I de rättsfall som återges här har av sekretess- och integritetsskäl alla egennamn anonymiserats. Detta gäller även i de fall i övrigt direkta citat ur domar och beslut återges.

RR:s dom den 17 oktober 2005, mål nr 3422-05 Anskaffningsutgift personalförmån

Regeringsrätten

Inkomstskatt – kapital

En person som innehar personaloptioner har flyttat tillbaka till Sverige från utlandet efter kan-tidpunkten. Anskaffningsutgift för aktier förvärvade efter tiden utomlands utgörs ändå av marknadsvärdet av förmånen vid beskattningstidpunkten med tillägg av lösenpriset för aktierna.

Inkomsttaxeringarna 2005-2007

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 26 maj 2005 har refererats i Skatteverkets rättsfallsprotokoll nr 12/05; SRN 2005-05-26 Personaloptioner vid flytt. Fråga 2, som avsåg hur anskaffningsutgiften för de förvärvade värdepapperna ska beräknas, överklagades till RR.

Regeringsrätten gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden och fastställde förhandsbeskedet.

Kommentar:

Av domen framgår att då beskattningstidpunkten är den s.k. kan-tidpunkten, dvs. då optionen först kan utnyttjas, är anskaffningsutgiften för aktierna optionernas marknadsvärde vid beskattningstidpunkten med tillägg av lösenpriset för aktierna.

Om beskattningstidpunkten är då optionen utnyttjas för köp av aktier, är anskaffningsutgiften aktiens marknadsvärde vid förvärvet (= förmånsvärdet plus lösenpriset).

RR:s dom den 27 juni 2005 Omvandling villkorat tillskott i koncern

Regeringsrätten

Inkomstskatt – näring

Efter en koncernintern överlåtelse av ett villkorat aktieägartillskott, har det köpande företaget omvandlat detta till ett ovillkorat tillskott. Det villkorade tillskottet har därmed upphört att existera och avdrag för förlust kunde därmed komma ifråga för det säljande bolaget. Äldre bestämmelser t.o.m. 30 juni 2003.

Inkomsttaxeringen 2004-2007

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 29 april 2004, se rättsfallsprotokoll nr 12/04, SRN nr 2.

REGERINGSRÄTTEN

Regeringsrätten finner i likhet med Skatterättsnämnden att en följd av omvandlingen är att det villkorade aktieägartillskottet inte längre existerar.

Skatterättsnämnden har i sitt förhandsbesked förklarat att bolaget är berättigat till avdrag för kapitalförlust. Som förutsättning för förhandsbeskedet har nämnden angett att köpeskillingen för aktieägartillskottet inte understeg dess marknadsvärde vid överlåtelsen till bolaget. Någon ytterligare uppgift om den påstådda förlusten – bortsett från uppgifter om tillskottets och köpeskillingens nominella värden – har inte lämnats.

Överlåtelsen av den svävande fordringsrätt som aktieägartillskottet kan anses utgöra är en transaktion som har vidtagits inom en koncern. Med hänsyn till detta och till att det inte finns några upplysningar om vilka villkor eller transaktioner som i övrigt kan vara förknippade med överlåtelsen finner Regeringsrätten att det inte är möjligt att bedöma om en förlust uppkommit och med hur stort belopp avdrag i så fall kan medges vid de taxeringar som omfattas av förhandsbeskedet. Skatterättsnämnden borde därför inte ha lagt den ovan angivna förutsättningen till grund för sin bedömning på sätt som skett. Förhandsbeskedet skall därför ändras så att det inte omfattar något uttalande i denna del.

REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Regeringsrätten ändrar Skatterättsnämndens förhandsbesked och förklarar att omvandlingen av det villkorade aktieägartillskottet till ovillkorat innebär att det villkorade tillskottet inte längre existerar.

Kommentar:

Den bestämmelse som var aktuell var 25 kap. 30 § IL i dess lydelse t.o.m. den 30 juni 2003. Enligt denna var företaget berättigat till avdrag för förlusten när det inträffar en omständighet som medför att de villkorade tillskotten inte längre existerar eller inte längre innehas av ett företag i koncernen.

I och med att det köpande koncernbolaget omvandlade det villkorade tillskottet till ett ovillkorat upphörde det att existera och avdrag för eventuell förlust blev därmed aktuell för det säljande bolaget. Det framgick emellertid inte av omständigheterna om det faktiskt förelåg en förlust eller inte.

Rättsfallet säger ingenting om ifall omvandlingen i det aktuella fallet ska ses som avyttring eller ej. Det är tillräckligt att det villkorade tillskottet inte längre existerar och därför behövde domstolen inte ta ställning till mer än så.

KR:s i Stockholm dom den 13 juni 2005, mål nr 6795-03 Avdrag för räntekostnad och underlag avkastningsskatt.

Kammarrätten

Inkomstskatt – kapital

Avdrag har vägrats för ränta som inte betalats kontant utan lagts till skuldbeloppet eftersom ett nytt låneavtal inte har ingåtts. Avräkning av utländsk avkastningsskatt har skäligen medgivits med hälften av den svenska skatten.

Taxeringsår 2001

M har yrkat avdrag med 373 674 kr för räntor betalade till SG Hambros Bank & Trust. Av kontoutdrag från banken framgår ställningen på kontot under vissa perioder för aktuellt inkomstår. Av kontoutdragen framgår att någon utgiftsränta i praktiken inte har betalats utan att det beräknade räntebeloppet istället har tillförts skuldbeloppet. Skattemyndigheten beslutade att inte medge yrkat avdrag.

Säkerhet för det aktuella lånet utgörs av utländska (engelska) kapitalförsäkringar som ägs av M. Något underlag för avkastningsskatt har inte lämnats i deklarationen. M har angivit med hänsyn till det s.k. Safirmålet (som handlar om den numer borttagna premieskatten) att lag om avkastningsskatt på pensionsmedel(AvPL) är oförenligt med EG-rättens bestämmelser om fri rörlighet för tjänster. Skattemyndigheten anser att av förarbetena till lagen framgår att lagen syftar till konkurrensneutralitet mellan utländska och inhemska alternativ. Därför anser Skattemyndigheten att lagen ska tillämpas. Skattemyndigheten påförde därför M ett underlag för avkastningsskatt beräknat utifrån 9 § AvPL.

M yrkade på att få nedsättning av den svenska avkastningsskatten. Som underlag har han inkommit med en beräkning av vilken skatt som under vissa förutsättningar betalas av ett engelskt försäkringsbolag. Eftersom M inte kunnat visa den verkligt betalade skatten har Skattemyndigheten enligt 10 § a 2 st. AvPL medgivit nedsättning med ett skäligt belopp, i detta fall hälften av den svenska avkastningsskatten.

Kammarrätten

Kammarrätten anser vid en samlad bedömning att det aktuella lånet inte är att se som ett nytt lån. Detta innebär att räntorna som betalats genom att skulden ökats inte är avdragsgilla.

När det gäller avräkning av den utländska skatten anser Kammarrätten att M inte, med sina beräkningar, visat att han erlagt skatt med ett högre belopp än det han redan tidigare medgivits avdrag för. Kammarrätten ändrar inte på den beräkning som Skatteverket gjort.

Kommentar:

Domen har inte överklagats då den överensstämmer med Skatteverkets uppfattning.

Kammarrätten i Stockholm har i mål 3341-04 avgjort en liknande fråga. Jämför även med förhandsbesked SRN 2005-11-01. I detta fall har SRN ansett att räntan är avdragsgill.

KR:s i Stockholm dom den 31 oktober 2005, mål nr 3341-04 och 3342-04 Avdrag för räntekostnad

Kammarrätten

Inkomstskatt – kapital

Avdrag har vägrats för ränta som inte betalats kontant utan lagts till skuldbeloppet eftersom ett nytt låneavtal inte har ingåtts.

Taxeringsår 2000 och 2001

G har yrkat avdrag för räntor avseende lån från Söderman Life AB. Lånet har upptagits för att köpa en begagnad utländsk (engelsk) försäkring. Som säkerhet för lånet ställs försäkringen. Denna går att belåna upp till en viss procent av återköpsvärdet.

Av brev från bolaget framgår att lånet har ökats och att ökningen innefattar förfallen ränta. G har angivit att ett nytt lån, efter ny låneprövning, har tagits för att betala räntorna. Skatteverket har inte medgivit avdrag för yrkade ränteutgifter då det enligt myndigheten av handlingarna framgår att räntan lagts till tidigare skuld.

Länsrätten

G har överklagat beslutet och anför att i hans fall så har han vid ett flertal tillfällen upptagit nya lån för att betala premie- och räntebetalningar. Skuldökningen sker inte automatiskt utan den föregås av en kreditprövning från bolagets sida. Eftersom försäkringen är belåningsbar till viss procentsats av återköpsvärdet medges nytt lån först efter att långivaren gjort en prövning av säkerhetens värde. G anser därför att ett medgivande från långivarens sida om en skuldökning måste anses utgöra ett nytt lån. Han anser vidare att detta ska jämföras med en checkräkningskredit där skuldökningen och räntedebiteringen är avtalad.

Länsrätten medger inte avdrag för yrkade ränteutgifter. Rätten konstaterar att räntorna i detta fall inte har betalats kontant utan dessa har lagts till skulden. Länsrätten anser inte att skuldökningen som föregåtts av en kreditprövning kan anses vara ett nytt lån som upptagits. Inte heller anser länsrätten att förfarandet som beskrivits i detta fall är att jämförbart med ett byggnadskreditiv eller en checkräkningskredit.

Kammarrätten

Kammarrätten instämmer i länsrättens bedömning.

Kommentar:

Domen kommer inte att överklagas då den överensstämmer med Skatteverkets uppfattning.

Kammarrätten i Stockholm har i mål 6795-03 avgjort en liknande fråga. Jämför även med förhandsbesked SRN 2005-11-01. I detta fall har SRN ansett att räntan är avdragsgill.