KR:s i Sundsvall dom den 7 juni 2001 Kvalificerat ändamål, fullföljdkravet

Område: Kammarrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 12 juni 2001.

Inkomst- och förmögenhetstaxering 1991-1997

En stiftelse (Y) hyr ut bostadslägenheter till pensionärer. Under den i målen aktuella tidsperioden hade Y en föreståndarinna anställd med uppgift att svara för tillsyn och omvårdnad av de boende. Fram till 1989 gick lediga lägenheter till personer som enligt stiftelsestyrelsens bedömning var ömmande fall. Företrädesvis var det fråga om äldre personer som levde under små ekonomiska omständigheter och tidigare hade dåliga boendeförhållanden. Från mitten av 1989 till mitten av 1990 styrdes tilldelningen av den kommunala bostadsförmedlingen enligt en särskild överenskommelse med Y, vilket var en förutsättning för kommunal borgen på Y:s statliga bostadslån. Från hösten 1999 skedde tilldelning efter samråd mellan bostadsförmedlingen och Y och på grundval av sökandenas uppgifter om bland annat sina ekonomiska förhållanden.

SKM ansåg att vad som kan godtas som fullföljd av det kvalificerade ändamålet är kostnaderna för den sociala och medicinska omvårdnad som har förmedlats av föreståndarinnan. Mellan 12 och 25 procent av Y:s intäkter användes till lönekostnader för föreståndarinnan som emellertid också servade samtliga boende, både behövande och andra. Hon får därför enligt SKM anses ha ägnat halva sin arbetstid åt omvårdnad och den andra hälften åt vicevärdskap. SKM ansåg därför Y vara obegränsat skattskyldig.

Enligt LR har Y huvudsakligen använt avkastningen till att täcka underskotten i fastighetsförvaltningen, för vilket Y också har medgetts underskottsavdrag i verksamheten. Den hyresnivå som Y tillämpar motsvarar den som tillämpas i de allmännyttiga bostadsföretagen. Det förhållandet att Y använt avkastningen till att täcka underskott kan inte anses ha kommit destinatärerna tillgodo på det sätt som förutsätts. Y kan därför inte anses ha bedrivit kvalificerad verksamhet i sådan omfattning som skäligen svarar mot avkastningen på tillgångarna. Y:s överklagande ska därför inte bifallas.

KR konstaterar att parterna är överens om att Y:s verksamhet, åtminstone till någon del, har främjat ett kvalificerat allmännyttigt ändamål och KR har ingen annan uppfattning. Det krävs för att Y:s skattskyldighet ska begränsas härutöver att den faktiskt bedrivna verksamheten också kan anses ha i huvudsak ha tillgodosett det kvalificerade ändamålet att utöva hjälpverksamhet bland behövande.

Utredningen visar entydigt enligt KR att Y i sin verksamhet har tillhandahållit bostäder och omvårdnad såväl åt personer som kan anses vara behövande som åt andra. Den bedrivna verksamheten kan därför inte anses huvudsakligen ha tillgodosett ändamålet att utöva hjälpverksamhet bland behövande. Y är följaktligen inte berättigad till begränsning av skattskyldigheten. Överklagandena ska således avslås.

SRN:s förhandsbesked den 15 maj 2001 Beräkning av kapitalunderlag vid tillämpning av den s.k. alternativregeln Vid beräkning av kapitalunderlaget kan de regler som gäller för aktier och andelar i svenska dotterföretag tillämpas även på utländska dotterföretag hemmahörande inom EES-området

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 12 juni 2001.

Inkomstskatt. Taxeringsår 1998-2001.

Sökandena ingår i en familj som tillsammans äger samtliga andelar i ett danskt bolag (IMP A/S) med dotterbolag i olika länder.

RR har i dom den 17 augusti 2000, mål nr 4869-1998, prot. 29/00, funnit att det strider mot artikel 43 i EG-företaget att inte ge sökandena rätt att tillämpa alternativregeln i dåvarande 3 § 12 c mom. tredje stycket SIL.

Till följd av RR:s ställningstagande återförvisade RR en fråga om hur utländska dotterföretag till IMP A/S skall beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget vid tillämpning av lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlag vid beskattning av ägare av fåmansföretag, KapuL.

FÖRHANDSBESKED

Vid beräkningen av kapitalunderlaget får sökandena tillämpa 5 § KapuL (43 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL,) som om samtliga dotterföretag hemmahörande inom EES-området varit svenska.

MOTIVERING

Enligt 5 § KapuL gäller att aktier och andelar i svenska dotterföretag som inte är handelsbolag skall tas upp till ett värde motsvarande så stor del av kapitalunderlaget i dotterföretaget som svarar mot moderföretagets andel av antalet aktier eller andelar i dotterföretaget.

Vid värdering av andra tillgångar än som avses i 5 § KapuL gäller enligt 6 § 5 KapuL (43 kap. 20 § IL) att dessa skall tas upp till skattemässiga anskaffningsvärden.

Tillämpningen av dessa regler skulle emellertid kunna leda till att andelar i ett utländskt dotterföretag kommer att värderas lägre än vad som skulle bli fallet om dotterföretaget varit svenskt. I förlängningen skulle detta leda till ett högre skatteuttag hos en ägare av andelar i ett företag med utländska dotterföretag. Sökandena bör därför beträffande andelar i dotterföretag hemmahörande inom EES-området anses berättigade att tillämpa 5 § KapuL istället för 6 § 5 KapuL.

Om sökandena väljer att tillämpa 5 § KapuL får av det anses följa att värderingen av andelarna i dotterföretagen skall ske på motsvarande sätt som gäller för andelar i svenska dotterföretag. Detta innebär bl.a. att någon rätt att för vissa dotterföretag i stället använda värderingsregeln i 6 § 5 KapuL inte föreligger. Värderingen enligt KapuL skall ske med tillämpning svenska regler (jfr RÅ 1992 ref. 94). Det förhållandet att svenska regler skall tillämpas strider inte mot EG-rätten.

Kommentar:

Förhandsbeskedet överklagas inte av RSV.