RR:s domar den 16 februari 1999 (mål nr 6202 – 6204-1997, 6153 – 6154-1997 och 2688 – 2690-1998). Fråga om underlag för avkastningsskatt på pensionsmedel för allmännyttiga bostadsföretag, som i balansräkningen har redovisat skuld under rubriken Avsatt till pensioner

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 23 februari 1999.

1992 – 1994 års taxeringar

Två av domarna avser KR-domar som har överklagats av de skattskyldiga (KR Göteborg, se rättsfallsprotokoll 29/97) och en av domarna en KR-dom som har överklagats av RSV (KR Stockholm, se rättsfallsprotokoll 10/98).

RR avslog överklagandena i göteborgsmålen och biföll RSV:s överklagande i stockholmsmålet. De allmänna bostadsföretagen ansågs således vara skyldiga att betala avkastningsskatt på vad som hade redovisats i balansräkningen under rubriken Avsatt till pensioner.

Domskälen är desamma i de tre domarna. RR anförde bl.a. följande:

”När kretsen av skattskyldiga definieras i 2 § lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel anges alla arbetsgivare som i sin bokföring gjort vissa pensionsavsättningar. Någon särreglering för arbetsgivare med schablonbeskattade fastigheter finns inte. Bolaget är därför skattskyldigt enligt lagen. Vad målet gäller är om föreskriften i 3 § lagen – dvs. att vid bestämning av pensionsskuldens belopp skall beaktas pensionsåtaganden för vilkas tryggande avdragsrätt förligger enligt vissa angivna bestämmelser i KL – skall medföra att något skatteunderlag inte kan bestämmas för bolaget.

I de bestämmelser i KL till vilka hänvisas i 3 § lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel anges under vilka förutsättningar och med vilka begränsningar arbetsgivaren har rätt till avdrag för kostnader för pensionsåtaganden. Hänvisningen kan inte anses ha annat syfte än att åstadkomma att samma förutsättningar och begränsningar skall gälla vid beräkning av underlaget för avkastningsskatten. Det saknar därför betydelse om en arbetsgivare på grund av särskilda bestämmelser om beräkning av inkomst inte har rätt till avdrag för kostnader för pensionsåtaganden.”

Kommentar:

Domarna har relevans för de allmännyttiga bostadsföretagen t.o.m. 1994 års taxering. Fr.o.m. 1995 års taxering beskattas de enligt konventionell metod. Domarna får anses innebära att även bostadsförening och bostadsaktiebolag som schablonbeskattas enligt 2 § 7 mom. SIL är skyldiga att betala avkastningsskatt på kontoavsättningar av det slag som det här gäller. Detsamma torde gälla arbetsgivare som är befriade från inkomstskatt och som på den grunden inte kan göra avdrag för pensionskostnader.

RR:s beslut den 15 februari 1999. Angloamerikansk trust, inkomst- och förmögenhetsbeskattning. Beskattning av inkomst och förmögenhet hänförlig till en angloamerikansk trust

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 23 februari 1999.

Inkomst- och förmögenhetstaxering för taxeringsåren 1998 – 2001.

I sitt beslut undanröjde Regeringsrätten Skatterättsnämndens förhandsbesked (se ämnesdatabasen Inkomstskatt m.m./Rättspraxis/Internationell beskattning/1998/RSV/SRN1998-04-03) och avvisade ansökningen.

Skälen för Regeringsrättens avgörande.

Handlingarna i målet ger inte klart besked i frågan om vilka möjligheter sökanden har att själv eller genom protectorn förfoga över eller kontrollera de tillgångar som förs över till trusten. Närmare upplysningar saknas också om protectorns person och utformningen av protectorns uppdrag.

Mot bakgrund av här nämnda grundläggande oklarheter finner Regeringsrätten att förhandsbesked inte borde ha lämnats. Skatterättsnämndens förhandsbesked skall därför undanröjas.

SRN:s förhandsbesked den 15 februari 1999. Nedsättning av lön (”bruttolöneavdrag”) i utbyte mot förmån av fri sjukvård.

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 23 februari 1999.

Inkomsttaxering 1999 – 2001

X AB avsåg att erbjuda sina anställda en sjukvårdsförsäkring med den anställde som försäkrad och med bolaget som ägare. I gengäld skulle den anställde med bolaget omförhandla sin lön så att bruttolönen nedsattes med belopp motsvarande hela eller delar av försäkringspremien. Försäkringen avsågs ersätta bolagets kostnader för icke offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Förmån av sådan hälso- och sjukvård är enligt 32 § 3 b mom KL skattefri.

L, som var anställd hos X AB, övervägde att acceptera bolagets erbjudande, men innan så skedde önskade hon genom förhandsbesked få klarlagt om hon skulle inkomstbeskattas för den lön hon i utbyte mot hälso- och sjukvårdsförmånen avstod från.

SRN förklarade att L inte skulle beskattas för den löneminskning (”bruttolöneavstående”) som hon får godta med anledning av att hennes arbetsgivare tecknar en sjukvårdsförsäkring för henne.

Följande motivering gavs:

”Att L och X AB träffar avtal om att hon för sitt arbete i stället för lön skall få en av arbetsgivaren betald sjukvårdsförsäkring innebär inte att L gjort någon sådan disposition av lön som skall medföra beskattning. Huruvida förmånen av kostnadsfri sjukvård är en skattepliktig förmån för L eller ej saknar beydelse för den bedömningen.”

Kommentar:

Frågan om s.k. bruttolöneavdrag är nu aktuell i annat sammanhang, nämligen i samband med tillämpning av den 1997 införda bestämmelsen i 32 § 3 c mom. KL om skattefrihet för av arbetsgivaren tillhandahållen datorutrustning för privat bruk (SFS 1997:770). RSV har i detta sammanhang uttalat att förfarandet med omförhandling av bruttolön bör accepteras och att det således är den lägre lönen som skall ligga till grund för beskattningen (skrivelse 1998-02-09, dnr 9800-97/200).

Jfr rättsfallet RÅ 1982 1:57, där ”bruttolöneavdrag” godtogs. Den skattskyldige hade åtnjutit bilförmån mot att hans lön nedsattes.

RSV avser inte att överklaga förhandsbeskedet.

Område: Meddelade prövningstillstånd

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 23 februari 1999.

Meddelade prövningstillstånd

Saken: Sedan ett bolag överklagat en länsrättsdom angående eftertaxering 1989 för inkomst av rörelse och skattetillägg har kammarrätten funnit att överklagandet avsett endast eftertaxeringen. Kammarrätten har därför överlämnat en från bolaget senare inkommen skrivelse med ett särskilt yrkande angående skattetillägget med hänvisning till att överklagandet i den delen kommit för sent. Fråga om innebörden av bolagets ursprungliga överklagande. RR:s målnr: 7260-1997.

Klagande: Den skattskyldige.

Lagrum: 96 § taxeringslagen (1956:623).

Saken: Fråga om förutsättningar för eftertaxering förlegat och om den skattskyldige fått tillfälle att yttra sig över det material som lagts till grund för denna. RR:s målnr: 685–686-1996.

Klagande: Den skattskyldige.

Lagrum: 114 och 116 a §§ TL (1956:623) 18 § FPL.