KR:s i Stockholm dom den 30 juni 1999, mål nr 4338-1996. Avdrag för sponsring och borgensförlust samt den skatterättsliga behandlingen av lastpallar och returburkar.

Område: Kammarrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 24 augusti 1999.

Inkomsttaxering 1991.

Följande frågor som förutsättes ha allmänt intresse har bedömts av KR:

1. Lastpallar. Fråga om omsättnings- eller anläggningstillgångar. KR: omsättningstillgångar.

2. Returburkar. Fråga om lagertillgångar eller avräkningsfordran.

KR: avräkningsfordran.

3. Borgensförlust.

KR: avdrag då definitiv förlust föreligger.

4. Sponsorbidrag till olika mottagare.

KR: ej avdrag då motprestationerna ej visats.

5. Ersättning till golfklubb för vissa marknadsföringstjänster samt rätten att utnyttja golfklubbens anläggningar. Bokfört som ”övrig sponsring”.

KR: ej avdrag.

6. Bidrag till Stockholm Water Foundation.

KR: ej avdrag.

Domskäl

1. Lastpallar

Av utredningen i målet framgår att A:s redovisning i nu aktuellt avseende inte omfattar sådana pallar som inom bolaget används som ett hjälpmedel vid lagring och transport av varor utan endast sådana pallar som i samband med leverans av varor lämnat bolagets hantering. I det senare fallet, varom fråga är i målet, har kunderna fått erlägga ersättning för pallarna som därigenom blivit kundernas egendom. På motsvarande sätt har A erlagt ersättning när tomma pallar mottagits. Härtill kommer att ifrågavarande pallar inte är specifika för vare sig bolaget eller branschen som sådan och att de därmed kan bli föremål för omsättning inom såväl andra bryggerier som andra branscher. Mot bakgrund härav finner kammarrätten att pallarna utgör sådant förbrukningsmaterial som skall anses tillhöra varulagret och därmed betraktas som omsättningstillgång i A:s verksamhet. Värdet av pallarna framstår inte som oväsentligt varför det skall redovisas i bolagets bokslut. Överklagandet skall därför avslås i denna del.

2. Returburkar

Av förarbetena till lagen (1982:349) om återvinning av dryckesförpackning av aluminium framgår bl.a. följande. Vid försäljning av aluminiumburkar till bryggerierna tar tillverkaren betalt för den pant som belöper på varje burk. Tillverkaren betalar i sin tur detta belopp till pantbolaget som administrerar pantsystemet. Kostnaden övervältras på konsumenten som får betala panten när han köper dryck i aluminiumburk. Å andra sidan återfår han panten vid återlämning av den tomma burken. Pantbolaget ersätter butikerna – livsmedelsbutiker och andra försäljningsställen för öl och läskedrycker – för utbetalda panter. Det burkskrot som uppkommer sedan inlämnade burkar pressats ihop i de i butikerna utplacerade mottagningsapparaterna (pantmaskiner, vilka skall innehas och underhållas av pantbolaget) tillfaller pantbolaget som ordnar hämtning av skrotet och transport till smältverk (prop. 1981/82:131 s. 9). Regeringen lämnade 1982 AB Svenska Returpack tillstånd att bedriva återvinningsverksamhet genom nämnda pantsystem. AB Svenska Returpack har enligt företedda skrivelser ingått avtal med bryggerier, bl.a. A, om hämtning, hantering, kontroll och redovisning av pantbelagda dryckesburkar av aluminium. Parternas överenskommelse innebär att A förbundit sig att för AB Svenska Returpacks räkning hämta och hantera returburkar på visst sätt. Bolaget skall i sin tur erhålla ersättning för pant, hämtning och hantering. Av vad som nu sagts framgår inte annat än att sådana tomma burkar som av konsumenterna återlämnas till butikerna i och med återlämnandet blir pantbolagets, dvs. AB Svenska Returpack, egendom. Den hämtning av burkskrot som A enligt avtal åtagit sig för pantbolagets räkning innebär således inte att A, så som bolaget gjort gällande, köper ifrågavarande skrot. Inte heller under A:s hantering av burkskrotet övergår äganderätten till detta till bolaget utan A förfogar endast över burkskrotet på sätt som framgår av avtalet. Till följd härav föreligger inte förutsättningar för A att redovisa burkskrotet som lagertillgång. I enlighet med pantsystemets utformning har A i stället en avräkningsfordran mot AB Svenska Returpack. Överklagandet skall därför avslås i denna del.

3. Borgensförlust

KR gör samma bedömning som länsrätten och avslår A:s överklagande i denna del.

LR:s domskäl:

För att A skall ha rätt till avdrag för borgensförlusten vid 1991 års taxering måste det kunna konstateras att förlusten är verklig och definitiv vid utgången av räkenskapsåret i fråga. B har vid årskiftet 1990/91 inte infriat den borgensförbindelse för vilken A iklätt sig underborgen. Någon definitiv förlust föreligger därför inte för A under räkenskapsåret 1990. Reserveringen skall därför återföras till beskattning.

4. Sponsorbidrag till olika mottagare

KR:s domskäl för samtliga:

A har inte heller i KR inkommit med dokumentation i form av avtal eller dylikt som visar vilka motprestationer bolaget betingat sig och erhållit i samband med lämnandet av aktuella bidrag. Bolaget har beträffande de olika sponsoraktiviteterna beskrivit den goodwill och det reklamvärde lämnade bidrag givit. KR ifrågasätter inte att den av bolaget valda tekniken att bearbeta aktuella målgrupper från företagsekonomisk synpunkt varit effektiv och lönsam. Bolagets beskrivning av erhållna motprestationer är emellertid så allmänt hållen att förutsättningar inte föreligger för en närmare bedömning av frågan om prestationernas värde står i rimlig proportion till lämnade bidrag. Eftersom A således inte visat att fråga är om skatterättsligt avdragsgilla driftkostnader i bolagets verksamhet skall överklagandet avslås i denna del.

5. Ersättning till golfklubb för vissa marknadsföringstjänster samt rätten att utnyttja golfklubbens anläggningar

A motiverade avdraget enligt följande sammanfattning.

Genom bidraget får bolaget en exklusiv rätt att leverera olika drycker till den restaurang som driver sin verksamhet i klubblokalerna. Bolaget får även rätt att använda klubbens namn och därtill hörande goodwill i olika sammanhang. Möjligheten att utnyttja klubbens konferenslokaler innebär en inbesparad kostnad för bolaget. SKM har inte visat att reklamen inte skulle vända sig till allmänheten eller att tillträde inte skulle medges till restaurangen eller golfklubbens konferenslokaler. A åberopar KR:s i Jönköping dom den 10 januari 1995 i mål nr 544–547-1994. Motprestationen består inte endast av en reklamskylt utan även andra sponsoraktiviteter förekommer.

KR vägrade avdrag med följande domskäl:

A har uppgivit att bolaget i utbyte mot lämnat bidrag fått använda dels den aktuella klubbens namn och goodwill i olika sammanhang, dels klubbens konferenslokaler. Av handlingarna går inte att utläsa att bolaget har utnyttjat dessa möjligheter. Bolaget har heller inte gjort gällande att så varit fallet. Enbart dispositionsrätten till klubbens namn, goodwill och konferenslokaler kan dock inte medföra att avdragsrätt skall anses föreligga för det lämnade bidraget i sin helhet eller del därav. Enligt KR:s mening kan inte heller det reklamvärde som kan ligga i att bolagets namn finns på en reklamskylt i klubbhuset anses vara av en sådan omfattning att det motsvarar vare sig hela eller halva kostnaden för det lämnade bidraget. Med hänsyn till att A således inte visat att fråga är om avdragsgilla driftkostnader skall överklagandet avslås i denna del.

6. Bidrag till Stockholm Water Foundation

A har erlagt 12 500 kr som stiftelsekapital till Stiftelsen Stockholm Water Foundation. Avser del av startkapitalet för Stockholms vattenfestival. A motiverade avdragsrätten i sammanfattning enligt följande:

Det belopp, som inbetalts såsom startkapital skall betraktas som ett sponsorbidrag till verksamheten, då A under vattenfestivalen var huvudleverantör av sina produkter.

A har genom sitt bidrag erhållit högsta märkbara PR-effekter, bl.a. genom att bolaget därigenom blev huvudleverantör under festivalen, vilket bidragit till en ytterst kraftig merförsäljning under årets vattenfestival.

Det i detta fall rubricerade ”stiftelsekapitalet” skall därför otvetydigt ses som ett sponsorbidrag och utgör således ej någon gåva. Av detta skäl skulle bidraget bokförts på ett konto i 617-gruppen, benämnd ”PR-sponsring”.

KR gör samma bedömning som LR och avslår A:s överklagande.

LR:s domskäl:

LR finner i likhet med SKM att mot bakgrund av vad som framkommit framstår bidraget såsom en donation, för vilken avdrag ej medges.

Meddelade prövningstillstånd

Område: Meddelade prövningstillstånd

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 24 augusti 1999.

Saken: Fråga om avdrag för bidrag till Svenska Naturskyddsföreningen och Göteborgs Ornitologiska förening (projekt Pilgrimsfalk).

Klaganden: Den skattskyldige.

Lagrum: 23 § KL.

Saken: Fråga om en närstående till en aktieägare i ett fåmansföretag varit verksam i företaget i betydande omfattning. Klaganden: Den skattskyldige.

Lagrum: 3 § 12 mom. SIL i dess lydelse vid 1993 års taxering.