I de rättsfall som återges här har av sekretess- och integritetsskäl alla egennamn anonymiserats. Detta gäller även i de fall i övrigt direkta citat ur domar och beslut återges.
KR:s i Göteborg dom den 1 juni 2005, mål nr 2783-04 Kapitalförlust
Kammarrätten
Inkomstskatt – Kapital
Avdrag för kapitalförlust vid försäljning av oäkta målning, som köpts för ett pris som var hundra gånger högre än målningens rätta värde.
Inkomsttaxering 1996
B förvärvade 1990 25 % av en tavla föreställande ”Den tvivlande Thomas” tillskriven Michelangelo Merisi da Caravaggio för 1 250 000 kr (B:s andel). Målningen lämnades 1994 till försäljning på auktionsfirman Sotheby´s i London, som dock konstaterade att målningen endast var en kopia av ”Den tvivlande Thomas” med ett uppskattat värde av 2 – 3 000 £. Under 1995 överläts tavlan till B:s hustru för 30 000 kr.
LR medgav inte avdrag för kapitalförlust eftersom den inte härrörde från någon verklig värdenedgång, utan uppkommit på grund av att B betalat ett överpris för tavlan.
KR medgav dock avdrag och anförde följande.
”Vid tidpunkten för förvärvet utgick B enligt egen uppgift från att tavlan var en äkta Caravaggio. Han grundade detta på att tavlan såldes av en känd konsthandlare samt på ett yttrande utfärdat av professor X vid ...., av vilket framgår bl.a. att en teknisk undersökning visar att målningen med all sannolikhet är från 1600-talet. Först fyra år senare, när auktionsfirman Sotheby´s lät undersöka målningen framkom att tavlan var en kopia.
Skatteverket har hävdat att eftersom målningen senare visat sig vara en kopia har B betalt ett överpris överstigande marknadsvärdet för den. Vid tidpunkten för förvärvet av målningen var det emellertid inte känt att priset inte överensstämde med det egentliga marknadsvärdet. Det har inte heller framkommit någon omständighet som talar för att B haft för avsikt att betala överpris för målningen. Enligt kammarrättens bedömning saknas det mot denna bakgrund skäl att vid reavinstberäkningen frångå det pris som faktiskt erlagts för målningen. Det förhållande att det i efterhand visat sig att B gjort en dålig affär innebär inte att han kan förvägras avdrag för förlusten.”
Kommentar:
Skatteverket har överklagat domen till Regeringsrätten.
SRN:s förhandsbesked den 16 juni 2005. Omsättning, inkassoavgift
Skatterättsnämndens förhandsbesked
Mervärdesskatt
Skattskyldighet har inte ansetts föreligga för del av inkassoavgift.
Mervärdesskatt: redovisningsperioder under tiden 1 december 2004 – 30 november 2007
Omständigheterna i ärendet var i huvudsak följande.
X har träffat avtal med ett inkassobolag för att bolaget ska utföra indrivningsuppdrag för X:s räkning. Gäldenären betalar inkassoavgiften till inkassobolaget som sedan betalar viss del till X, en ”ärendebonus”. Fråga är om den del som bolaget betalar till X ska anses ingå i vederlaget för den ursprungligen tillhandahållna tjänsten till gäldenären eller anses som ersättning för någon annan tjänst tillhandhållen av X.
Skatterättsnämnden beslutade följande.
”FÖRHANDSBESKED
X är inte skattskyldig till mervärdesskatt på grund av det med ansökan avsedda förfarandet.
MOTIVERING
Enligt 7 kap. 2 § första stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML, jämfört med 3 § 1 samma kapitel beräknas beskattningsunderlaget, vid annan omsättning än uttag, med utgångspunkt i ersättningen. Med ersättning enligt 3 § förstås enligt 3 a § första stycket allt det som säljaren har erhållit eller skall erhålla för varan eller tjänsten från köparen eller en tredje part. Enligt 2 kap. 1 § tredje stycket 1 ML förstås med omsättning av tjänst att en tjänst mot ersättning utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon.
X har träffat avtal med ett inkassobolag som skall utföra indrivningsuppdrag för X:s räkning. Såvitt avser aktiva ärenden skall gäldenären betala lagstadgad inkassoavgift till bolaget som skall betala 40 procent av avgiften till X. Vad som sålunda betalas till X har i avtalet betecknats som en ”ärendebonus”. Fråga är om det som bolaget betalar till X skall anses ingå i vederlaget för den av X till gäldenären ursprungligen tillhandahållna tjänsten eller anses som ersättning för någon annan av X tillhandahållen tjänst.
Nämnden gör följande bedömning.
Enligt lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. är gäldenären skyldig att ersätta en borgenärs kostnader för vissa i lagen angivna åtgärder som syftar till att förmå gäldenären att erlägga betalning för en förfallen skuld. Enligt vad som uttalas i förarbetena till ML (prop. 1993/94:99 s. 194) ingår en sådan inkassoavgift inte i ersättningen för den ursprungligen tillhandahållna varan eller tjänsten och utgör inte heller någon särskild skattepliktig omsättning. Den del av avgiften som inkassobolaget enligt avtalet utbetalar till X medför således inte skattskyldighet till mervärdesskatt för X. Det förhållandet att den delen av avgiften i avtalet har benämnts ”ärendebonus” saknar betydelse för bedömningen av avgiftens karaktär i mervärdesskattehänseende.”
Kommentar:
Förhandsbeskedet överensstämmer med Skatteverkets uppfattning.
SRN:s förhandsbesked den 28 juni 2005. Underprisöverlåtelse av bostadsrätt – verksamhetsgren?
Skatterättsnämndens förhandsbesked
Inkomstskatt – Näring
En överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag från ett aktiebolag till ett annat har inte ansetts kunna ske utan uttags- och utdelningsbeskattning eftersom andelen inte anses utgöra en verksamhetsgren enligt 23 kap. 17 § IL.
Inkomsttaxeringarna 2006 – 2008.
X och Y, som är kusiner, äger 50% vardera av aktierna i F AB som bedriver försäljning av arbetskläder, mässkläder m.m. F AB äger samtliga aktier i T AB som bedriver butiksförsäljning av herrkläder.
T AB äger en andel i en bostadsrättsförening (privatbostadsföretag). Den bostadsrätt som andelen representerar används som kontor och lager för koncernens verksamhet. Bostadsrätten har ett skattemässigt värde på 380 tkr medan marknadsvärdet överstiger 2 mkr.
X och Y önskar nu att dela upp verksamheten sig emellan. Avsikten är att X ska fortsätta att bedriva ekiperingsverksamheten medan Y ska bedriva uthyrningsverksamhet i den bostadsrätt som T AB nu äger. Omstruktureringen är tänkt att genomföras på endera av följande två sätt:
Alt. 1
Y bildar ett nytt AB, NYAB 1, som förvärvar andelen i bostadsrättsföreningen för 0 kr. I bostadsrätten bedriver sedan NYAB 1 uthyrning av lokaler till F AB och T AB men även andra hyresgäster kan komma ifråga.
Samtidigt förvärvas Y:s aktier i F AB av X för 0 kr. X och Y är överens om att marknadsvärdet på verksamheterna i F AB och T AB motsvarar värdet på andelen i bostadsrättsföreningen.
Alt. 2
X bildar ett nytt AB, NYAB 2, som förvärvar verksamheterna i F AB och T AB, utom andelen i bostadsrättsföreningen, för 0 kr.
Samtidigt förvärvas X:s aktier i F AB av Y för 0 kr. Y bedriver sedan indirekt genom dotterbolaget T AB uthyrningsverksamheten i bostadsrätten.
Frågor:
1
Kommer T AB:s överlåtelse av andelen i bostadsrättsföreningen till NYAB 1 att medföra uttagsbeskattning i T AB?
2
Medför överlåtelsen enligt alt. 1 att X eller Y beskattas för utdelning?
3
Föranleder Y:s överlåtelse av aktierna i F AB för 0 kr några beskattningskonsekvenser för henne i den meningen att det övervärde, som överförs genom överlåtelsen av andelen i bostadsrättsföreningen för underpris till NYAB 1, ska ses som någon form av bytesvederlag för aktierna och därmed ska tas upp som intäkt vid aktieöverlåtelsen?
4
Föranleder de vederlagsfria överlåtelserna av inkråmet i F AB och T AB till NYAB 2 uttagsbeskattning?
5
Medför överlåtelserna enligt alt. 2 att X och Y beskattas för utdelning?
6
Föranleder X:s överlåtelse av aktierna i F AB för 0 kr några beskattningskonsekvenser för honom? Jfr fråga 3.
Skatterättsnämnden lämnade följande förhandsbesked:
”FÖRHANDSBESKED
Fråga 1
Överlåtelsen av bostadsrätten till NYAB 1 föranleder uttagsbeskattning av T AB.
Fråga 2
X och Y skall utdelningsbeskattas i anledning av överlåtelsen.
Fråga 3
Beskattningen av Y skall inte grundas på annan ersättning för aktierna än den avtalade.
Fråga 4
Överlåtande företag skall inte uttagsbeskattas.
Fråga 5
Någon utdelningsbeskattning skall inte ske.
Fråga 6
Beskattningen av X skall inte grundas på annan ersättning för aktierna än den avtalade.”
Efter en redogörelse av de omständigheter som framgår ovan lämnade Skatterättsnämnden följande motivering till svaret på frågorna:
”Fråga 1
I 23 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, finns bestämmelser som reglerar under vilka förutsättningar uttagsbeskattning kan underlåtas när en tillgång överlåts till underpris.
En förutsättning som måste vara uppfylld, när som här avdragsrätt för koncernbidrag saknas mellan parterna, är enligt 23 kap. 17 § IL att överlåtelsen avser överlåtarens hela näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller en verksamhetsgren.
Enligt 2 kap. 25 § IL avses med verksamhetsgren sådan del av en rörelse som lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse. Med rörelse avses enligt 2 kap. 24 § IL annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Om sådana tillgångar innehas som ett led i rörelsen räknas dock innehavet till rörelsen.
Överlåtelsen till NYAB 1 avser enbart en andel i ett privatbostadsföretag. Det är således fråga om överlåtelse av en sådan tillgång som i sig inte kan utgöra en verksamhetsgren (jfr RÅ 2001 not. 24). Inte heller är de bestämmelser i 23 kap. 7 § IL som innebär att näringsbetingade andelar i vissa typer av företag kan bilda en verksamhetsgren tillämpliga. Detta eftersom privatbostadsföretag inte räknas som ett sådant företag som bestämmelserna tillämpas på, 23 kap. 4 § andra stycket och 6 § IL.
Med hänsyn härtill saknas förutsättningar att underlåta uttagsbeskattning, jfr RÅ 2003 not. 132. Det gäller även om bostadsrätten kommer att hyras ut. Överlåtelsen av bostadsrätten medför därför uttagsbeskattning av T AB.
Fråga 2
Enligt praxis medför en överlåtelse av tillgångar från ett aktiebolag till ett annat utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet som föranleder att överlåtaren uttagsbeskattas också ett sådant förfogande över det överförda värdet att det skall behandlas som utdelning till aktieägarna i det överlåtande bolaget (RÅ 2004 ref. 1). Överlåtelserna medför därför att både X och Y som yttersta ägare till överlåtande företag skall beskattas för utdelning från detta.
Fråga 3
Enligt nämndens mening saknas anledning i ett fall som det förevarande att avvika från det avtalade priset vid bedömningen av det sista ledet i bolagsuppdelningen.
Fråga 4
Överlåtelsen till NYAB 2 avser de verksamheter avseende försäljning av kläder som F AB och T AB bedriver. Kvar i företagsgruppen blir enbart bostadsrätten. Överlåtelsen sker till det av X ägda NYAB 2 i vilket bolag han kommer att bli verksam i motsvarande omfattning som han varit i de överlåtande företagen.
Nämnden finner att förutsättningar föreligger att underlåta uttagsbeskattning vid en överlåtelse som sker enligt detta alternativ.
Fråga 5
Av 23 kap. 11 § IL följer att när uttagsbeskattning inte sker skall inte heller någon utdelningsbeskattning ske. X och Y skall således inte utdelningsbeskattas vid en överlåtelse enligt förevarande alternativ.
Fråga 6
Nämnden gör motsvarande bedömning beträffande sista ledet i bolagsuppdelningen som enligt det första alternativet.”
Kommentar:
Skatteverket har överklagat och begärt fastställelse av förhandsbeskedet.