SRN:s förhandsbesked den 10 december 1998. Återköp av pensionsförsäkring

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 19 januari 1999.

Inkomsttaxering 1999-2001.

N hade i X Försäkring Liv (livbolaget) tecknat en pensionsförsäkring med ett vid teckningstillfället tekniskt återköpsvärde av 121 923 kr. Han hade från livbolaget erhållit ett erbjudande om att få försäkringskapitalet omplacerat i en pensionsförsäkring i X Försäkring Fond (fondbolaget). Han övervägde att godta erbjudandet men var tveksam till om inte gällande återköpsregler i kommunalskattelagen skulle lägga hinder i vägen för en sådan åtgärd.

N frågade om han utan föregående dispensprövning av skattemyndighet och utan att skatteplikt uppkom för honom kunde återköpa försäkringen i livbolaget och därefter omplacera återköpsbeloppet i en pensionsförsäkring hos fondbolaget (fråga 1). Vidare frågade han vad som i nu berört hänseende skulle gälla om han i stället för att anta erbjudandet instruerade livbolaget att föra över kapitalet till individuellt pensionssparande i X-Banken (fråga 2).

SRN meddelade följande förhandsbesked:

En utbetalning av pensionsförsäkringens värde från X Försäkring Liv (livbolaget) till X Försäkring Fond (fondbolaget) eller till individuellt pensionssparande i X-Banken medför beskattning av N såsom för återköp enligt 32 § 1 mom tredje stycket KL.

Följande motivering gavs:

N har tecknat en pensionsförsäkring i livbolaget. Försäkringens tekniska återköpsvärde är i dag 121 923 kr.

Ansökan om förhandsbesked synes avse om värdet av pensionsförsäkringen utan återköp kan överföras från livbolaget till fondbolaget eller till ett individuellt pensionssparande i X-Banken enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.

Överföringarna enligt ansökningen innefattar sådana dispositioner som enligt nämndens mening måste ske genom återköp.

Förhandsbeskedet har överklagats av sökanden.

SRN:s förhandsbesked den 18 november 1998. Fråga om verksamhet var yrkesmässig

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 19 januari 1999.

Mervärdesskatt

Omständigheterna var i huvudsak följande.

Sökanden avsåg att driva verksamhet genom att söka efter stulna motorfordon. När något stulet fordon påträffades skulle detta förhållande meddelas till trafikförsäkringsbolagen. Bolagen betalade vanligtvis en ersättning för en sådan uppgift med f.n. 300 kr. Sökanden frågade om han skulle beskattas för sådan ersättningar om han vid enstaka tillfällen erhöll dem och alternativt om han yrkesmässigt sökte och rapporterade stulna fordon.

SRN redogjorde inledningsvis för gällande lagstiftning och anförde bl.a. följande:

Omsättningskravet som ett villkor enligt bestämmelserna för skyldighet att betala skatt medför att från beskattning utesluts sådana intäkter som inte kan sägas erhållna till följd av en försäljning av varor eller tjänster. En nödvändig förutsättning för beskattning är således att ett avtal om köp eller byte har ingåtts (jfr prop. 1993/94 s. 134 f).

SRN gjorde följande bedömning.

Fråga 1

Om X under de för frågan angivna förutsättningarna till berört försäkringsbolag lämnar upplysningar om ett eller flera påträffade fordon som anmälts som stulna och för detta erhåller ett visst belopp utgör detta inte ersättning för en tjänst som X enligt avtal skall tillhandahålla försäkringsbolaget. Verksamheten är inte heller yrkesmässig i mervärdesskattehänseende. Någon skattskyldighet enligt ML som hänför sig till utbetalt belopp uppkommer därför inte för X.

Fråga 2

Enligt förutsättningarna för frågan skall några avtal inte ingås med försäkringsbolagen. Vid sådant förhållande föreligger inte någon omsättning i mervärdesskattehänseende och skattskyldighet uppkommer därmed inte heller i detta fall för X.

SRN:s förhandsbesked den 18 november 1998. Fråga om skattskyldighet för mervärdeskatt för ideell förening.

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 19 januari 1999.

Omständigheterna var i huvudsak följande.

En ideell förening bedrev ett projekt, som riktade sig till flyktingar och invandrare, som varit utsatta för organiserat våld, tortyr, krig och andra övergrepp i sitt hemland. Projektet syftade till att erbjuda meningsfull sysselsättning vid arbetslöshet, motverka passivisering, upprätthålla och utvidga den svenska ordförståelsen, ge aktuell samhällsinformation och behandling, utredning och vägledning. Projektet finansieras huvudsakligen med bidrag från länsarbetsnämnden och X kommun och även EU-bidrag har sökts. I projektet ingick legotillverkning vilken syftar till att ge deltagarna arbetsträning under verklighetsnära förhållanden och fungerar också som terapi åt personer som är psykosocialt drabbade. Intäkterna från legotillverkningen beräknas till drygt 100 000 kr för 1998. Eventuellt överskott av verksamheten används inom projektet för att förbättra arbetsplatsmiljön m.m. De företag för vilka legoarbetena utförs tillhandahåller såväl arbetsmaterial som verktyg.

SRN redogjorde inledningsvis för den aktuella lagstiftningen och anförde:

Skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML, är bl.a. den som omsätter skattepliktiga varor eller tjänster i en yrkesmässig verksamhet (1 kap. 2 § första stycket 1 jämfört med 1 § första stycket 1 ML). Som yrkesmässig verksamhet räknas inte en verksamhet som bedrivs av en ideell förening, när inkomsten av verksamheten utgör sådan inkomst av näringsverksamhet för vilken föreningen är frikallad från skattskyldighet enligt 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, (4 kap. 8 § ML).

Enligt 7 § 5 mom. första stycket SIL frikallas ideella föreningar som uppfyller i fjärde stycket samma moment angivna villkor från skattskyldighet bl.a. för sådan inkomst som hänför sig till särskild förvärvsverksamhet avseende rörelse och som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål. Inkomst av verksamhet, som inte har annat samband med det ideella arbetet än att den skall finansiera detta, skall dock enligt andra stycket sista meningen anses sakna naturlig anknytning till en förenings allmännyttiga ändamål.

SRN gjorde därefter följande bedömning.

Föreningen är en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 5 mom. fjärde stycket SIL. Projektet ”X” får med hänsyn till sitt innehåll anses ingå i föreningens allmännyttiga verksamhet att i enlighet med § 4 av grundstadgarna i Stadgar för Y bl.a. fortlöpande undersöka behovet av humanitära insatser, nationellt och internationellt och utforma sina insatser till hjälp och stöd för de mest utsatta. På grund av vad som upplysts om den i projektet ingående legotillverkningen får enligt nämndens mening även denna verksamhet i sin nuvarande form och omfattning anses utgöra en del av föreningens humanitära verksamhet och därmed ha naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål. Oavsett om legotillverkningen är hänförlig till rörelse eller inte är föreningen därför enligt 7 kap. 5 mom. SIL frikallad från skattskyldighet för inkomst av verksamheten. Med hänsyn härtill är verksamheten inte att betrakta som yrkesmässig i mervärdesskattehänseende. Omsättning i verksamheten medför därför inte skattskyldighet till mervärdesskatt.

SRN:s förhandsbesked den 25 november 1998. Reklamskatt. Fråga om reklam offentliggjorts inom landet.

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 19 januari 1999.

Omständigheterna var i huvudsak följande. Sökanden, som drev en flygplats, upplät reklamplatser i en byggnad, som användes som terminalhall för utrikesflyg.

Sökanden frågade om reklamskatt skulle tas ut eller inte för sålda reklamplatser som var placerade på flygplatsen i terminalhallen efter passkontrollen.

SRN redovisade inledningsvis de ifrågavarande bestämmelserna i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam (RSL). Enligt 1 § första stycket RSL skall reklamskatt erläggas till staten för, såvitt nu är av intresse, reklam som är avsedd att spridas inom landet i annan form än annons.

SRN gjorde därefter följande bedömning.

Av förarbetena till RSL (SOU 1972:6 s. 93) framgår att reklamskatten skall vara begränsad till reklam som sker i Sverige för den svenska marknaden. Reklam som framställs här med uppenbarligen är avsedd för spridning utomlands bör enligt dessa uttalanden därför inte beskattas.

Av handlingarna framgår att de ifrågavarande reklamutrymmena upplåts till kommuner, data- och industriföretag m.fl. för att återge reklam för deras verksamhet och produkter. Reklamplatserna är placerade i en byggnad på svenskt territorium och reklamen offentliggörs och sprids således inom landet. Det förhållandet att byggnaden används som terminalhall för utrikesflyg och att reklamplatserna är placerade efter passkontrollen för avgående flyg medför ingen annan bedömning. Bolaget är således skattskyldigt till reklamskatt för offentliggörandet av den ifrågavarande reklamen.