I de rättsfall som återges här har av sekretess- och integritetsskäl alla egennamn anonymiserats. Detta gäller även i de fall i övrigt direkta citat ur domar och beslut återges.
Regeringsrättens domar den 8 februari 2006, mål nr 2132-05 och 3808-05. Pågående arbeten på löpande räkning
Regeringsrätten
Inkomstskatt
Fråga om en skattskyldig på balansdagen kan underlåta att ta upp värdet av nedlagda kostnader avseende pågående arbeten på löpande räkning vid beskattningen.
Förhandsbesked angående inkomstskatt
En skattskyldig har vid taxeringen tagit upp intäkterna av pågående arbeten i enlighet med redovisningen. Intäkterna har redovisats i takt med faktureringen och utgifterna har kostnadsförts i takt med att de uppstått. Värdet av ofakturerade arbeten har inte redovisats som en tillgång i bokslutet.
Fråga i målen var om en skattskyldig på balansdagen med tillämpning av reglerna i 17 kap. 23 § och 26 § IL kan underlåta att ta upp värdet av nedlagda kostnader avseende pågående arbeten på löpande räkning vid beskattningen?
Skatterättsnämnden meddelade i förhandsbesked den 11 mars respektive den 2 juni 2005 att värdet av pågående arbeten på löpande räkning inte behöver tas upp som tillgång vid beskattningen.
Förhandsbeskeden överklagades till Regeringsrätten. Den skattskyldige yrkade på att Skatterättsnämndens förhandsbesked skulle fastställas. Skatteverket yrkade att värdet av nedlagda kostnader hänförliga till ofakturerade pågående arbeten på löpande räkning skulle tas upp och värderas enligt 4 kap. 9 § Årsredovisningslagen.
Regeringsrätten fastställde Skatterättsnämndens förhandsbesked.
Regeringsrätten anförde följande skäl för sitt avgörande:
”Enligt 14 kap. 2 § IL skall resultatet av näringsverksamhet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Vid beräkningen skall inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. Särskilda föreskrifter finns, när det gäller beskattning av pågående arbeten, i 17 kap. 23-32 §§ IL. Av 23 § framgår att den redovisning av pågående arbeten som gjorts i räkenskaperna skall följas vid beskattningen om den inte strider mot bestämmelserna i bl.a. 26 §. Enligt 26 § gäller att värdet av pågående arbeten på löpande räkning inte behöver tas upp som tillgång. I stället skall under beskattningsåret fakturerade belopp tas upp som intäkt.”
Regeringsrätten konstaterade att inkomstskattelagens regler innebär att endast det belopp som fakturerats under beskattningsåret behöver tas upp vid beskattningen.
Därefter konstaterade Regeringsrätten att ”Vid sådant förhållande saknas anledning att gå in på frågan om vad god redovisningssed kräver.”
Kommentar:
Innebörden av domarna är att reglerna i 17 kap. 23 och 26 §§ IL är formellt kopplade till vad som redovisats i resultat- och balansräkning vid bokslutet så länge redovisningen inte ger ett lägre värde än vad som är tillåtet i 26 §. Någon materiell koppling till årsredovisningslagen eller god redovisningssed föreligger inte.
Bestämmelserna i 17 kap. 26 § IL innebär att endast sådana arbeten som har fakturerats ska tas upp till beskattning och att värdet av pågående arbeten inte behöver tas upp som tillgång. Emellertid föreskrivs i 17 kap. 23 § IL att den redovisning som gjorts i räkenskaperna av pågående arbeten ska följas vid beskattningen om den inte strider mot de följande bestämmelserna i detta kapitel.
Regeringsrätten dom den 27 juni 2006, mål nr 7780-03 Skattskyldighet för stiftelse
Regeringsrätten
Inkomstskatt – Näring
Stiftelses skattskyldighet kan inte bedömas enligt förutsättningarna för förvaltarens skattskyldighet när denna är beroende av att fullföljdskrav uppfylls.
Inkomst- och förmögenhetstaxeringen 1998
Av stadgarna för Stiftelsen S framgår att 80 procent av avkastningen på kapitalet i stiftelsen ska delas ut till Missionsförsamlingen M för att användas för församlingens egen verksamhet. Resterande 20 procent ska läggas till stiftelsens kapital. Av stadgarna framgår vidare att Stiftelsen S ska vara knuten till Missionsförsamlingen M, som har att utse styrelse i stiftelsen.
I målet är ostridigt att stiftelsen inte har ett sådant ändamål som krävs för att den ska vara inskränkt skattskyldig med stöd av 7 § 6 mom. lag om statlig inkomstskatt (1947:576), SIL, (nu 7 kap 4 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL). Vidare att missionsförsamlingen, som ideell förening med religiöst ändamål, uppfyller ändamålskraven i 7 § 5 om SIL (nu 7 kap 8 § IL).
Frågan är om stiftelsens skattskyldighet kan bedömas enligt de för missionsförsamlingen gällande förutsättningarna.
Skatteverket beslutade att fråga inte var om s.k. förvaltarsmitta, dvs. att stiftelsens skattskyldigheten inte kunde bedömas enligt de för missionsförsamlingen gällande reglerna.
Länsrätten och Kammarrätten godtog, med stöd av främst de allmänna grunderna för bestämmelsen i 7 § 5 mom. SIL, att syftet att gynna samverkan på enskilt initiativ mellan enskilda personer för att främja allmännyttiga ändamål lika väl kunde tillgodoses genom skattebefrielse av en stiftelse vars avkastning i praktiken fritt disponeras av föreningen för att främja dess ändamål.
Skatteverket överklagade och åberopade bl.a. att en förutsättning för skattebefrielse med hänsyn till förvaltarens skatterättsliga status var att förvaltaren tillhörde en kategori vars skattefrihet inte var beroende av något fullföljdskrav, vilket såväl en ideell förening som ett registrerat trossamfund är.
Regeringsrätten biföll Skatteverkets överklagande och anförde bl.a. följande. ”I Regeringsrättens praxis har stiftelser som förvaltats av ett skattebefriat subjekt i vissa fall undantagits från skattskyldighet enligt grunderna för den bestämmelse som undantagit förvaltaren från skattskyldighet. Denna tillämpning avseende s.k. donationsfonder har förutsatt att stiftelsens ändamål legat inom ramen för förvaltarens verksamhet (jfr bl.a. RÅ 1975 ref. 74). Gemensamt för de förvaltande subjekt som omfattats av denna praxis – bl.a. staten, kommuner, vetenskapliga samfund och akademier – är att de har varit undantagna från skattskyldighet enligt bestämmelser som inte innehållit något fullföljdskrav.
Det finns, som kammarrätten påpekat, uttalanden i äldre förarbeten som ger uttryck för att de principer som legat till grund för Regeringsrättens praxis rörande kommunala donationsfonder borde tillämpas även avseende donationsfonder som överlämnats till frikyrkliga trossamfund (SOU 1949:20 s. 278 och prop. 1951:175 s. 47). Dessa uttalanden gjordes i samband med det lagstiftningsarbete som ledde till att en ovillkorlig begränsning i skattskyldigheten infördes för frikyrkliga trossamfund som utövade kyrklig verksamhet. Denna begränsade skattskyldighet var således inte beroende av att något fullföljdskrav uppfylldes.
Genom lagstiftning år 1977 kom dessa frikyrkliga trossamfund i stället att omfattas av de då beslutade reglerna om undantag från skattskyldighet för vissa ideella föreningar. I samband därmed diskuterades frågan om beskattningen av stiftelser som förvaltas av och har samma ändamål som en ideell förening (prop. 1976/77:135 s. 74). På grund av pågående utredningsarbete ansågs det inte möjligt att utvidga tillämpningsområdet för skattereglerna för ideella föreningar till denna krets av stiftelser. Frågan har därefter behandlats av Stiftelse- och föreningsskattekommittén. Kommittén framhöll bl.a. att en sådan utvidgning skulle ställa krav på en fullföljdsbedömning i två led, dvs. beträffande både förening och stiftelse (SOU 1995:63 s. 156).”
Regeringsrätten fann vid sin prövning att stiftelsen inte omfattas av någon begränsning i skattskyldigheten och att praxis rörande donationsfonder inte heller ger stöd för en sådan begränsning. På grund härav bifölls Skatteverkets talan.
Regeringsrätten dom den 27 juni 2006, mål nr 5397-04 och 5399-04 Skattskyldighet för stiftelse
Regeringsrätten
Inkomstskatt – Näring
En stiftelse, med till ett universitet anknuten förvaltning, som har till ändamål att utge stipendier till forskning har ansetts inskränkt skattskyldig med stöd av de för universitet/staten gällande reglerna.
Inkomsttaxeringen 1997 och 1998
L Stipendiestiftelse, som har en till ett universitet anknuten förvaltning, har till ändamål att främja naturvetenskaplig och medicinsk forskning genom att utdela stipendier. Stipendier kan utges till forskare vid samtliga universitet och högskolor i riket.
Frågan i målet är om stiftelsen ska befrias från skattskyldighet för inkomst enligt de grunder som gäller för staten.
Skatteverket beslutade att fråga inte var om s.k. förvaltarsmitta och beskattade stiftelsen för inkomst av näringsverksamhet. Länsrätten gjorde vid sin prövning samma bedömning av skattskyldigheten.
Kammarrätten biföll stiftelsens överklagande och godtog att stiftelsens ändamål uppfyllde kraven på förenlighet med förvaltarens verksamhet och befriade stiftelsen från inkomstskatt.
Skatteverket överklagade med hänvisning till att utgivande av stipendier inte sammanfaller med förvaltarens – universitetets – ändamål.
Regeringsrätten avslog Skatteverkets överklagande och anförde bl.a. följande.
”Enligt en av Regeringsrätten utbildad praxis kan förmögenhetsbildningar som förvaltas av staten under vissa förutsättningar befrias från skattskyldighet enligt grunderna för statens skattebefrielse. Stiftelse- och föreningsskattekommittén har i sitt slutbetänkande uttryckt saken så att en förutsättning för skattebefrielse i dessa fall varit att stiftelsens ändamål legat inom ramen för det ändamål som förvaltaren själv har främjat. Kommittén tillade att de rättsfall som finns på området tyder på att det krävs att stiftelsen främjar en verksamhet som redan bedrivs i statlig regi eller en verksamhet som avser förvaltning, skötsel eller användning av statlig egendom (SOU 1995:63 s. 152).”
”.... att det förhållandet att en förmögenhetsbildning ansetts utgöra en stiftelse inte hindrar skattebefrielse enligt grunderna för statens skattebefrielse. Inte heller tillkomsten av stiftelselagen synes därför ha rubbat förutsättningarna för tidigare skattpraxis på något grundläggande sätt.”
I sin bedömning konstaterade Regeringsrätten. ”Stiftelsens ändamål är att främja naturvetenskaplig och medicinsk forskning genom att lämna understöd i form av stipendier till svenska forskare. Sådan forskning ligger väl inom det område som staten på olika sätt främjar, bl.a. genom universitet och högskolor. Numera använder staten normalt inte stipendieformen för att stödja forskning........
....... leder enligt Regeringsrättens uppfattning till slutsatsen att det väsentliga för besvarandet av frågan om stiftelsens skattskyldighet är om den – liksom universitetet – främjar vetenskaplig forskning. Den form i vilken detta görs, liksom destinatärernas mer eller mindre starka anknytning till ett visst lärosäte, får anses utgöra faktorer av underordnad betydelse. Med hänsyn till att stiftelsens ändamål är att främja vetenskaplig forskning och att den främjat en verksamhet som bedrivs av staten skall skattefrihet medges stiftelsen för dess inkomster.”
Skatterättsnämndens förhandsbesked den 31 augusti 2006. Verksamhetsavyttring
Skatterättsnämnden
Inkomstskatt – Näring
Ett företag överlåter hela sin verksamhet genom en verksamhetsavyttring enligt 38 kap. IL. Det köpande företaget har underskott som omfattas av avdragsbegränsning enligt den s.k. koncernbidragsspärren. Detta utgör inte hinder mot att tillämpa reglerna om verksamhetsavyttring i 38 kap. IL.
Taxeringsår 2007-2009
A-koncernen bedriver verksamhet i de nordiska länderna, de baltiska staterna, Luxemburg och USA. Koncernen har expanderat kraftigt under åren 2004 och 2005 huvudsakligen genom ett antal företagsförvärv. En konsekvens av detta är att antalet legala enheter i koncernen har blivit avsevärt flera än vad som är affärsmässigt motiverat. Strukturen inom koncernen ska därför rationaliseras genom att reducera antalet legala enheter till i normalfallet ett operativt bolag per verksamhetsland.
AS AB (AS) är ett helägt dotterbolag till koncernmodern A AB.
AK AB (AK) ägs till 45,8% av A AB. Resterande aktier ägs av det norska bolaget N A/S som är ett helägt dotterbolag till A AB.
Som ett led i den planerade omstruktureringen avser A-koncernen att överföra AS:s verksamhet till AK.
AK hade per utgången av 2004 ett skattemässigt underskott på 26,7 mkr. Detta underskott omfattas av den s.k. koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § IL och får därför kvittas mot koncernbidrag från AS först år 2011. Denna spärr utgör också ett hinder mot att överföra AS verksamhet till AK genom t.ex. fusion eller en underprisöverlåtelse. Överföringen avses därför ske genom en verksamhetsavyttring enligt 38 kap. IL. Samtliga i nämnda kapitel angivna villkor för tillämpning av reglerna anges vara uppfyllda.
Sökandebolagen, AS och AK, ansöker om svar på följande frågor:
Fråga 1
Under ovan angivna förutsättningar; innebär den omständigheten att AK har ett skattemässigt underskott som omfattas av en koncernbidragsspärr i förhållande till bl.a. AS ett hinder mot att tillämpa de skattemässiga uppskovs- och kontinuitetsreglerna i 38 kap. IL vid verksamhetsavyttringen?
Fråga 2
Under ovan angivna förutsättningar; kommer verksamhetsavyttringen att utlösa några begränsningar vad avser AK:s möjligheter att kvitta sitt befintliga underskottsavdrag mot framtida vinster i den av bolaget bedrivna verksamheten?
Fråga 3
Är lagen mot skatteflykt tillämplig på förfarandet och vilka blir i så fall beskattningskonsekvenserna?
Skatterättsnämnden meddelade följande
”Förhandsbesked
Fråga 1
Att det köpande företaget har underskott som är föremål för avdragsbegränsningar utgör inte hinder mot att tillämpa bestämmelserna för verksamhetsavyttring i 38 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Fråga 2
De ägarförändring i AK som kan uppkomma genom verksamhetsavyttringen medför inte att avdragsbegränsningen för underskott enligt 40 kap. 10 § första stycket IL inträder.
Fråga 3
Lagen (1995:575) mot skatteflykt är inte tillämplig.”
Motivering
”Fråga 1
Genom bestämmelserna i 38 kap. IL regleras under vilka villkor en verksamhetsavyttring är möjlig att företa med de skatteeffekter som avses i kapitlet. Något villkor om att underskott inte får finnas hos det köpande företaget uppställs inte i dessa bestämmelser (jfr 23 kap. 27-28 §§ och 37 kap. 24-25 §§ IL). Att AK redovisar underskott kan därmed inte anses utgöra hinder mot att en verksamhetsavyttring sker till företaget (jfr SOU 2005:19 s. 115-116).
Fråga 2
Vid tidpunkten för den ägarförändring i AK som kan uppkomma till följd av att AS erhåller aktier i företaget genom verksamhetsavyttringen föreligger koncerngemenskap mellan företagen. Med hänsyn härtill aktualiseras enligt 40 kap. 10 § andra och tredje styckena IL inte de avdragsbegränsningar som första stycket i paragrafen innehåller.
Fråga 3
Enligt nämndens mening kan en taxering på grundval av förfarandet inte anses strida mot lagstiftningens grunder. Lagen mot skatteflykt är därmed inte tillämplig på förfarandet.”
Kommentar:
Förhandsbeskedet överensstämmer med Skatteverkets uppfattning och överklagas inte.
Skatterättsnämndens förhandsbesked den 31 augusti 2006. Ärvda lagerfastigheter – skattemässig karaktär?
Skatterättsnämnden
Inkomstskatt – Näring
Dotter och dotterson – som direkt och indirekt via två aktiebolag bedriver fastighetsförvaltning – har genom arv förvärvat fastigheter som utgjort lagerfastigheter hos arvlåtaren, vilken upphört med aktiv byggnadsrörelse år 1971. Fastigheterna anses utgöra kapitaltillgångar hos förvärvarna.
Taxeringsår 2007-2009.
P bedrev aktiv byggnadsrörelse till och med år 1971. Därefter har han endast bedrivit fastighetsförvaltning. Vissa av de fastigheter som har ingått i fastighetsförvaltningen har utgjort lagerfastigheter på grund av den tidigare bedrivna byggnadsrörelsen.
P avled år 2003. Två fastigheter som utgjorde lagerfastigheter hos P övergick då genom arv till dottern D och dottersonen S.
D och S bedriver båda fastighetsförvaltning som enskild näringsverksamhet. De ärvda fastigheterna ingår i dessa verksamheter. D och S äger också aktier i två aktiebolag som bedriver fastighetsförvaltning. I dessa bolag finns inga lagerfastigheter.
D och S och de två aktiebolagen bedriver inte – och har inte heller tidigare bedrivit – byggnadsrörelse.
Sökandena, D och S, ställer följande fråga:
Utgör de ärvda fastigheterna kapitaltillgångar i den fastighetsförvaltande verksamhet som bedrivs av sökandena?
Skatterättsnämnden lämnar följande
”Förhandsbesked
Andelarna i fastigheterna utgör kapitaltillgångar.”
Motivering
”Frågan i ärendet är om fastigheterna genom arvet har ändrat skattemässig karaktär till kapitaltillgångar.
Enligt 27 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229) gäller att om någon genom bl.a. arv förvärvar fastigheter som utgjort lagertillgångar i byggnadsrörelse hos den avlidne behåller fastigheterna sin karaktär hos förvärvaren bara om denne vid förvärvet antingen själv bedriver byggnadsrörelse eller avser att fortsätta den avlidnes byggnadsrörelse (bestämmelserna gäller även handel med fastigheter och tomtrörelse).
Enligt vad som framgår av ansökan föreligger inte någon av dessa situationer i förevarande fall. Fastigheterna skall därför anses utgöra kapitaltillgångar hos sökandena.”
Kommentar:
Förhandsbeskedet överensstämmer med Skatteverkets uppfattning och överklagas inte.
Skatterättsnämndens förhandsbesked den 5 september 2006. Utländska bolag – motsvarar svenska aktiebolag?
Skatterättsnämnden
Inkomstskatt – Näring
Ett svenskt aktiebolag ska likvideras. På grund av likvidationen kommer andelar i fyra utländska bolag att utskiftas. Andelarna har ansetts som näringsbetingade andelar eftersom de utländska bolagen har ansetts motsvara svenska aktiebolag.
Taxeringsår 2007-2010.
Ett svenskt aktiebolag (Bolaget) ägs av ett kanadensiskt moderbolag. Bolaget äger andelar i fyra utländska bolag, T Ltd (Storbritannien), P Corporation (Kanada), M Ltd (Barbados) och F Corporation (Barbados). Inget av dessa bolag är marknadsnoterade och utgör inte lagertillgångar i Bolaget.
Det kanadensiska moderbolaget överväger att försätta Bolaget i likvidation varvid Bolagets samtliga tillgångar kommer att utskiftas till moderbolaget.
Av de handlingar som bifogats ansökan framgår att de utländska bolagen i sina respektive hemländer kan föra talan inför domstolar och myndigheter, kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter samt att bolagens förmögenhetsmassa är avskild från delägarnas och inte fritt kan disponeras av dessa. Bolagen utgör således utländska juridiska personer enligt 6 kap. 8 § IL. Det kan nämnas att M Ltd och F Corporation i Barbados utgör sådana International Business Companies som endast beskattas med en skattesats på mellan 2,5 – 1%.
Bolaget har ställt följande frågor:
Fråga 1 a-d (en delfråga för resp. utländskt bolag)
Ska uttagsbeskattning ske i Bolaget i anledning av att andelarna i de utländska bolagen anses avyttrade i samband med likvidationen av Bolaget?
Fråga 2
Påverkas svaret på fråga 1 om andelarna i något eller några av de utländska bolagen skiftas ut till moderbolaget genom delskifte före det att Bolaget upplöses genom likvidation?
Skatterättsnämnden lämnar följande
”Förhandsbesked
Uttagsbeskattning av Bolaget skall inte ske i de omfrågade fallen.”
Motivering
”En överföring av andelarna i [de utländska bolagen] kan aktualisera uttagsbeskattning bara om en kapitalvinst på andelarna inte skulle vara skattefri för Bolaget enligt vad som gäller för näringsbetingade andelar (prop. 2002/03:96 s. 148).
Av ingivna handlingar framgår att [de utländska bolagen] vid tillämpning av 24 kap. 13 § jämfört med 2 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL får anses motsvara svenska aktiebolag. Med hänsyn härtill och till övriga för förhandsbeskedet givna förutsättningar får villkoren enligt 25 a kap. 5 § IL för skattefri kapitalvinst på andelarna i [de utländska bolagen] anses vara uppfyllda. Någon uttagsbeskattning skall därför inte ske vid de överföringar av andelar som avses i ansökan.”
Kommentar:
Förhandsbeskedet överensstämmer med Skatteverkets uppfattning och överklagas inte.
Det kan nämnas att Skatterättsnämnden i flera förhandsbesked tagit ställning till om ett utländskt bolag motsvarar ett svenskt aktiebolag. Det gäller bolag i Hong Kong (förhandsbesked 2004-11-15), Estland (2004-11-26), Irland (2004-11-26), Luxemburg (2005-02-03, Captive-bolag) och Bahamas (2005-09-21, ”Companies limited by Shares” enligt The International Business Companies Act). I samtliga dessa fall har Skatterättsnämnden kommit fram till att bolagen motsvarar svenska aktiebolag.
Skatterättsnämnden förhandsbesked den 29 augusti 2006 Aktierelaterade ersättningar
Skatterättsnämnden
Inkomstskatt – Redovisning
Förhandsbesked rörande den skattemässiga behandlingen av optionsprogram som regleras med egetkapitalinstrument.
Beskedet avser taxeringsåren 2006-2009.
Bolaget har ett antal personaloptionsprogram. Anställda får efter en viss tids tjänstgöring räknat från tilldelningen av optionerna (intjänandeperioden) rätt att under en viss tid därefter till ett bestämt pris förvärva aktier i bolaget. Bolaget har till och med 2004 i enlighet med god redovisningssed redovisat enligt en ”intrinsic-metod” dvs. en kostnad har redovisats i den utsträckning optionens lösenpris understigit aktuell börskurs på balansdagen. Från och med år 2005 redovisar bolaget personaloptionsprogrammen enligt IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar. För bolagets optionsprogram innebär dessa redovisningsregler att kostnaden för åtagandet beräknas utifrån optionernas värde vid tilldelningstidpunkten. Den beräknade kostnaden periodiseras över intjänandeperioden. Efter intjänandeperioden ska ingen justering av kostnaden göras. Det innebär att det inte uppkommer någon redovisningsmässig resultateffekt av själva infriandet av personaloptionerna. Däremot uppkommer effekter på det egna kapitalet eftersom bolaget ska köpa in de aktier som kommer att levereras till de anställda.
En övergång till IFRS 2 innebär ett byte av redovisningsprincip. Effekten av bytet ska redovisas mot eget kapital och återföringen av avsättningen enligt den tidigare redovisningsmetoden kommer därför att bokas direkt mot det egna kapitalet.
Följande frågor har ställts till Skatterättsnämnden:
1. Är den kostnad som beräknas vid tilldelningstidpunkten skattemässigt avdragsgill under intjänandeperioden?
2. Om svaret på fråga 1 är ja, är ett skillnadsbelopp motsvarande den högre kostnad som kan uppkomma vid utnyttjandet av optionen i förhållande till den initialt beräknade kostnaden avdragsgill som lönekostnad vid denna tidpunkt?
3. Om svaret på fråga 1 är ja, ska ett skillnadsbelopp motsvarande den lägre kostnad som kan uppkomma vid utnyttjandet av optionen i förhållande till den initialt beräknade kostnaden återföras till beskattning?
4. Om svaret på fråga 1 är nej, när erhålls skattemässigt avdrag och för vilken kostnad?
5. Ska den avsättning som gjorts i enlighet med tidigare redovisningsprinciper och yrkat avdrag för i inkomstdeklarationen återföras till beskattning trots att den i enlighet med god redovisningssed bokförs direkt mot det egna kapitalet och således inte över resultaträkningen?
Nämnden gjorde följande bedömning.
”Om skatteplikt eller avdragsrätt föreligger avgörs enligt de skatterättsliga reglerna utan hänsyn till om en intäkt tagits upp eller avdrag gjorts i räkenskaperna (jfr prop. 1999/2000 del 2 s. 179-180).
Enligt praxis (RÅ 2004 ref. 83) är bolaget berättigat till avdrag för löneutgift med belopp motsvarande skillnaden mellan de till de anställda överlåtna aktiernas marknadsvärde vid överlåtelsen och det lägre lösenpriset. Utgiften dras av som kostnad de beskattningsår som den hänför sig till enligt god redovisningssed.
Fråga 1-3
Av det anförda följer att bolaget har rätt till avdrag dels för en beräknad löneutgift som enligt förutsättningarna i ansökan kostnadsförs löpande under intjänandeperioden i enlighet med IFRS 2, dels för ett tillkommande belopp, som utgörs av skillnaden mellan den slutliga utgiften för de anställdas förvärv av aktier enligt programmet och den vid tilldelningstidpunkten beräknade utgiften. På motsvarande sätt får anses gälla att den beräknade utgiften ska återföras till beskattning i den mån den överstiger den slutliga utgiften.
Fråga 5
Enligt 14 kap. 3 § andra stycket inkomstskattelagen, 1999:1229, ska värdet av ingående lager och andra balansposter tas upp till samma belopp som värdet vid det föregående beskattningsårs utgång. Denna kontinuitetsprincip innebär att avsättningen för utgifter för optionsplanerna i 2004 års bokslut ska återföras till beskattning vid byte av redovisningsprincip som sker för räkenskapsåret 2005.
Fråga 4
Frågan förfaller.”
Kommentar:
Skatteverket har överklagat och begärt att Regeringsrätten ska fastställa förhandsbeskedet avseende fråga 1, 4 och 5. När det gäller fråga 2 och 3 yrkar Skatteverket på att den avdragsgilla lönekostnaden fastställs vid tilldelningstidpunkten. Den eventuella effekt på det egna kapitalet vid utnyttjandet av optionerna är hänförlig till anskaffning och överlåtelse av egna aktier och utgör således en icke skattepliktig kapitalvinst alternativt en icke avdragsgill kapitalförlust.