I de rättsfall som återges här har av sekretess- och integritetsskäl alla egennamn anonymiserats. Detta gäller även i de fall i övrigt direkta citat ur domar och beslut återges.

RR:s dom den 11 oktober 2005, mål nr 2284-05 Uttagsbeskattning

Regeringsrätten

Inkomstskatt – Näring

Överlåtelse till underpris av aktier som utgjorde lagertillgång till ett aktiebolag i samma koncern ansågs medföra uttagsbeskattning när aktierna kom att byta karaktär från lagerandelar till näringsbetingade andelar

Förhandsbesked avseende inkomsttaxering 2005-2007

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 31 mars 2005 har refererats i Skatteverkets rättsfallsprotokoll nr 6/05. Beträffande omständigheterna i ärendet hänvisas till detta protokoll. [Se nedan, red.anm.]

Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden och fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.

SRN:s förhandsbesked den 31 mars 2005 Uttagsbeskattning

Överlåtelse till underpris av aktier som utgjorde lagertillgång till ett aktiebolag i samma koncern ansågs medföra uttagsbeskattning när aktierna kom att byta karaktär från lagerandelar till näringsbetingade andelar

Inkomsttaxering 2005-2007

Enligt 23 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, är ett villkor för en underprisöverlåtelse att förvärvaren omedelbart efter förvärvet ska vara skattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. Enligt 25 a kap. 5 § IL ska en kapitalvinst vid avyttring av näringsbetingad andel inte tas upp såvida inte avyttringen avser ett skalbolag. Om andelen är marknadsnoterad finns villkor avseende tid.

X AB bedrev förvaltning av fastigheter. Till följd av att bolaget tidigare bedrivit byggnadsrörelse utgjorde dess fastigheter lagertillgångar. Bolaget ägde vidare samtliga aktier i det fastighetsförvaltande företaget Y AB. Aktierna hade karaktär av lagertillgångar enligt bestämmelserna i 27 kap. 6 § IL. Avsikten var att X AB skulle överlåta sina aktier i Y AB till ett nybildat dotterbolag, NYAB. Överlåtelsen skulle ske till aktiernas bokförda värde vilket understeg marknadsvärdet. X AB undrade om villkoret i 23 kap. 16 § IL utgjorde hinder mot att underlåta uttagsbeskattning vid aktieöverlåtelsen.

FÖRHANDSBESKED

”Avyttringen av aktierna i Y AB till NYAB medför att X AB skall uttagsbeskattas.”

MOTIVERING

”Villkoret i 23 kap. 16 § första stycket IL innebär att förvärvaren omedelbart efter förvärvet skall vara skattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. En tillgång anses ingå i en näringsverksamhet bara om ersättningen eller kapitalvinsten vid en avyttring skall tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet.

Enligt förutsättningarna utgör aktierna i Y AB lagertillgångar för X AB. Genom NYAB:s förvärv av aktierna ändrar de karaktär till kapitaltillgångar. På grund därav och då aktierna inte är marknadsnoterade uppfyller de förutsättningarna för att anses som näringsbetingade andelar enligt 24 kap. 14 § IL. Överlåtelsen medför således att aktierna i Y AB från att ha varit skattepliktiga hos X AB omedelbart blir skattefria hos förvärvaren NYAB. Eftersom en kapitalvinst på aktierna inte skall tas upp av förvärvaren efter överlåtelsen kan enligt nämndens mening villkoret om skattskyldighet inte anses uppfyllt. Överlåtelsen av aktierna i Y AB till NYAB medför därför att X AB skall uttagsbeskattas.”

Kommentar:

Skatteverket har överklagat förhandsbesked och yrkat fastställelse.

RR:s dom den 3 oktober 2005, Mål nr 4202-03 Avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning

Regeringsrätten

Inkomstskatt – Tjänst

Avdrag har inte medgivits för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning som har sin grund i gemensam vårdnad av barn

Inkomsttaxering 2001

X yrkade att han skulle medges avdrag för ökade levnadskostnader i form av hyra för en bostad i Stockholm dit han under 1999 flyttat på grund av sitt arbete. Grunden för yrkandet var att han hade behållit en fastighet i Kristinehamn för att kunna utöva sin del av den gemensamma vårdnaden av barnen varav det yngsta var fött 1998.

Avdraget vägrades i samtliga instanser. Regeringsrätten motiverade sin dom på följande sätt.

SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

”Vid den aktuella taxeringen reglerades rätten till avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning i punkt 3 a av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370), KL (motsvarande regler finns numera i 12 kap. 19-22 §§ inkomstskattelagen [1999:1229]). Avdrag förutsätter bl.a. att dubbel bosättning är skälig på grund av makes eller sambos förvärvsverksamhet, svårighet att anskaffa fast bostad på verksamhetsorten eller annan särskild omständighet (andra stycket i anvisningspunkten).

X skaffade sig år 1999 bostad i Stockholm i samband med att han tillträdde en anställning där. Han var under det aktuella beskattningsåret ensamstående med två barn, bosatta i Kristinehamn och födda år 1987 och 1998. Föräldrarna hade gemensam vårdnad om barnen. Under helger vistades X i Kristinehamn för att kunna vara tillsammans med sina barn.

Frågan i målet är om X skall kompenseras för sina extra boendekostnader inom ramen för bestämmelserna om avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning. Dessa bestämmelser syftar till att ge den skattskyldige och hans familj ett visst tidsmässigt utrymme för att anpassa bostadsförhållanden till en ny arbetssituation och inte till att kompensera för kostnader som typiskt sett är av mer bestående karaktär. I likhet med länsrätten och kammarrätten finner Regeringsrätten därför att det i X:s fall inte föreligger någon sådan särskild omständighet som avses i punkt 3 a andra stycket av anvisningarna till 33 § KL. Det finns inte heller någon annan grund för avdrag. X:s avdragsyrkande skall därför avslås.”

KR:s i Jönköping dom 2005-09-27, mål nr 1284-1286-02 Skattskyldighet för inkomster i bolag i skatteparadis

Kammarrätten

Inkomstskatt – Näring

Fysisk person ansågs vara verklig ägare till ett bolag i Gibraltar som mottagit betalningar från svenskt dotterbolag vilket medförde att han blev personligen skattskyldig för inkomsterna genom cfc-beskattning

Inkomsttaxering 1998-2000

Den fysiska personen A bildade i juni 1997 ett bolag i Gibraltar (X Ltd) tillsammans med den i Spanien bosatta personen B. A ägde enligt uppgift 49 % av andelarna i X Ltd medan B uppgavs äga 51 % av andelarna.

I juli 1997 utflyttade A från Sverige till Gibraltar. Han företedde kontrakt på hyrd lägenhet därstädes och visade att han inkomstbeskattades i Gibraltar.

I augusti 1998 avyttrade A aktierna i sitt helägda svenska aktiebolag (Y AB) till X Ltd. Ersättningen för aktierna var enligt A marknadsmässig medan SKM ansåg att överlåtelsen gjorts till underpris.

Vid revision konstaterades att konsultarvoden utbetalats från Y AB till X Ltd, löpande och under flera år, med till att börja med GBP 12 000 per månad och senare med GBP 15 000 per månad.

SKM ansåg A vara obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning genom företagsledarskap och aktieinnehav. Sexmånaders- respektive ettårsregeln ansågs inte tillämplig med avseende på lön till A eftersom det framstod som osannolikt att ett företag av Y AB:s art och omfattning kunde ledas från Gibraltar. Avräkning för skatt erlagd i Gibraltar kunde aktualiseras enligt avräkningslagens bestämmelser.

Beträffande de konsultarvoden som utbetalats från Y AB till X Ltd ansåg SKM att det inte gjorts sannolikt att det varit fråga om kostnader för intäkternas förvärvande eller bibehållande i bolaget till den del de översteg vad som utgjort lön till A. De utbetalningar för vilka motprestation inte lämnats var att anse som utdelning från Y AB till X Ltd. Eftersom A i materiell mening borde anses vara ägare (beneficial owner) till samtliga andelar i X Ltd förelåg skattskyldighet för honom för inkomsten i X Ltd (i form av utdelning) på grund av de svenska cfc-reglerna i 53 § 10 anvp. 2 st. KL (numera i delvis ändrat skick i 39 a kap. IL).

Till stöd för sin uppfattning åberopade SKM ett antal omständigheter som framkommit vid revisionen nämligen att X Ltd:s adress och telefonnummer ledde till en company registration agent i Gibraltar, att den uppgivne spanske delägaren (B) använt sig av brevpapper från detta registreringsföretag vid korrespondens med Y AB, att A överlåtit sina aktier i Y AB till ett uppenbart underpris vilket enligt livets regel normalt sett inte förekommer vid överlåtelse till utomstående intresse, att det framstod som direkt orimligt att B som var bosatt i södra Spanien skulle kunna leda och utveckla företaget därifrån, att konsultarvoden fakturerats månadsvis med fast belopp utan konkret specifikation av vilka tjänster som utförts samt att kontoutdrag visat att vissa betalningar för konsultarvoden mottagits av A, hans ex-hustru och av anställda.

A anförde att kontorslokaler i Gibraltar till en början disponerats hos bolagets revisor, att priset på aktierna varit marknadsmässigt, att det med dagens teknik inte mötte några som helst problem att arbeta på distans, att konsultarvodena varit marknadsmässiga och grundat sig på uppdragsförhållande mellan X Ltd och Y AB och avsåg tjänster som X Ltd utfört för Y AB enligt avtal samt att felbetalningar skett på grund av bristande administrativa rutiner som föranlett korrigering. Till styrkande av att B var beneficial owner till andelarna i X Ltd åberopades intyg från Government of Gibraltar/Finance Centre Division, från Registrar of Companies och från X Ltd:s revisor.

SKM genmälde att oavsett hur A och B hade registrerat ägandet av X Ltd var det uppenbart att det var A som i realiteten innehade alla andelar.

Länsrätten fann vid en samlad bedömning att A i egenskap av ägare till X Ltd (som i sin tur ägde Y AB) och som företagsledare och styrelseledamot i Y AB fick anses ha väsentlig anknytning till Sverige. Genom att A således hade skatterättslig hemvist i Sverige var han i princip skattskyldig här för all inkomst.

Domstolen konstaterade att sexmånadersregeln inte var tillämplig med avseende på A:s lön eftersom några handlingar som stödde uppgiften om begränsad vistelsetid i Sverige inte förevisats och att företagets beroende av A:s direkta arbetsinsatser i kombination med hållandet av tjänstebil gjorde det tillfredsställande sannolikt att A utfört arbete i mer än 36 dagar i Sverige räknat per en sexmånadersperiod.

Länsrätten fann att A var den verklige ägaren till X Ltd och att något reellt tvåpartsförhållande mellan Y AB och X Ltd inte kunde anses ha förelegat. Konsultarvoden från Y AB till X Ltd utöver lön till A fick anses vara förtäckt utdelning beslutad av och hänförlig till X Ltd. Eftersom X Ltd var att anse som en annan utländsk juridisk person än ett utländskt bolag samt då övriga förutsättningar för skattskyldighet i Sverige för A avseende vinsten i X Ltd var uppfyllda fann länsrätten att A skulle beskattas för inkomst av näringsverksamhet till av SKM angivet belopp (cfc-beskattning).

Kammarrätten instämde i länsrättens bedömningar. Vad parterna anfört och åberopat i kammarrätten gav vid ett samlat övervägande inte anledning till annat ställningstagande.

Kommentar:

Samma dag avgjordes Y AB:s inkomsttaxeringar i mål nr 1281-1283-02. Domarna synes bekräfta att det i rättstillämpningen ställs ett avsevärt högre beviskrav på de skattskyldiga vid transaktioner med subjekt i skatteparadis än eljest åtminstone om vidtagna transaktioner framstår som onormala inom den verksamhet som är i fråga.