RR:s domar den 13 juli 1999, mål nr 5498-5499-1998. Anskaffning av hemdatorer – mervärdesskatt. Fråga var om avdragsrätt för ingående mervärdesskatt vid förvärv av datorutrustning som lånas ut till de anställda för att användas under sådana villkor att någon skattepliktig förmån inte uppkommer för dem i enlighet med bestämmelsen i 32 § 3 c mom. andra stycket KL.
Område: Regeringsrätten
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 17 augusti 1999.
Överklagade förhandsbesked om mervärdesskatt
I två förhandsbesked den 10 juli 1998 ansåg SRN att den datorutrustning som bolaget förvärvat till de anställda i praktiken skulle komma att användas av den anställde och kanske också av hans familjemedlemmar privat till nytta och nöje. SRN menade därför att utrustningen inte var anskaffad för att användas eller förbrukas i bolagets egna verksamhet. SRN anförde vidare att omständigheten att den anställde fick låna datorutrustningen mot ett brutto- eller nettolöneavdrag inte påverkade avdragsrätten, eftersom en sådan låneverkamhet inte kunde anses utgöra omsättning i en yrkesmässig uthyrningsverksamhet.
Förhandsbeskeden finns närmare refererade i rättsfallsprotokoll nr 22, 1998-08-12.
Bolagen överklagade förhandsbeskeden och yrkade att de skulle ändras på så sätt att rätt till avdrag skulle medges för förvärv av datorutrustning för personalens privata bruk. I andra hand yrkade bolagen att avdrag skulle medges i de fall mervärdesskatt skall tas ut på arbetsgivarens omsättning av lånedatorerna. Till stöd för bolagens andrahandsyrkanden anfördes att tillhandahållande av lånedatorerer mot vederlag (bruttolöneavdrag) borde anses utgöra yrkesmässig verksamhet.
RSV hemställde att båda förhandsbeskeden skulle fastställas i den del bolagen inte ansetts ha rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt som hänförde sig till anskaffningen av hemdatorer. RSV anförde vidare följande. Med anledning av vad bolagens uppgifter om utlåningen av hemdatorer, beloppens storlek och verksamhetens omfattning i övrigt bör bolagens uthyrning av hemdatorer mot bruttolöneavdrag anses vara yrkesmässig. Om RR skulle anse att rätt till avdrag för förvärvet av hemdatorer föreligger bör uttagsbeskattning ske så snart datorerna lånas ut eller hyrs ut till ett pris som understiger kostnaderna för tillhandahållandet.
I båda domarna anslöt sig RR sig till SRN:s bedömning såvitt avsåg den överklagade delen av nämndens förhandsbesked och fastställde båda förhandsbeskeden i den del de överklagats.
SRN:s förhandsbesked den 18 juni 1999. Hotellcheckar, tillämplig skattesats. Frågan var om tillämplig skattesats vid försäljning av s.k. hotellcheckar till kunder i såväl Sverige som Danmark.
Område: Förhandsbesked
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 17 augusti 1999.
Mervärdesskatt
Omständigheterna var i huvudsak följande. Bolaget köpte hotellcheckar från en organisation för att sedan sälja dem med ett visst påslag till företag och privatpersoner i Sverige och Danmark. Det är var inte fråga om förmedling mot provision. Kunderna kunde välja mellan de hotell som var anslutna till systemet med hotellcheckar. Kunden kontaktade därefter själv hotellet, bokade rum och betalade hotellet för vistelsen där.
Skatterättsnämnden (SRN) gjorde följande bedömning.
”De med ansökningen avsedda hotellcheckarna är att betrakta som bärare av rättigheter, innebärande att innehavaren av en check mot avlämnande av denna är berättigad att erhålla en viss rabatt på hotellrum. En överlåtelse av en sådan rättighet utgör omsättning av tjänst. Denna tjänst är inte undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. ML.”
Beträffande skattesatsen konstaterade SRN att bolagets verksamhet inte utgjorde rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet utan att den avsåg tillhandahållande av tjänster i form av rättigheter. Enligt SRN skulle därför en skattesats på 25 % tillämpas.
Beträffande omsättningsland anförde SRN att eftersom den aktuella tjänsten var att bedöma som överlåtelse av en rättighet som berättigar kunden till en viss rabatt kan den inte anses avse en fastighet enligt 5 kap. 4 § ML. SRN ansåg istället att omsättningsland för de aktuella tjänsterna borde bedömas enligt 5 kap. 8 § första stycket ML och angav därvid följande.
”Bolagets försäljningskontor är beläget i Sverige och tillhandahållandet av tjänsterna får därför anses ske från ett fast driftställe eller motsvarande i Sverige. Tjänsterna skall därför anses omsatta i Sverige. Mervärdesskatt skall även i detta fall tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget.”
Kommentar:
Förhandsbeskedet överensstämmer med RSV:s ståndpunkt.
SRN:s förhandsbesked den 18 juni 1999. Omsättningsland – förbeställda varor. Fråga om omsättningsland vid privatpersoners förbeställning av varor i samband med flygresa.
Område: Förhandsbesked
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 17 augusti 1999.
Mervärdesskatt
Omständigheterna var i huvudsak följande: Vid flygresor till utlandet skulle resenärerna få möjlighet att förbeställa varor ur bolagets sortiment. De varor som resenären beställt före resan skulle transporteras med planet men levereras till resenären först efter att planet landat på destinationsorten. Leveransen till resenären skulle antingen ske i samband med att han eller hon stigit av flygplanet och hämtat sitt bagage eller efter det att resenären passerat tullkontrollen. Enligt uppgift i ansökan om förhandsbesked var bolaget registrerat för mervärdesskatt på destinationsorten.
Ansökan om förhandsbesked avsåg frågan om svensk mervärdesskatt skulle tas ut för försäljningen av de förbeställda varorna.
SRN redovisade för bakomliggande rättsregler på följande sätt.
”Enligt 5 kap. 2 § första stycket 1 ML är en vara som enligt avtalet mellan säljare och köpare skall transporteras till köparen omsatt inom landet, om varan finns här i landet då säljaren, köparen eller någon annan påbörjar transporten till köparen och annat inte följer av 2 a §. Enligt sistnämnda paragraf skall en vara, även om den finns här i landet på det sätt som anges i 2 § första stycket 1, inte anses omsatt inom landet om varan transporteras av säljaren eller för dennes räkning från Sverige till en köpare i ett annat EG-land och säljaren är registrerad till mervärdesskatt i det landet för sådan omsättning. Enligt 5 kap. 2 b § första stycket ML skall en vara som omsätts på bl.a. luftfartyg under del av en passagerartransport mellan EG-länder, anses omsatt i Sverige om avreseorten är belägen i Sverige.
De ovannämnda bestämmelserna har utformats efter förebild av motsvarande bestämmelser om platsen för skattepliktiga transaktioner i sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG). Enligt artikel 8.1 första stycket a anses platsen för leveransen av varor då dessa skickas eller transporteras antingen av leverantören eller av mottagaren eller av en tredje person vara den plats där varorna befinner sig vid den tidpunkt när sändningen eller transporten till mottagaren påbörjas. I avdelning XVIa artiklarna 28a-28n finns emellertid särskilda övergångsbestämmelser för beskattning av handeln mellan medlemsstaterna. Enligt artikel 28b. B, som avser platsen för tillhandahållande av varor skall, enligt punkt 1 första stycket med avvikelse från, såvitt nu är i fråga artikel 8.1 a, platsen för tillhandahållande av varor som skickas eller transporteras av leverantören eller för dennes räkning från en annan medlemsstat än den dit försändelsen eller transporten anländer anses vara den där varorna befinner sig när transporten till köparen slutar, om såvitt här är av intresse, följande villkor är uppfyllt: – Varorna tillhandahålls en skattskyldig person som kan komma i fråga för det undantag som föreskrivs i artikel 28a.1 a andra stycket, en icke skattskyldig juridisk person som kan komma i fråga för samma undantag eller någon annan icke skattskyldig person.
Bolaget har uppgett att det kommer att vara registrerat till mervärdesskatt för aktuell omsättning i destinationslandet, som kommer att vara ett annat EG-land. Bolaget har också uppgett att aktuell vara kommer att beställas i Sverige före avresan. Nämnden utgår vidare dels från att destinationsorten tillhör Europeiska gemenskapens mervärdesskatteområde såsom det definieras i 1 a § mervärdesskatteförordningen (1994:223), dels från att köparen inte är skattskyldig till mervärdesskatt på grund av det aktuella förvärvet.”
Nämnden gjorde därefter följande bedömning;
”Det tilltänkta förfarandet innebär inte att varorna omsätts på luftfartyg enligt bestämmelserna i 5 kap. 2 b § ML. Mot bakgrund av vad som upplysts i ärendet om innebörden av förfarandet och under de ovan angivna förutsättningarna är enligt nämndens mening emellertid inte huvudregeln i 5 kap. 2 § första stycket 1 utan bestämmelserna i 5 kap. 2 a § ML tillämpliga. Detta innebär att varorna inte skall anses omsatta i Sverige och att någon skattskyldighet därför inte uppkommer här i landet för bolaget på grund av förfarandet.”
Kommentar:
Förhandsbeskedet överensstämmer med RSV:s ståndpunkt. RSV har dock överklagat förhandsbeskedet för att få det fastställt i Regeringsrätten.
SRN:s förhandsbesked den 18 juni 1999. Fråga om skatteplikt för telefonförsäljning av försäkring
Område: Förhandsbesked
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 17 augusti 1999.
Mervärdesskatt
Omständigheterna var i huvudsak följande. Sökande, ett bolag, skulle för försäkringsbolags räkning bedriva telefonförsäljning av försäkringar. Bolaget avsåg att inleda samarbete med försäkringsbolag och för deras räkning med hjälp av telefon och direktutskick sälja försäkringar till privatpersoner och företag. Uppdragsgivare är svenska försäkringsbolag. Bolaget avsåg att teckna försäkringar via telefon och därefter rapportera tecknade försäkringar till uppdragsgivarna. Uppdragsgivarna kommer därefter att distribuera försäkringsbrev och bevaka inkommande svar. Frågan var om denna försäljning skulle ses som en försäkringstjänst och därmed undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 10 § andra stycket 2 mervärdesskattelagen (1994:200), ML.
SRN gjorde följande bedömning.
”Syftet med den i ärendet aktuella tjänsten avseende telefonförsäljning av försäkringar är att sluta ett försäkringsavtal mellan försäkringsbolaget och en försäkringstagare. Tjänsten utgör därför en sådan förmedling av försäkring som avses i 3 kap. 10 § andra stycket 2 ML och omsättningen är därmed undantagen från skatteplikt.”
Kommentar:
Förhandsbeskedet överensstämmer med RSV:s ståndpunkt. Jfr även EG-domstolens avgörande i målet C-349/96 den 25 februari 1999 angående Card Protection Plan Ltd.