RR:s dom den 11 september 2002, mål nr 746-2002 Fysiska personers avyttring av en rättighet till eget aktiebolag
Område: Regeringsrätten
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 24 september 2002.
Beskattning av fysiska person när de säljer en rättighet till ett av dem ägt aktiebolag i vilket rättigheten använts
Inkomstskatt taxeringsåren 2002-2004
AB A ägs av de fysiska personerna X och Y, som är anställda och styrelseledamöter i bolaget. X äger sedan 1980-talet en [rättighet]. Denna ägde han tidigare tillsammans med en kompanjon tillsammans med vilken han också bildade AB A som bedrev verksamhet. Under 1996 ersattes kompanjonen som delägare av [rättigheten] och bolaget av Y. I och med dennes inträde i verksamheten ändrades inriktningen på verksamheten på visst sätt. X och Y avser att sälja [rättigheten] till bolaget för dess marknadsvärde. Frågan i målet gäller i vilket inkomstslag ersättningen för rättigheten ska tas upp.
SRN fann att avyttringen skulle beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. (SRN:s motivering har återgetts i rättsfallsprotokoll nr 4 2002).
RSV yrkade att förhandsbeskedet skulle fastställas. X och Y yrkade att RR, med ändring av förhandsbeskedet, skulle fastställa att en avyttring av [rättigheten] skulle beskattas som en kapitalvinst i inkomstslaget kapital.
Regeringsrätten gjorde följande bedömning.
”[Rättigheten] ägs av X och Y. [Rättigheten] synes ha upplåtits till AB A, dock utan att något skriftligt avtal om detta finns och utan att någon ersättning utgått. X och Y äger vardera hälften av aktierna i bolaget och är båda verksamma i detta.
Syftet med anskaffandet av [rättigheten] har uppenbarligen varit att de[n] skulle användas i en näringsverksamhet. Detta syfte har inte förändrats i och med Y:s inträde i verksamheten, då denna i samband därmed breddades och utvecklades.
En nödvändig förutsättning för att bolaget skall kunna bedriva sin verksamhet är att det finns [en rättighet] för .... Samtidigt har X och Y ett starkt intresse av att [rättigheten] utnyttjas för sitt ändamål. [Rättigheten] innefattar det ekonomiska värdet av den [verksamhet] som X och Y bedriver genom sitt aktiebolag och [rättigheten] får i allt väsentligt ett sådant värde endast om de[n] används i en näringsverksamhet på sätt som skett.
Med hänsyn till de ovan nämnda omständigheterna finner Regeringsrätten att ersättningen vid försäljningen av [rättigheten] skall tas upp till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet.”
Regeringsrätten fastställde Skatterättsnämndens förhandsbesked.
KR:s i Stockholm dom den 28 juni 2002, mål nr 6145–6148-2001
Område: Kammarrätten
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 24 september 2002.
Uttagsbeskattning av ett kommunägt aktiebolag
X AB ägdes ursprungligen i sin helhet av en kommun. År 1994 överlät kommunen 91 procent av aktierna till ett annat av kommunen helägt aktiebolag, Y AB. Tillsammans med ytterligare kommunala bolag ingick X AB härefter i en koncern med Y AB som moderbolag och de andra bolagen som systerbolag. Verksamheten i X AB, som bestod i upphandling och leverans av kollektivtrafik, gick under de aktuella åren med underskott. Underskottet täcktes genom att kommunen lämnade aktieägartillskott till Y AB som i sin tur lämnade en del av tillskottet vidare till X AB som koncernbidrag, d.v.s. med avdragsrätt för givaren och skatteplikt för mottagaren. X AB kvittade sedan underskottet av sin verksamhet mot koncernbidraget.
Skattemyndigheten uttagsbeskattade X AB eftersom kommunen inte ansågs ha erlagt marknadsmässig ersättning till bolaget för de tjänster som bolaget tillhandahållit kommuninvånarna. Det förelåg ett uppdragsavtal mellan kommunen och X AB. Enligt skattemyndigheten hade kommunen inte utbetalat den ersättning för uppdragets fullgörande som bolaget borde ha erhållit. Verksamheten hade, enligt myndigheten, bedrivits på villkor som inte skulle ha accepterats mellan sinsemellan oberoende parter.
Länsrätten uttagsbeskattade bolaget och anförde sammanfattningsvis följande. Det belopp som kommunen utlovat men inte erlagt till bolaget utgjorde ersättning som kommunen borde ha utbetalat till X AB för att detta bolag svarat för upphandling och leverans av kollektivtrafik som åvilat kommunen. Det förhållandet att X AB inte krävt att få det avtalade beloppet skulle inte ha accepterats av oberoende parter. Genom att X AB underlåtit att tillförsäkra sig ersättning från kommunen för de tjänster som tillhandahållits kommuninvånarna föreligger förutsättning för uttagsbeskattning enligt 22 § kommunalskattelagen.
Bolaget överklagade och kammarrätten fann att det saknades förutsättning att uttagsbeskatta X AB på sätt som skattemyndigheten och länsrätten gjort. Enligt kammarrätten hade kommunen inte gjort något uttag av tjänst ur bolaget på så sätt som avses i bestämmelserna om uttagsbeskattning. Kommunen hade inte heller genom det aktuella förfarandet på något annat sätt disponerat några ekonomiska värden i bolaget så att ett uttag kan anses ha förekommit.
Kommentar:
Samma dag meddelade Kammarrätten i Stockholm ytterligare domar, med motsvarande utgång, rörande i huvudsak samma fråga avseende andra kommunala bolag i samma koncern (mål nr 4419 – – 4420-2000, 8453 – – 8455-2000 samt 8458 – – 8460-2000).
RSV har överklagat den ovan återgivna domen.
SRN:s förhandsbesked den 18 september 2002 Arv fastigheter (lager)
Område: Förhandsbesked
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 2002.
Fysisk person (A), som bedrev byggnadsrörelse genom AB, ärvde fastigheter från sin far, som också var byggmästare. Fastigheterna ansågs behålla sin karaktär av lager hos A.
Taxeringsår: 2003 – 2005
I 27 kap. 18 § IL regleras bl.a. förvärv av fastigheter genom arv. Av lagtexten framgår, att om någon genom arv förvärvar fastigheter som varit lagertillgångar i byggnadsrörelse hos den döde så behåller fastigheterna sin karaktär hos arvtagaren om denne ”själv” bedriver byggnadsrörelse där fastigheterna skulle varit lagertillgångar om de hade förvärvats genom köp. Fråga var i förhandsbeskedet om ordet ”själv” har någon självständig betydelse och utesluter att arvtagaren indirekt bedriver byggnadsrörelse genom AB.
”FÖRHANDSBESKED
De fastigheter A har ärvt efter sin far utgör lagertillgångar i byggnadsrörelse för honom.
MOTIVERING
Frågeställningen i ärendet är om de fem hyresfastigheter som A förvärvade i maj år 2000 i arv efter sin far skall anses ha karaktär av lagertillgångar hos honom.
Utgångspunkten för frågeställningen är att fastigheterna utgjorde lagertillgångar i byggnadsrörelse hos fadern och att A bedriver sådan rörelse genom A Fastigheter AB.
Regler om byggnadsrörelse infördes tillsammans med regler om handel med fastigheter i punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 27 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, år 1981 (SFS 1981:295). I samband med 1990 års skattereform flyttades bestämmelserna till punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 21 § KL (SFS 1990:650). Bestämmelserna är numera överflyttade till 27 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Enligt 27 kap. 4 § första stycket IL blir en genom köp e.d. förvärvad fastighet lagertillgång om fastighetsägaren eller dennes make bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Detsamma gäller enligt andra stycket om någon av dem är företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag och fastigheten skulle ha varit en lagertillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter om den hade förvärvats av företaget.
27 kap. 5 § IL innehåller undantag från presumtionsregeln i 4 § att förvärv av en annan fastighet än en privatbostadsfastighet alltid skall anses som lagertillgång hos förvärvaren. I 5 § punkten 1 finns undantag som inte är aktuellt i det här fallet. Punkten 2 anger att bestämmelserna i 4 § inte gäller beträffande byggnadsrörelse om förvärvet uppenbarligen helt saknar samband med byggnadsrörelsen.
I 27 kap. 18 § IL regleras förvärv genom bl.a. arv (bestämmelserna gäller även tomtrörelse). En förvärvad fastighet som varit lagertillgång i byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse hos den döde behåller sin karaktär hos förvärvaren om vissa förutsättningar är uppfyllda. Enligt den i ärendet relevanta förutsättningen (första stycket punkten 1) fordras att förvärvaren ”vid förvärvet själv bedriver sådan byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse där tillgångarna skulle ha varit lagertillgångar om de hade förvärvats genom köp”.
A gör bl.a. gällande att användningen av ordet ”själv” i bestämmelsen innebär att en ärvd fastighet kan bli lagertillgång endast när arvtagaren personligen bedriver byggnadsrörelse men inte när rörelsen såsom i ärendet bedrivs genom ett aktiebolag.
Nämnden gör följande bedömning.
Som huvudregel gäller enligt 27 kap. 4 § IL att en fastighet som förvärvas av en byggmästare (eller motsvarande) genom köp, byte eller på liknande sätt (köp) anses utgöra lagertillgång i byggnadsrörelse. Denna presumtionsregel ansågs inte böra omfatta fastigheter som förvärvas genom bl.a. arv, se prop. 1980/81:68, s. 154. Vid förvärv genom arv uppställs i 27 kap. 18 § första stycket första ledet IL kravet att den förvärvade fastigheten skall ha varit lagertillgång hos arvlåtaren. Beträffande sådana fastigheter sker – i andra fall än där förvärvaren avser att fortsätta den avlidnes näringsverksamhet, jfr första stycket 2 – en koppling tillbaka till vad som gäller för en person som förvärvat fastigheterna genom köp, första stycket 1. Fastigheterna behåller sin karaktär av lagerfastigheter bara om förvärvaren vid förvärvet själv bedriver sådan byggnadsrörelse eller motsvarande där tillgångarna skulle ha varit lagertillgångar om de hade förvärvats genom köp.
Enligt nämndens uppfattning medför anknytningen till reglerna för köp m.m. att det ligger närmast till hands att se användningen av ordet själv i första stycket 1 som ett förstärkande ord som markerar att det är förvärvarens förhållanden som avses och inte den tidigare ägarens. Uttalandena i förarbetena får anses ha samma innebörd (se exempelvis vad som framgår om syftet med arvsbestämmelserna och av specialmotiveringen till nuvarande punkten 1, a. prop. s. 167 resp. s. 210). En sådan tolkning vinner även stöd av rättsfallet RÅ83 1:38 (se bl.a. rubriken till rättsfallet).
Det anförda leder till att s.k. byggmästarsmitta skall behandlas lika i köp- och arvsfall även när byggnadsrörelse bedrivs indirekt, som i det aktuella fallet, genom ett aktiebolag. Mot denna bakgrund utgör de lagerfastigheter som A ärvt efter sin far lagertillgångar i byggnadsrörelse för honom om de hade blivit lagertillgångar om han hade köpt dem. Såvitt handlingarna utvisar skulle en sådan prövning leda till att förvärvet omfattas av presumtionsregeln i 27 kap. 4 § IL. Eftersom det inte heller framgår att undantaget i 27 kap. 5 § punkten 2 skulle vara tillämpligt får fastigheterna anses skola ha blivit lagertillgångar hos A om han hade köpt dem. De genom arv förvärvade lagerfastigheterna skall därför behålla sin karaktär av lagertillgångar hos A.”
SRN:s förhandsbesked den 17 september 2002 Beskattning av koncerngoodwill vid fusion
Område: Förhandsbesked
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 24 september 2002.
Vid fusion uppkommen goodwill i moderbolaget har inte ansetts utlösa inkomstbeskattning. Uppskrivning av aktier i dotterdotterbolagen i samband med fusionen leder heller inte till några skattemässiga konsekvenser
Inkomsttaxeringarna 2002 – 2004
Bolaget utgör moderbolag i en del av en internationell koncern. Verksamheten bedrivs i ett antal dotterdotterbolag vilka ägs av Bolaget genom svenska aktiebolag (holdingbolagen). Holdingbolagen fyller inte längre någon funktion i koncernen. De medför dock såväl kostnader som administrativt merarbete, varför man har för avsikt fusionera dem med Bolaget. Till följd av dessa fusioner uppkommer ett redovisningsmässigt behov av att uppta en goodwillpost hänförlig till koncernmässiga värden på tillgångar och skulder i främst dotterdotterbolagen, alternativt att skriva upp värdet på dotterdotterbolagsaktierna.
Följande frågor ställs.
1. Om Bolaget redovisar en goodwillpost som följd av att koncernmässiga värden tillämpas vid fusionen, medför detta att Bolaget skall ta upp en skattepliktig intäkt?
2. Om svaret på fråga 1 är ja, äger Bolaget rätt att med verkan vid beskattningen göra avskrivningar på den fusionsrelaterade goodwillposten?
3. Alternativt kan Bolaget istället tillämpa principen om koncernmässiga värden på så sätt att de övertagna aktierna i dotterbolagen tas upp till högre bokfört värde än i holdingbolagen. Medför en dylik ”uppskrivning” av nämnda aktier att Bolaget skall ta upp beloppet som skattepliktig intäkt?
4. Om den i fråga 3 beskrivna metoden tillämpas, vilket skattemässigt omkostnadsbelopp får Bolaget på de genom fusionen övertagna dotterdotterbolagsaktierna?
FÖRHANDSBESKED
”Fråga 1
Den omständigheten att bolaget redovisar en goodwillpost som en följd av att koncernmässiga värden tillämpas vid fusionen medför inte att en tillämpning av 37 kap. 20 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, aktualiseras.
Frågorna 3 och 4
Även om Bolaget i samband med fusionen tar upp högre bokfört värde på aktierna i dotterdotterbolagen än i holdingbolagen medför detta inte att motsvarande belopp skall tas upp som skattepliktig intäkt hos Bolaget. Det skattemässiga omkostnadsbeloppet på aktierna förändras inte av en höjning av bokfört värde på aktierna.
MOTIVERING
(– – –)
Nämnden gör följande bedömning.
Fråga 1
Vid kvalificerade fusioner gäller enligt 37 kap. 18 § IL att det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation i fråga om sådan näringsverksamhet som avses i 17 §, om det inte framgår något annat av 20 – 28 §§.
Om i ett sådant fall inventarier tas upp till ett högre värde i det övertagande företagets räkenskaper än vad som följer av 37 kap. 18 § IL, får enligt 20 § företaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om mellanskillnaden tas upp som intäkt.
Bestämmelser om vad som omfattas av inventariebegreppet i inkomstskattelagen finns i 18 kap. 1 § IL. Utöver maskiner och andra inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk behandlas enligt lagrummets andra stycke 1 bl.a. också goodwill som inventarier. En förutsättning är dock att fråga är om goodwill som förvärvats från annan.
Bokföringsnämnden, BFN, har utfärdat allmänna råd om fusion av helägt aktiebolag (BFNAR 1999:1) jämte kommentarer och exempel (vägledning). Enligt BFNAR 1999:1 skall en redovisning av fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag redovisas enligt koncernvärdemetoden. Det innebär att moderbolaget skall redovisa övertagna tillgångar och skulder enligt de värden som åsatts i koncernredovisningen, med beaktande bl.a. av avskrivningar som gjorts på koncernnivå (punkterna 5 – 7). Det leder i sin tur till att tillgångar som inte existerar i dotterbolagets räkenskaper men väl i koncernredovisningen, som exempelvis koncernmässig goodwill hänförlig till dotterbolaget, skall tas upp i moderbolaget efter fusionen.
I den debatt som förekommit med anledning av BFN:s vägledning har olika uppfattningar förts fram om huruvida en goodwillpost av ifrågavarande slag skall anses förvärvad eller ej (se t.ex. Knutsson, Margit/Johansson, Gunnar, Något om den skatterättsliga regleringen av fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser, samt Bokföringsnämndens förslag till redovisning av fusioner, Svensk Skattetidning 1999, s. 18-21, Nihlén, Jan-Hugo/Nilsson, Sven-Arne, Redovisning av fusioner – obeskattade reserver och skatteregler, Balans 8-9/1999 s. 23-25, Alhager, Magnus, Fusion av helägt aktiebolag – särskilt rörande skattemässig hantering av koncernmässig goodwill och negativa fusionsdifferenser, SkatteNytt 2002 s. 152-168).
Enligt nämnden kan vid beskattningen en goodwillpost som ett moderbolag i enlighet med god redovisningssed tar upp i samband med fusion av helägt dotterbolag utan att posten har någon motsvarighet i en i dotterbolagets räkenskaper upptagen tillgång inte anses som förvärvad från dotterbolaget (jfr 18 kap. 1 § IL). En sådan post skall därför inte behandlas som ett inventarium vid beskattningen.
Av handlingarna i ärendet framgår inte annat än att den goodwillpost som Bolaget kommer att redovisa som en tillgång efter fusionen inte har någon motsvarighet i dotterbolagets räkenskaper. Med hänsyn till vad som anförts ovan skall 37 kap. 20 § IL inte tillämpas beträffande nämnda goodwillpost.
Fråga 2 förfaller.
Frågorna 3 och 4
Vid fusionen gäller att Bolaget övertar de för dotterbolagen gällande skattemässiga värdena på aktierna i dotterdotterbolagen. Det förhållandet att Bolaget skriver upp aktierna i dotterdotterbolagen i samband med fusionen leder inte till några skattemässiga konsekvenser i form av beskattning eller ändrade omkostnadsbelopp.”
Kommentar:
RSV delar SRN:s uppfattning och avser att överklaga förhandsbeskedet vad avser fråga 1 samt begära att förhandsbeskedet fastställs. Se även referat 3 nedan.
SRN:s förhandsbesked den 17 september 2002 Beskattning av koncerngoodwill vid fusion
Område: Förhandsbesked
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 24 september 2002.
Vid fusion uppkommen goodwill i moderbolaget har inte ansetts utlösa inkomstbeskattning vare sig denna har redovisats i separat post eller tillsammans med s.k. inkråmsgoodwill
Inkomsttaxeringarna 2002 – 2004
AB A äger två dotterbolag, dels B AB, dels C AB. A planerar att fusionera B med A. A redovisar i sin balansräkning en goodwillpost (inkråmsgoodwill), som har uppkommit i samband med förvärvet av den rörelse som bolaget bedriver. Skattemässigt skriver bolaget av på inkråmsgoodwillen enligt räkenskapsenlig avskrivningsmetod. I koncernbalansräkningen redovisas som goodwill förutom inkråmsgoodwillen också goodwill hänförlig till aktierna i dotterbolagen (koncernmässig goodwill).
Fråga
Medför det några skattekonsekvenser för A om den koncernmässiga goodwillposten tas upp i räkenskaperna efter fusionen, antingen redovisad tillsammans med inkråmsgoodwillen eller separat?
FÖRHANDSBESKED
”Den omständigheten att A AB redovisar en goodwillpost som en följd av att koncernmässiga värden tillämpas vid fusionen medför inte att en tillämpning av 37 kap. 20 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, aktualiseras.
MOTIVERING
(– – –)
Nämnden gör följande bedömning.
Vid kvalificerade fusioner gäller enligt 37 kap. 18 § IL att det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation i fråga om sådan näringsverksamhet som avses i 17 §, om det inte framgår något annat av 20 – 28 §§.
Om i ett sådant fall inventarier tas upp till ett högre värde i det övertagande företagets räkenskaper än vad som följer av 37 kap. 18 § IL, får enligt 20 § företaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om mellanskillnaden tas upp som intäkt.
Bestämmelser om vad som omfattas av inventariebegreppet i inkomstskattelagen finns i 18 kap. 1 § IL. Utöver maskiner och andra inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk behandlas enligt lagrummets andra stycke 1 bl.a. också goodwill som inventarier. En förutsättning är dock att fråga är om goodwill som förvärvats från annan.
Bokföringsnämnden, BFN, har utfärdat allmänna råd om fusion av helägt aktiebolag (BFNAR 1999:1) jämte kommentarer och exempel (vägledning). Enligt BFNAR 1999:1 skall en redovisning av fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag redovisas enligt koncernvärdemetoden. Det innebär att moderbolaget skall redovisa övertagna tillgångar och skulder enligt de värden som åsatts i koncernredovisningen, med beaktande bl.a. av avskrivningar som gjorts på koncernnivå (punkterna 5 – 7). Det leder i sin tur till att tillgångar som inte existerar i dotterbolagets räkenskaper men väl i koncernredovisningen, som exempelvis koncernmässig goodwill hänförlig till dotterbolaget, skall tas upp i moderbolaget efter fusionen.
I den debatt som förekommit med anledning av BFN:s vägledning har olika uppfattningar förts fram om huruvida en goodwillpost av ifrågavarande slag skall anses förvärvad eller ej (se t.ex. Knutsson, Margit/Johansson, Gunnar, Något om den skatterättsliga regleringen av fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser, samt Bokföringsnämndens förslag till redovisning av fusioner, Svensk Skattetidning 1999, s. 18-21, Nihlén, Jan-Hugo/Nilsson, Sven-Arne, Redovisning av fusioner – obeskattade reserver och skatteregler, Balans 8-9/1999 s. 23-25, Alhager, Magnus, Fusion av helägt aktiebolag – särskilt rörande skattemässig hantering av koncernmässig goodwill och negativa fusionsdifferenser, SkatteNytt 2002 s. 152-168).
Enligt nämnden kan vid beskattningen en goodwillpost som ett moderbolag i enlighet med god redovisningssed tar upp i samband med fusion av helägt dotterbolag utan att posten har någon motsvarighet i en i dotterbolagets räkenskaper upptagen tillgång inte anses som förvärvad från dotterbolaget (jfr 18 kap. 1 § IL). En sådan post skall därför inte behandlas som ett inventarium vid beskattningen.
Av handlingarna i ärendet framgår inte annat än att den koncerngoodwill som A kommer att redovisa som en tillgång efter fusionen inte har någon motsvarighet i dotterbolagets räkenskaper. Med hänsyn till vad som anförts ovan skall 37 kap. 20 § IL inte tillämpas beträffande nämnda goodwillpost. Svaret påverkas inte av om posterna inkråmsgoodwill respektive koncerngoodwill redovisas i en gemensam post eller i två separata.”
Kommentar:
RSV delar SRN:s uppfattning samt avser att överklaga förhandsbeskedet och begära fastställelse. Se även referat 2 ovan.
SRN:s förhandsbesked den 14 juni 2002 Avdrag för egna aktier till anställda. Säkringsavtal. Tillskott till dotterbolag
Område: Förhandsbesked
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 24 september 2002.
Ett bolag som emitterat och återköpt aktier och sedan överlåtit dem till anställda har medgetts avdrag med ett belopp motsvarande marknadsvärdet på aktierna vid överlåtelsen. Även ett dotterbolag som överlåtit aktier i moderbolaget har medgetts sådant avdrag
Ett säkringsavtal som ingåtts med utomstående och som avser värdeförändringar på bolagets aktier har beskattats. Kapitalreglerna har tillämpats. Ett motsvarande avtal med ett dotterbolag har också beskattats men enligt bokföringsmässiga grunder
Inkomsttaxering avseende taxeringsåren 2002-2005
Moderbolaget i en koncern, MB, har infört ett program för aktiesparande för anställda i koncernen. Även anställda i dotterbolaget DB omfattas av detta.
Aktiesparplanen kan sammanfattas enligt följande:
– Den anställde köper MB-aktier under viss tid (aktierna är marknadsnoterade).
– För varje aktie som den anställde behåller under den på förhand bestämda tiden (intjänandeperioden) erhåller han vederlagsfritt en aktie vid periodens utgång (”gratisaktie”).
Genom ett ”hedgeavtal” med utomstående säkrar MB sina och DB:s utgifter för sociala avgifter. Genom ett motsvarande avtal med MB säkrar DB sina utgifter för socialavgifter.
Aktiesparplanen fullföljs enligt följande:
– MB överlåter vederlagsfritt aktier till sina anställda och utnyttjar köpoptioner för att erhålla kontanter för att betala socialavgifter med anledning av fullföljandet.
– När anställda i DB har rätt till gratisaktier överlåter MB motsvarande antal aktier till DB som ovillkorat aktieägartillskott varefter DB vederlagsfritt överlåter aktierna till de anställda. Samtidigt betalar MB till DB ett belopp motsvarande de socialavgifter som DB betalar.
FRÅGOR
MB och DB ställer följande frågor:
1. a) Är MB berättigat till avdrag för den lönekostnad som kostnadsförs under intjänandeperioden? I så fall, vid vilken tidpunkt?
b) Är MB berättigat till avdrag med anledning av den förmån som uppkommer när anställda i bolaget erhåller gratisaktier enligt aktiesparplanen. I så fall, vid vilken tidpunkt och med vilket belopp?
2. Påverkas MB:s anskaffningsvärde på aktierna i DB av att aktier vederlagsfritt levereras till DB? I så fall, vid vilken tidpunkt och med vilket belopp?
3. a) Utgör de i DB bokförda aktieägartillskotten från MB skattepliktig intäkt för DB?
b) Vad har DB för skattemässigt anskaffningsvärde på de av MB erhållna aktierna?
4. a) Är DB berättigat till avdrag för den lönekostnad som kostnadsförs under intjänandeperioden? I så fall, vid vilken tidpunkt?
b) Är DB berättigat till avdrag med anledning av den förmån som uppkommer när anställda erhåller gratisaktier enligt aktiesparplanen? I så fall, vid vilken tidpunkt och med vilket belopp?
5. Om MB beslutar sig för att förvärva kontantavräknande köpoptioner avseende egna aktier från en fristående finansiell institution i syfte att säkra upp framtida utgifter för sociala kostnader, är kostnaden för förvärvet avdragsgill för MB? I så fall vid vilken tidpunkt och med vilket belopp?
6. Utgör det belopp som MB kan komma att erhålla från den finansiella institutionen på grundval av köpoptionerna en skattepliktig intäkt för MB? I så fall vid vilken tidpunkt och med vilket belopp?
7. a) Är DB berättigat till avdrag för den premie som erläggs till MB enligt hedgeavtalet? I så fall vid vilken tidpunkt och med vilket belopp?
b) Är den premie som MB erhåller från DB enligt hedgeavtalet en skattepliktig intäkt för MB? I så fall vid vilken tidpunkt och med vilket belopp?
c) Är det belopp som DB kan komma att erhålla från MB för att täcka sina kostnader för sociala avgifter enligt hedgeavtalet en skattepliktig intäkt för DB? I så fall vid vilken tidpunkt och med vilket belopp?
d) Är MB berättigat till avdrag för det belopp som MB betalar till DB enligt hedgeavtalet för att DB ska kunna täcka sina kostnader för sociala avgifter? I så fall vid vilken tidpunkt och med vilket belopp?
8. Är MB respektive DB berättigade till avdrag för de sociala avgifterna
a) när de kostnadsförs under intjänandeperioden eller
b) vid den tidpunkt då förmånen uppkommer och socialavgiften ska betalas, dvs. när den anställde erhåller gratisaktier enligt Aktiesparplanen?
”FÖRHANDSBESKED
Frågorna 1a, 1b, 4a, 4b, 7a, 7b, 7c, 7d, 8a och 8b
MB och DB är berättigade till avdrag för löneutgift med belopp motsvarande skillnaden mellan marknadsvärdet på aktierna när de överlämnas till respektive bolags anställda (frågorna 1a, 1b, 4a och 4b). DB är berättigat till avdrag för utgifter för till MB erlagd premie enligt hedgeavtalet (fråga 7a) och för socialavgifter (frågorna 8a och 8b). MB är berättigat till avdrag för utgifter för utgifter för infriande av förpliktelserna gentemot DB i enlighet med hedgeavtalet (fråga 7d) och för socialavgifter (frågorna 8a och 8 b). Premien enligt hedgeavtalet är en inkomst som MB skall ta upp (fråga 7 b). Vad DB erhåller från MB enligt hedgeavtalet är inkomst som DB skall ta upp (fråga 7c). Inkomsterna skall tas upp som intäkt och utgifterna skall dras av som kostnad det eller de beskattningsår som följer av god redovisningssed (frågorna 1a, 1b, 4a, 4b, 7a, 7b, 7c, 7d, 8a och 8b).
Fråga 2
MB:s skattemässiga anskaffningsvärde på aktierna i DB ökar med marknadsvärdet av de till DB tillskjutna aktierna vid den tidpunkt då DB överlåter aktierna till sina anställda.
Fråga 3a och 3b
DB skall inte inkomstbeskattas med anledning av att MB tillskjuter aktier till DB (fråga 3a). Anledning saknas att fastställa skattemässigt anskaffningsvärde på tillskjutna aktier (fråga 3b).
Frågorna 5 och 6
Inkomster och utgifter vid förvärv och avyttring av ifrågavarande optioner skall tas upp och dras av i enlighet med de regler som gäller för kapitalvinster och kapitalförluster.”
MOTIVERING
Frågorna 1a och 1b
Om en anställd erhåller pengar av sin arbetsgivare skall den anställde normalt beskattas härför såsom för lön. Grunden är att utbetalningen i skattehänseende ses som ersättning för utfört arbete och att sådan ersättning är skattepliktig inkomst. Ersättning för utfört arbete kan också utgå in natura, t.ex. genom överlämnande av annan tillgång än pengar. Sådan ersättning är normalt också skattepliktig som lön. Som huvudregel gäller att den vid beskattningen skall tas upp till marknadsvärdet vid överlämnandet. Den författningsmässiga regleringen finns i 11 kap. 1 § och 61 kap. 2 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229).
En arbetsgivares ersättning till en anställd i form av en annan tillgång än pengar presumeras alltså i skattehänseende vara en marknadsmässig betalning för det arbete som den anställde utför. Ur arbetsgivarens synvinkel kan betalningen för arbetet ses som en avyttring av tillgången till marknadspris. Arbetsgivaren skall då beskattas på så sätt att han som inkomst skall ta upp ett belopp motsvarande tillgångens marknadsvärde samtidigt som han ges avdrag med samma belopp såsom för utgiven lön. Därutöver skall han medges avdrag för ett eventuellt skattemässigt värde på tillgången, t.ex. ett inventariums skattemässiga restvärde.
Ett alternativt synsätt är att se överlämnandet av tillgången som en överlåtelse till ett pris understigande marknadsvärdet. I så fall skall arbetsgivaren som regel uttagsbeskattas för belopp motsvarande marknadsvärdet, dvs. beskattning skall ske som om avyttringen görs till marknadspris. Det skattemässiga resultatet för arbetsgivaren blir detsamma i bägge fallen eftersom avdrag skall medges såsom för lön för belopp motsvarande tillgångens marknadsvärde – vilket belopp den anställde skall beskattas för – och för dess eventuella skattemässiga restvärde.
I praktiken torde en s.k. tyst kvittning ske av inkomsten mot lönen och ”öppet” avdrag ges för belopp motsvarande det eventuella restvärdet (jfr med s.k. räntefria lån till anställda, Ds B 1981:16, s. 99-102, prop. 1981/82:197 s. 59-60, 78).
Enligt 48 kap. 6a § första meningen i inkomstskattelagen skall vidare kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag som avses i 7 kap. 3 § första stycket aktiebolagslagen (1975:1385) avyttrar egna aktier inte tas upp. Om kapitalförlust uppstår är den inte avdragsgill enligt 44 kap. 2 § inkomstskattelagen.
I det nu föreliggande ärendet är det fråga om en ”vederlagsfri” överföring av aktier till anställda. I enlighet med det ovan sagda bör beskattning ske som om aktierna avyttras till marknadspris. Eftersom avyttringen avser egna aktier skall MB dock inte ta upp någon kapitalvinst eller dra av någon kapitalförlust. MB har däremot rätt till avdrag som för utgift för lön med belopp motsvarande aktiernas marknadsvärde (värdet för tidpunkten för avyttringen till de anställda).
Avdrag skall göras det eller de beskattningsår som följer av god redovisningssed (jfr prop. 1997/98:133 s. 33).
Fråga 2
Vid besvarandet av frågorna 2, 3a och 3b utgår nämnden från att det inte finns civilrättsliga hinder mot det i ansökningen beskrivna förfarandet genom vilket DB vederlagsfritt får MB-aktier från MB och i anslutning till förvärvet vidareöverlåter aktierna till berörda anställda i DB.
Det tillskott som DB får från MB bör i skattehänseende jämställas med tillskott till DB av konvertibla skuldebrev utfärdade av MB i vad de avser konverteringsrätten. Vid sådant förhållande och eftersom DB är helägt av MB får förhandsbeskedet i denna del anses följa av RÅ 2001 ref. 55.
Fråga 3a
Aktieägartillskott är inte skattepliktig inkomst för mottagande bolag.
Fråga 3b
DB:s förvärv från MB av aktier i MB bör jämställas med ett dotterbolags förvärv från sitt helägda moderbolag av konvertibla skuldebrev utfärdade av moderbolaget i vad de avser konverteringsrätten. Med hänsyn härtill saknas anledning att för DB fastställa något skattemässigt anskaffningsvärde på MB-aktierna, jfr RÅ 2001 ref. 55.
Frågorna 4a och 4b
På motsvarande sätt som gäller för MB bör DB:s överlämnande av aktier till sina anställda ses som en avdragsgill löneutgift för DB. DB skall liksom MB inte ta upp kapitalvinst eller dra av kapitalförlust på andelarna, jfr RÅ 2001 ref. 55.
Frågorna 5 och 6
Enligt de ovan nämnda bestämmelserna i 48 kap. 6 a § första meningen och 44 kap. 2 § inkomstskattelagen skall varken kapitalvinst eller kapitalförlust på egna aktier beaktas vid inkomstbeskattningen av bolaget. Detsamma gäller enligt bestämmelsen i 48 kap. 6 a § andra meningen för vinst (och förlust) då bolaget utfärdar eller avyttrar optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av sådana aktier. I ärendet har ifrågasatts om köpoptionerna skall anses utgöra sådana optioner som avses i sistnämnda bestämmelse.
Den definition av egna aktier som infördes i aktiebolagslagen när det blev tillåtet för vissa bolag att förvärva egna aktier finns i 1 kap. 7 §. Där sägs en egen aktie vara ”[e]n aktie som innehas av bolaget självt (egen aktie) ...”. Samma uttryckssätt finns i 2 § kupongskattelagen (1970:624) medan inkomstskattelagen saknar en motsvarande definition. I ett sådant fall får det antas att inkomstskattelagen faller tillbaka på den civilrättsliga definitionen i aktiebolagslagen. Att det nämnda uttrycket återfinns också i kupongskattelagen kan emellertid inte anses betydelselöst i detta sammanhang eftersom den lagen är en lag om inkomstskatt. Definitionen av egen aktie kan således sägas vara både civilrättsligt och inkomstskatterättsligt inskränkt till att avse sådan egen aktie som faktiskt innehas av bolaget självt.
Ifrågavarande köpoptioner avser inte MB:s egna aktier enligt den ovan nämnda definitionen. De förvärvas inte heller som ett led i ett förvärv av egna aktier eftersom de anges vara ”kontantavräknade” och inte heller avses utnyttjas på annat sätt än att erhålla kontanter. Med hänsyn härtill finner nämnden inte skäl att i det förevarande fallet gå utöver den angivna definitionen vid en tillämpning av inkomstskattelagen (jfr prop. 1999/2000:38 s. 31). Eftersom optionerna får antas vara sådana optioner som avses i 44 kap. 12 § inkomstskattelagen skall inkomster och utgifter vid avyttring och förvärv av dem beskattas och dras av i enlighet med de regler som gäller för kapitalvinster och kapitalförluster.
Frågorna 7a, 7b, 7c och 7d
Hedgeavtalet bör inte behandlas som ett avtal om förvärv och avyttring av sådana optioner avseende egna aktier som avses i 48 kap. 6 a § inkomstskattelagen (jfr motiveringen till frågorna 5 och 6). Avtalet kan inte heller anses avse sådana optioner som avses i 44 kap. 12 § inkomstskattelagen. Inkomster och utgifter på grund av avtalet bör därför hänföras till ”vanlig” näringsverksamhet. De skall således tas upp och dras av det eller de beskattningsår som följer av god redovisningssed.
Frågorna 8a och 8b
Utgifter för socialavgifter är avdragsgilla. De skall dras av som kostnad det eller de beskattningsår som följer av god redovisningssed.
SKILJAKTIG MENING
En ledamot i Skatterättsnämnden var skiljaktig såvitt avser frågorna 1a, 1b, 4a och 4b och ansåg att varken MB eller DB kan anses berättigad till något avdrag med anledning av att de anställda tilldelas aktier på grund av aktiesparplanen.
Föredraganden i Skatterättsnämnden hade en avvikande mening beträffande frågorna 5 och 6 samt 7a, 7b, 7c och 7d och ansåg att hedgeavtalen skulle bedömas som sådana derivatavtal avseende egna aktier som är skattefria.
Kommentar:
RSV har överklagat frågorna 1a, 1b, 2, 4a, 4b, 5, 6, 7a, 7b, 7c och 7d. Vad gäller frågorna 2, 5 och 6 innebär överklagandet att RSV yrkar fastställelse av Skatterättsnämndens förhandsbesked.
Även MB har överklagat förhandsbeskedet vad avser frågorna 5 och 6 och yrkat att avdragsrätt inte föreligger för anskaffningsutgiften för köpoptionerna och att skatteplikt inte heller föreligger för det belopp som MB på grundval av optionerna kan komma att erhålla från utställaren.
Samma dag avgjorde Skatterättsnämnden ett annat förhandsbesked med liknande innehåll. I det fallet var konstruktionen den att de anställda skulle få personaloptioner. Skatterättsnämnden gjorde samma bedömning som i ovanstående fall. Även detta har överklagats till Regeringsrätten beträffande samma frågor som i ovannämnda förhandsbesked.
SRN:s förhandsbesked den 17 september 2002 Uppskovsavdrag vid byte av bostad när ersättningsbostaden förvärvas genom s.k. partiell bodelning
Område: Förhandsbesked
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 24 september 2002.
SRN har funnit att den omständigheten att den skattskyldige förvärvar del av fastighet genom bodelning i sig inte utgör hinder mot uppskovsavdrag enligt reglerna i 47 kap. IL.
Förhandsbesked: Inkomstskatt
X ägde tillsammans med sin make en fastighet som utgjorde deras permanentbostad. De sålde denna fastighet med vinst under år 2001. Endast maken kom dock att stå som ägare på den fastighet som förvärvades samma år och som var avsedd att utgöra parets ersättningsbostad. X avsåg att förvärva hälften fastigheten från maken genom bodelning under äktenskapet mot bodelningslikvid i syfte att kunna göra uppskovsavdrag.
SRN anförde följande:
”FÖRHANDSBESKED
Den omständighet att X förvärvar den aktuella fastighetsandelen genom bodelning under äktenskapet mot att hon erlägger en bodelningslikvid utgör inte hinder mot betrakta förvärvet som ett förvärv av ersättningsbostad som berättigar till uppskovsavdrag enligt bestämmelserna i 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
MOTIVERING
X avyttrade under år 2001 med vinst den tillsammans med sin make ägda fastighet som utgjort deras permanentbostad. Uppskov med vinstbeskattningen kan medges under de förutsättningar för uppskovsavdrag som anges i 47 kap. IL om en ersättningsbostad förvärvas.
Enbart X:s make kom emellertid att stå som köpare av den under samma år förvärvade fastigheten som skulle utgöra ersättningsbostad för den avyttrade fastigheten. I syfte att även X skall kunna göra uppskovsavdrag på grund av avyttringen avser hennes make att genom bodelning under äktenskapet överföra en hälftenandel i den förvärvade fastigheten till X. Förvärvet skall ske mot att X erlägger en bodelningslikvid motsvarande hälften av den köpeskilling som maken betalade vid sitt förvärv av fastigheten.
Frågan i ärendet är om X förvärv genom bodelning mot bodelningslikvid är att anse som ett förvärv av ersättningsbostad som berättigar till uppskovsavdrag.
Det för frågan relevanta villkoret är att X har förvärvat (eller tänker förvärva) en ersättningsbostad, 47 kap. 2 § första stycket punkten 2 IL. Villkoret är alltså knutet till att ett förvärv sker men innehåller inget krav på att förvärvet skall ha viss form. Av rättsfallet NJA 1991 s. 284 följer att en sådan partiell bodelning under äktenskapet som skall företas mellan makarna är en rättsligt giltig form för ett fastighetsförvärv.
Vidare förutsätter reglerna om beräkningen av uppskovsavdrag att en ersättning har betalats för ersättningsbostaden, 47 kap. 7 § IL. Det finns inget hinder mot att beakta en ersättning vid ett fastighetsförvärv genom bodelning som en ersättning för ersättningsbostaden, jfr RÅ 1986 ref. 127 I och II angående tillämpningen av tidigare gällande uppskovsregler.”
Kommentar:
RSV, som delar SRN:s uppfattning, har inte för avsikt att överklaga förhandsbeskedet.
SRN:s förhandsbesked den 6 september 2002, Väsentlig anknytning
Område: Kammarrätten
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 24 september 2002.
Väsentlig anknytning till Sverige pga. att de två barnen som sökande har gemensam vårdnad om kommer att bo kvar i Sverige med fd. sambon samt sökandes fortsatta innehav av fastigheten med det ekonomiska ansvaret för verksamheten som drivs på fastigheten i Sverige
Inkomstskatt, taxeringsåren 2002-2005
Av handlingarna framgår bl.a. följande. Sökande skall efter utflyttningen till land Y fortfarande ha resultatansvar för fastigheterna 1:1, 1:2 m.fl. i Sverige. Denna lösning är en del i den ekonomiska uppgörelsen mellan sökande och hans sambo och utgör ett bidrag till sambon och barnens fortsatta underhåll. Sökanden och hans sambo har gemensam vårdnad om barnen.
SRN beslutar följande:
FÖRHANDSBESKED
Fråga 1
Sökande skall anses obegränsat skattskyldig i Sverige enligt 3 kap 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229), IL, efter utflyttningen till land Y.
MOTIVERING
Fråga 1
Enligt 3 kap. första stycket 3 IL, skall den som tidigare varit bosatt i Sverige och fortfarande har väsentlig anknytning hit, vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Vid bedömningen om väsentlig anknytning föreligger skall enligt kapitlets 7 § sådana omständigheter beaktas som att han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här inrättad för åretruntbruk, om han har familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har fastighet här, och liknande förhållanden.
Sökande är medborgare i land Y och har sedan år 1996, efter att han förvärvat fastigheterna 1:1, 1:2 m.fl. varit bosatt i Sverige med sin sambo. De har två ganska små barn tillsammans, som de har gemensam vårdnad om. På gården bedriver de verksamhet. Paret har nu bestämt sig för att ”leva skilda liv” och sökanden avser att återvända till land Y. Sökande skall även fortsättningsvis äga gården och ha resultatansvar för denna. Den löpande driften skall bedrivas av sambon. Sökande kommer efter utflyttningen endast att uppehålla sig kortare perioder i Sverige. I land Y har sökande förvärvat en fastighet, där han ska bosätta sig och bedriva skogsbruk m.m. Sökande har sin övriga släkt i land Y. Han har sedan tidigare betydande aktieinnehav i sex bolag i land Y och är styrelseledamot i tre av dessa. Han innehar även en större fastighet i land Y.
Av handlingarna i ärendet framgår att sökande efter sin utflyttning kommer att ha en stark anknytning till land Y. De två barnen som sökande tillsammans med sambon har gemensam vårdad om samt hans ekonomiska ansvar för verksamheten som drivs där anknyter honom å andra sidan till Sverige. Dessa omständigheter får anses ge sökande en väsentlig anknytning hit. Sökande är därför obegränsat skattskyldig här efter utflyttningen till land Y.
Kommentar:
Förhandsbeskedet har inte överklagats av RSV.
SRN:s förhandsbesked den 6 september 2002 Väsentlig anknytning
Område: Förhandsbesked
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 24 september 2002.
Med hänsyn till de kontakter sökande planerar att ha med sitt femåriga barn efter utflyttningen får barnet anses anknyta sökande till Sverige så att sökande får väsentlig anknytning hit
Inkomstskatt, taxeringsåren 2003-2005
FRÅGAN
Sökande önskar besked om han ska anses som obegränsat skattskyldig i Sverige enligt 3 kap. 3 och 7 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
SRN beslutar följande:
FÖRHANDSBESKED
Sökande skall anses obegränsat skattskyldig i Sverige enligt 3 kap. 3 § första stycket IL, efter utflyttningen till land X.
MOTIVERING
Enligt 3 kap. 3 § fösta stycket IL, skall den som tidigare varit bosatt i Sverige och fortfarande har väsentlig anknytning hit, vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Vid bedömningen om väsentlig anknytning föreligger skall enligt kapitlets 7 § sådana omständigheter beaktas som att han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har fastighet här, och liknande förhållanden.
Av handlingarna i ärendet framgår bl.a. följande. Sökande, som är svensk medborgare, avser att flytta till landet X för att bedriva verksamhet där. Sökande har ett förskolebarn i Sverige. Sedan sökande separerade från barnets mor år 1998 har han haft hand om barnet några helgdagar i månaden. Barnets mor kommer att få ensam vårdnad om barnet. Efter utflyttningen från Sverige kommer sökande att besöka Sverige under ca 60 helgdagar (eller motsvarade) per år för att umgås med barnet. Sökande kommer då att bo hos vänner eller släktingar. Sökande kommer dessutom att besöka Sverige för arbete ca 20 dagar per år. Sökande äger 30 % av aktierna i aktiebolaget Y och är styrelseledamot i aktiebolaget Y. Före utflyttningen skall större delen eller hela aktieinnehavet avyttras.
Med hänsyn till de kontakter som sökande planerar att ha med sitt barn efter utflyttningen får det femåriga barnet anses anknyta sökande till Sverige så att han får väsentlig anknytning hit. Bedömningen påverkas inte av om sökande behåller styrelseposten i aktiebolaget Y och resterande aktier i bolaget eller ej. Sökande är därför obegränsat skattskyldig här efter utflyttningen till land X.
Kommentar:
RSV har yrkat på fastställelse i RR.
Meddelade prövningstillstånd
Område: Meddelade prövningstillstånd
Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 24 september 2002.
Saken:
Fråga om det vid tillämpningen av betalningssäkringslagen finns en påtaglig risk att gäldenären försöker undandra sig att betala en fordran. Även fråga om skälen för säkringsåtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för gäldenären eller dennes anställda. RR målnr 4926-2002, KRNS 4284-2002
Klagande:
RSV
Lagrum:
4 § lagen (1978:880) om betalningssäkring
Saken:
Fråga om innebörden av begreppet finansiell skuld vid bestämmande av underlag för beräkning av avkastningsskatt på pensionsmedel. RR målnr 121-2000, KRNG 5215-1997
Klagande:
RSV
Lagrum:
3 § andra stycket AvPL
Saken:
Fråga om skattskyldig med stöd av s.k. genomsyn kan beskattas för försäljningar av avverkningsrätter till närståendes aktiebolag som om försäljningarna företagits direkt till det bolag som aktiebolaget i sin tur försålt avverkningsrätterna till. RR målnr 186–188-2002, KRNG 3666–3668-2000
Klagande:
den skattskyldige
Lagrum:
22 § anv.p. 1 KL (1995-1997 års taxeringar)
Saken:
Enligt RÅ 2002 ref. 45 har skattetillägg beräknats på skillnaden mellan utgående och ingående moms i fall där en skattskyldig inte redovisat någon moms i sin självdeklaration men senare lämnat uppgifter som godtagits av SKM. RR målnr 6047-2000, 1076-2001, 1609-2001, 6078-2001, 939-2002, KRNS 5344-1999, 5786-2000, 5851-2000, 5383-2000, 3908-2000
Klagande:
de skattskyldiga (5 olika aktiebolag)
Lagrum:
5 kap. 2 a § TL