den anställde själv betalar för en tidningsprenumeration torde alltså för rätt till avdrag alltjämt böra krävas att fråga är om ett nödvändigt arbetsredskap. RR har tydligen med hänsyn till Dagens Medicins allmänt nyhetsorienterande uppläggning inte ansett att detta krav är uppfyllt (jfr RÅ 1992 ref 7, där RR konstaterade att tidningen Dagens Industri inte utgjort nödvändig facklitteratur för den skattskyldige).

SRN:s förhandsbesked den 26 juni 1998. Omstrukturering inom koncern där tyska bolag ingår som ägare.

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 18 augusti 1998.

A, B (båda tyska bolag) och GE, en svensk fysisk person äger en tredjedel var av aktierna i D AB. D AB har ett helägt dotterbolag E AB. Ägarna till D AB vill av affärsmässiga skäl lösa upp koncernsambandet mellan D AB och E AB.

För att åstadkomma den önskvärda organisationen övervägs följande alternativa transaktioner.

Alternativ 1.

1. GE säljer sina aktier i D AB till ett av honom helägt aktiebolag GEAB.

2. D AB avyttrar sina aktier i E AB för bokförda värden till ägarna d.v.s. till GEAB, A och B. Härav förvärvar GEAB 50 procent av aktierna och de två andra förvärvarna vardera 25 procent.

3. GEAB avyttrar sina aktier i D AB till de två tyska företagen för ett belopp motsvarande GEAB:s förvärvspris. I ett första steg avser GE att överlåta sina aktier i D AB till ett av honom helägt bolag GEAB. Ett antal alternativa ytterligare steg avses som slutresultat ge att GEAB äger hälften av aktierna i E AB medan A och B eller det av A och B nybildade aktiebolaget NYAB eller D AB äger återstoden samt att A och B eller NYAB äger samtliga aktier i D AB.

Alternativ 2.

1. GE säljer sina aktier i D AB till ett av honom helägt aktiebolag, GEAB. Samtidigt säljer de två tyska ägarna sina aktier i D AB till ett av dem gemensamt ägt nybildat svenskt aktiebolag, NYAB.

2. D AB avyttrar sina aktier i E AB för bokförda värden till de två ägarna, GEAB och NYAB. Ägarna förvärvar vardera 50 procent av aktierna i D AB.

3. GEAB avyttrar sina aktier i D AB till NYAB för ett belopp motsvarande GEAB:s anskaffningskostnad för aktierna i E AB.

Efter RSV:s yttrande presenterade sökandena ett ytterligare alternativ.

GEAB förvärvar GE:s aktier i D AB. I nästa steg förvärvar GEAB 50 procent av aktierna i E AB av D AB för ca 15 miljoner kronor. Priset överstiger aktiernas bokförda värde något men understiger klart aktiernas marknadsvärde. Efter en ”vanlig” kontantutdelning till aktieägarna beslutas att DAB:s aktiekapital skall nedsättas genom inlösen av GEAB:s aktier i D AB. Inlösenbeloppet förutsätts motsvara aktiernas nominella belopp, ca 10 miljoner kronor. De tyska ägarna tillför samtidigt D AB motsvarande belopp genom nyemisson.

Sökandena ställde följande frågor.

1. Utlöser D AB:s försäljning av aktierna i E AB till aktieägarna i D AB enligt alternativ 1 uttagsbeskattning hos D AB?

2. Utlöser D AB:s försäljning av aktierna i E AB till aktieägarna i D AB enligt alternativ 2 uttagsbeskattning hos D AB?

3. Utlöser GEAB:s försäljning av aktierna i D AB till A och B enligt alternativ 1 uttagsbeskattning hos GEAB?

4. Utlöser GEAB:s försäljning av aktierna i D AB till NYAB enligt alternativ 2 uttagsbeskattning hos GEAB?

I anledning av det tredje alternativet ställdes följande tilläggsfrågor.

1. Utlöser D AB:s försäljning av aktierna i E AB till GEAB uttagsbeskattning hos D AB?

2. Utlöser inlösen av GEAB:s aktier i D AB till nominellt belopp uttagsbeskattning hos GEAB?

SRN lämnade följande besked.

Fråga 1.

D AB skall uttagsbeskattas i den del avyttringen sker till A och B. D AB skall ej uttagsbeskattas i den del avyttringen sker till GEAB.

Fråga 2.

D AB skall ej uttagsbeskattas.

Fråga 3.

GEAB skall ej uttagsbeskattas.

Fråga 4.

GEAB skall ej uttagsbeskattas.

Tilläggsfråga 1

D skall ej uttagsbeskattas.

Tilläggsfråga 2

GEAB skall ej uttagsbeskattas.

Som motivering anförde nämnden.

”Omständigheterna får anses vara sådana att uttagsbeskattning kan underlåtas under förutsättning att några s.k. obehöriga skatteförmåner ej uppstår.

D AB:s avyttring av aktier i E AB till A och B bör uttagsbeskattas eftersom värdestegringen på aktierna eljest skulle falla utanför svensk skattejurisdiktion vid en framtida realisation därav (fråga 1). Däremot bör uttagsbeskattning underlåtas om GEAB avyttrar aktier i D AB till NYAB (fråga 4). Detsamma gäller för D AB:s avyttring av aktier i E AB till GEAB och NYAB (frågorna 1 och 2, tilläggsfråga 1). Såvitt avser överlåtelsen till NYAB följer detta också av att den avyttringen omfattas av bestämmelserna i 2 § 4 mom. tionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL (fråga 2).

Inlösningen av GEAB:s aktier i D AB till belopp understigande marknadsvärdet får antas balanseras av att GEAB dessförinnan till underpris fått förvärva en större del av D AB:s aktier i E AB än vad som motsvaras av GEAB:s ägarandel i D AB. Värdet av A:s och B:s aktier i D AB efter inlösningen får därför antas motsvara värdet på aktierna före D AB:s överlåtelse av aktier i E AB trots att inlösningen resulterar i en högre ägarandel i D AB. Inlösningen, sedd tillsammans med D AB:s avyttring av aktier i E AB till GEAB, leder alltså inte till att latent realisationsvinst dras undan från svensk beskattning vid en framtida avyttring. Med hänsyn härtill och till praxis avseende uppdelning av näringsverksamhet bedriven i aktiebolag (jfr RÅ 1993 not. 717) finner nämnden att inlösningen av aktierna ej bör föranleda beskattning av GEAB i vidare mån än att inlösenbeloppet skall tas upp som intäkt vid avyttring av aktier i D AB (tilläggsfråga 2).

Även om GEAB:s avyttring av aktier i D AB till A och B (fråga 3) sker till utländska skattesubjekt kan uttagsbeskattning underlåtas av motsvarande skäl som redovisats för underlåten uttagsbeskattning vid inlösen av GEAB:s aktier i D AB.”

Förhandsbeskedet har ej överklagats av RSV. Såvitt bekant har sökandena inte heller överklagat.