RR:s dom den 19 oktober 1998, mål nr 314-1998. Barnomsorg. Värdering i förmånsbeskattningshänseende av ifrån arbetsgivaren tillhandahållna tjänster avseende barnomsorg och städning.
Område: Regeringsrätten
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 20 oktober 1998.
SRN:s förhandsbesked ifrån den 12 december 1997 har utförligt refererats i rättsfallsprotokoll nr 39/97 den 22 december 1997.
Skatterättsnämnden beslutade följande.
Marknadsvärdet av förmånen motsvaras av vad A:s arbetsgivare C AB erlägger för tjänsten till företaget B. Undantagsregeln i 32 § 3c mom. kommunalskattelagen (1928:370), KL är inte tillämplig.
Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.
RR:s dom den 16 oktober 1998, mål nr 2315-1998. Avdrag för ränta på vinstandelslån har vägrats med tillämpning av lagen mot skatteflykt.
Område: Regeringsrätten
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 20 oktober 1998.
Skatterättsnämndens förhandsbesked, se rättsfallsprotokoll 10/98, nr 4, 980310.
Sökanden överklagade fråga 3 (skatteflyktslagen) och RSV frågorna 1 (tolkning av bestämmelsen) och 2 (genomsyn).
REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.
REGERINGSRÄTTENS MOTIVERING
Regeringsrätten tar inte ställning till om de i ansökan om förhandsbesked beskrivna åtgärderna står i överensstämmelse med bestämmelserna i aktiebolagslagen (1975:1385) och stiftelselagen (1994:1220) men gör sin prövning med utgångspunkt i att så är fallet. Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden.
Kommentar:
Prövningen avsåg lagen mot skatteflykt i dess nya lydelse som gäller fr.o.m. den 1 januari 1998.
Förfarandet ska numera strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.
Förslag från företrädare för fastighetsbranschen om att införa regler om enkelbeskattning av fastighetsbolag har hitintills avvisats med bl.a. motiveringen att det redan idag går att tillskapa bolag som i princip är enkelbeskattade, se 1996/97:FiU20, bilaga 2.
Vad gäller utdelning är huvudprincipen emellertid fortfarande att den inte är avdragsgill för svenska aktiebolag. Reglerna om avdrag för rörlig ränta i 2 § 9 mom. SIL är utformade mot denna bakgrund och avdrag medges i princip bara i sådana fall då det typiskt sett föreligger ett tvåpartsförhållande eftersom räntan i sådana fall bestäms på marknadsmässiga grunder (se SOU 1972:63 s. 90 och 112 samt prop. 1976/77:93 s. 21-25 och 27). Med hänsyn till det inflytande som fordringshavarna avses tillförsäkras över stiftelsens aktier i bolaget, fann såväl SRN som RR att rekvisitet var uppfyllt.
KR:s i Göteborg dom den 14 oktober 1998, mål nr 2171-1998. Avdrag för förbättringskostnad vid beräkning av realisationsvinst vid avyttring av privatbostadsfastighet; 1997 års taxering.
Område: Kammarrätten
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 20 oktober 1998.
Dödsboet efter S. yrkade vid realisationsvinstberäkning avdrag i deklarationen med 30 000 kr. avseende installation av badrum 1973. I länsrätten ändrades det yrkade beloppet till 35 000 kr med hänvisning till att detta belopp fanns redovisat i fastighetsdeklaration avseende nybyggnad 1974. Skattemyndigheten och länsrätten vägrade avdraget då det inte kunnat styrkas med kvitton eller fakturor.
Kammarrätten gjorde följande bedömning: Dödsboet efter S. har inte kunnat förete faktura eller liknande verifikation som visar att S. haft nu aktuella kostnader för förbättring av fastigheten. Fråga uppkommer då om dödsboet på annat sätt har visat att det är berättigat till avdrag för det yrkade beloppet ... Till stöd för sin talan har dödsboet åberopat två allmänna fastighetsdeklarationer för taxeringsåren 1970 respektive 1975. I den förstnämnda fastighetsdeklarationen saknas uppgift huruvida det finns indraget vatten, toalett eller andra sanitets- och våtutrymmen i fastigheten. I fastighetsdeklarationen 1975 har bl.a. följande uppgifter lämnats. Anslutning finns till kommunalt vatten. Fastigheten är utrustad med vatten, WC, badrum samt extra toalett eller duschrum. År 1974 har en till- eller ombyggnad eller väsentlig reparation företagits på fastigheten för en kostnad av 35 000 kr. Av uppgifterna i fastighetsdeklarationerna samt av övriga omständigheter i målet finner kammarrätten det visat att det har nedlagts förbättringskostnader med 35 000 kr på fastigheten. De förbättringar som skett har också inneburit att fastigheten var i bättre skick vid avyttringen än vid förvärvstillfället. Avdrag skall sålunda medges vid realisationsvinstberäkningen. Indexuppräkning skall ske med utgångspunkt från det år förbättringskostnaderna nedlagts på fastigheten, dvs. 1974.
Kommentar:
Vid fastighetstaxering skall i nedlagda kostnader inbegripas även värdet av eget arbete. I den mån värdet av eget arbete ingått i angivet belopp skall det inte vara avdragsgillt vid realisationsvinstbeskattning.
Överklagas ej av RSV.
SRN:s förhandsbesked den 13 oktober 1998. Fråga om en bostadsrättsförening uppfyller kraven för s.k. schablonbeskattning enligt 2 § 7 mom. SIL
Område: Förhandsbesked
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 20 oktober 1998.
Inkomsttaxering 1999-2000.
En bostadsrättsförening (Föreningen) utgör en bostadsrättsförening enligt lagen (1991:614) om bostadsrättsföreningar. Föreningen har tidigare ägt hela fastigheten F 1. Till denna fastighet hörde en större byggnad vilken inrymde ca 130 bostadsrättslägenheter och ett antal kommersiella lokaler med dithörande lagerutrymmen samt garage.
I syfte att även fortsättningsvis skattemässigt bli bedömd som äkta bostadsrättsförening avstyckade föreningen den del av fastigheten F 1 som inte innehöll bostäder utan garageplatser och kommersiella lokaler. Den avstyckade delen bildade registerfastigheten F 2. Samtidigt överläts F 2 till ett nybildat fastighetsbolag i vilket medlemmarna erbjöds att förvärva aktier enligt sina andelstal i Föreningen.
Avstyckningen skedde enligt reglerna i fastighetsbildningslagen. Trots att avstyckningen uppfyllde dessa krav råder ett starkt fysiskt samband mellan F1 och F2. Därför upprättades i samband med fastighetsbildningen servitutsavtal mellan fastigheterna enligt vilka bl.a. gemensamma tekniska funktioner reglerades.
Till följd av att fördelningen av att aktierna i fastighetsaktiebolaget mellan medlemmarna har ifrågasatts har Föreningen bedömt att det finns risk för civilrättslig ogiltighet avseende medlemmarnas aktieförvärv från Föreningen. Det innebär att aktierna kan komma att återgå till Föreningen och att Föreningen blir ägare av samtliga aktier i fastighetsbolaget som är ägare till den avstyckade fastighetsdelen F2.
Frågor:
1. Om Föreningen förvärvar samtliga aktier i fastighetsaktiebolaget kommer Föreningen då att uppfylla kraven för schablonbeskattning enligt 2 § 7 mom. SIL?
2. Om Föreningen förvärvar äganderätten till F 2 kommer Föreningen då att näringsinkomstbeskattas enligt ”vanliga” regler för inkomster avseende F 2 och schablonbeskattas enligt 2 § 7 mom. SIL för fastighetsinkomster avseende F1?
Som förutsättning för frågorna äger Skatterättsnämnden utgå från att om hyresvärdet för F 1 och F 2 bedöms gemensamt uppfyller Föreningen inte ”huvudsaklighetskriteriet” men om hyresvärdet bedöms för F 1 och F 2 var för sig uppfyller F 1 huvudsaklighetskriteriet men inte F 2.
SRN meddelade följande förhandsbesked:
”FÖRHANDSBESKED (avser båda frågorna)
Föreningen uppfyller inte kraven för s.k. schablonbeskattning enligt 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL.
MOTIVERING
Föreningen ägde intill utgången av räkenskapsåret 1996 hela den dåvarande fastigheten F 1. På fastigheten fanns uppförd en byggnad som inrymde ca 130 bostadsrättslägenheter och ett antal kommersiella lokaler med dithörande lagerutrymmen samt garage. I syfte att säkerställa att även fortsättningsvis skattemässigt bli bedömd som ett s.k. äkta bostadsföretag lät Föreningen avstycka den del av fastigheten F 1 med dithörande byggnadsdel som inte innehöll bostäder utan garageplatser och kommersiella lokaler. Den avstyckade delen bildade fastigheten F 2. F 2 överläts härefter till ett nybildat fastighetsbolag (Bolaget) i vilket medlemmarna erbjöds att förvärva aktier enligt sitt andelstal i Föreningen. Aktierna i Bolaget kan komma att återgå till Föreningen. Med anledning härav önskar Föreningen besked om den fortfarande är att anse skattemässigt som en bostadsförening om Föreningen förvärvar aktierna i Bolaget eller äganderätten till fastigheten F 2.
Nämnden gör följande bedömning.
Enligt förutsättningarna är Föreningen inte att anse som ett s.k. äkta bostadsföretag om F 1 och F 2 betraktas som en enhet.
Enligt 2 § 7 mom. första stycket SIL gäller som förutsättning för schablonbeskattning som ett s.k. äkta bostadsföretag att verksamheten uteslutande eller huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar bereda bostäder i hus, som ägs av föreningen. En förening förlorar alltså sin status av s.k. äkta bostadsföretag om föreningen vid sidan av verksamheten att bereda bostäder åt medlemmarna bedriver annan verksamhet i mer än ringa omfattning (jfr prop. 1957:3 s. 19). Om föreningen förvärvar fastigheten F 2 med byggnadsdelen innehållande kommersiella lokaler m.m. direkt eller indirekt genom förvärv av aktierna i Bolaget får Föreningen – med hänsyn till förutsättningarna i ärendet – anses bedriva annan verksamhet i mer än ringa omfattning och förlorar därmed sin status av s.k. äkta bostadsföretag.”
Förhandsbeskedet överklagas inte av RSV.
SRN:s förhandsbesked meddelat 25 juni 1998. Fråga om förutsättningar för koncernbidrag enligt 2 § 3 mom SIL mellan svenskt bolag och utländskt bolags filial i Sverige.
Område: Förhandsbesked
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 20 oktober 1998.
Ett franskt bolag har för avsikt att påbörja verksamhet i ett dotterbolag i Sverige. Dessutom har det franska bolaget tänkt öppna en filial här i landet. I ansökan om förhandsbesked gällde frågan om bolaget och filialen med skattemässig verkan kan lämna varandra koncernbidrag.
Skatterättsnämnden besvarade frågan jakande med följande motivering:
”Om både bolaget och filialen hade varit svenska aktiebolag skulle – givet att några begränsningar häremot enligt lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet, UAL, ej skulle gälla (förhandsbeskedet omfattar ej någon prövning mot UAL) – de enligt praxis med skattemässig verkan kunna lämna varandra koncernbidrag under 1999 med stöd av diskrimineringsförbudet i artikel 24 punkt 5 i dubbelbeskattningsavtalet (1991:673) mellan Sverige och Frankrike. Nämnden finner att det skulle strida ej blott mot angivna bestämmelse utan även mot bestämmelsen i artikel 24 punkt 3 i skatteavtalet att inte tillerkänna ifrågavarande bidrag skattemässig verkan på sätt anges i förhandsbeskedet.”
Riksskatteverket har överklagat förhandsbeskedet.
Kommentar:
RSV anser inte att artikel 24 punkt 5 är tillämplig eftersom den tar sikte på fall av franskt ägande av svenskt företag och tvärtom. I detta fall är det fråga om ett svenskt AB och ett franskt S.A. Den filial som bildas är inte ett självständigt företag utan utgör en del av det franska företaget och ett svenskt företag kan inte med skatterättslig verkan lämna koncernbidrag till ett i utlandet hemmahörande företag. RSV hänvisar vidare till kommentaren till artikel 24 punkt 3 i OECD:s modellavtal där olika typer av kostnader, som bör ge rätt till avdrag enligt principen om lika behandling, exemplifieras. Bokslutsdispositioner finns ej med bland exemplen och RSV:s uppfattning är att artikel 24 punkt 3 inte är tillämplig i det aktuella fallet.
SRN:s förhandsbesked den 16 oktober 1998. Utomstående delägare i fåmansföretag. Utomlands bosatt delägare. Fråga om en utomlands bosatt fysik person som indirekt äger aktier i svenskt fåmansföretag är utomstående delägare enligt 3 § 12 e mom. SIL.
Område: Förhandsbesked
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 20 oktober 1998.
Inkomsttaxering 1998 – 2001.
Sökanden A som är verkställande direktör i X AB äger 25 % av aktierna i bolaget. Resterande aktier ägs av det tyska bolaget Y GmbH. Det tyska bolaget kontrolleras av familjen D och är att anse som ett fåmansföretag i den mening som avses i 32 § anv.p. 14 st. 8 KL. De personer inom familjen D som äger andelar i Y GmbH är sinsemellan att betrakta som närstående enligt trettonde stycket samma punkt. Ingen av familjemedlemmarna arbetar i X AB och har inte heller skatterättslig hemvist i Sverige.
A önskade besked om att bestämmelserna i 3 § 12 b mom. SIL inte skall tillämpas på utdelning eller reavinst på hans aktier i X AB.
Skatterättsnämndens majoritet beslutade följande.
FÖRHANDSBESKED
Regeln i 3 § 12 e mom. 1 st. SIL om undantag från bestämmelserna i 3 § 12 b mom. samma lag är tillämplig på utdelning/reavinst på A:s aktier i X AB.
MOTIVERING
Nämnden som inledde med redogörelse för i ansökan givna förutsättningar och definitionen av utomstående delägare i 3 § 12 e mom. 2 st. SIL gjorde följande bedömning.
Det indirekta ägandet av X AB medför i och för sig inte att familjen D skall räknas som utomstående. För detta krävs också att aktierna i X AB inte är kvalificerade för någon i familjen.
Av bestämmelserna i 3 § 12 a mom. första stycket SIL följer att aktierna i det tyska bolaget är kvalificerade för familjen. De indirekt ägda aktierna i X AB är däremot aldrig kvalificerade för familjen även om personer i familjen skulle ha varit verksamma i X AB (jfr första stycket punkt 2 i nyssnämnda bestämmelse). Familjens aktieinnehav i X AB är mot denna bakgrund inte kvalificerat enligt bestämmelserna i 3 § 12 a mom. första stycket SIL.
Familjens innehav i X AB skulle däremot kunna vara ’kvalificerat’ med tillämpning av utomståenderegeln eftersom bestämmelsen synes förutsätta att aktier i ett företag med avvikelse från definitionen av kvalificerad aktie i 3 § 12 a mom. första stycket SIL kan vara kvalificerade även om de inte innehas direkt av den fysiska personen utan indirekt genom ett mellanliggande bolag.
Eftersom inte någon i familjen är verksam i X AB är aktieinnehavet inte ’kvalificerat’ för familjen enligt utomståenderegelns lokution ’direkt eller genom förmedling av juridisk person – äger kvalificerad aktie i företaget’.
SKILJAKTIG MENING
Två av nämndens ledamöter anmälde skiljaktig mening samt anförde bl.a följande.
En förutsättning för att en aktie skall vara kvalificerad enligt 3 § 12 a mom. 1. är att aktieägaren eller någon denne närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning eller i annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet. Visserligen är inte medlemmarna i familjen D aktieägare i X AB. Ett indirekt ägande får dock anses tillräckligt för att konstituera en kvalificerad aktie vid tillämpning av utomståenderegeln. En annan tolkning skulle leda till att föreskriften i 21 e mom. – att ägandet av kvalificerad aktie kan ske genom förmedling av juridisk person – skulle sakna mening. Av handlingarna framgår att det tyska bolaget bedrivit samma eller likartad verksamhet som X AB. Enligt 12 a mom. tredje stycket skall vid bedömningen av om ett fåmansföretag föreligger utländska juridiska personer jämställas med svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar. Genom innehavet av aktier i det tyska bolaget får medlemmarna i familjen D således anses äga kvalificerade aktier i X AB. Det förhållandet att det indirekta ägandet i X AB sker genom det företag som bedriver samma eller likartad verksamhet som X AB bör inte föranleda annan bedömning.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att medlemmarna i familjen D inte är att betrakta som utomstående enligt 3 § 12 e mom. SIL och att bestämmelserna i 3 § 12 b mom. därmed är tillämpliga på utdelning/reavinst på A:s aktier i X AB.
Kommentar:
Förhandsbeskedet överensstämmer med RSV:s ståndpunkt i ärendet beträffande begreppet ”kvalificerad aktie” och innebär ett klargörande huruvida skattskyldighet enligt SIL förutsätts för att innehavd aktie skall anses kvalificerad. Det framgår inte av beslutet i vilken utsträckning nämndens majoritet tagit ställning till om familjen D äger kvalificerade aktier i ” ... annat fåmansföretag som avses i 12 a mom. första stycket. ” (3 § 12 e mom. 2 st. SIL). Det av dissidenterna anförda överensstämmer med den av RSV framförda ståndpunkten. Förhandsbeskedet kommer att överklagas.