I de rättsfall som refereras i protokollet har av sekretess- och integritetsskäl alla egennamn anonymiserats. Detta gäller även i de fall i övrigt direkta citat ur domar och beslut återges.

Regeringsrättens dom den 25 november 2005, mål nr 7922-03 Gemenskapsinternt förvärv; nytt transportmedel

Regeringsrätten

Mervärdesskatt

Inköp av ny personbil i annat EG-land utgjorde ett skattepliktigt gemenskapsinternt förvärv vid köparens inflyttning till Sverige.

Period/Händelse 980318

Frågan i målet var om A skulle anses ha gjort ett gemenskapsinternt förvärv av ett nytt transportmedel, för vilket han skulle betala mervärdesskatt i Sverige. A var under tiden den 27 november 1997 – den 10 december 1998 bosatt i Sverige. I april 1998 köpte A en ny personbil i Finland. Bilen ”exportregistrerades” i Finland och omsättningen undantogs där från mervärdesskatteplikt. Bilen fördes i samband med förvärvet till Sverige där den, med visst avbrott, användes under tiden den 6 april – 31 oktober 1998. Därefter återfördes personbilen till Finland.

A beskattades för förvärvet av personbil som ett skattepliktigt gemenskapsinternt förvärv av ett nytt transportmedel.

Kammarrätten ansåg dock att A inte var skattskyldig för fordonsförvärvet.

Skatteverket yrkade att Kammarrättens dom skulle undanröjas och A beskattas för gemenskapsinternt förvärv av nytt transportmedel.

Yrkanden

Skatteverket anförde bl.a. följande.

”Den gemenskapslagstiftning som ligger till grund för de aktuella bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200), ML, torde förutsätta att de medlemsstater som berörs av omsättning av ett nytt transportmedel tolkar bestämmelserna ändamålsenligt och samstämmigt. Avsikten är att ett nytt transportmedel skall beskattas i destinationslandet. I den praktiska hanteringen är det inte alltid problemfritt att bestämma destinationslandet för t.ex. personbilar. I den medlemsstat i vilken omsättningen har skett får en bedömning göras utifrån den kunskap som finns vid omsättningstillfället. Köparens planer och förhållanden kan kort tid efter inköpet komma att ändras. Vid den skattemässiga bedömningen bör rimligtvis vägas in vilka åtgärder som har vidtagits i säljarlandet. En sådan omständighet som att personbilen inte registrerats på vanligt sätt bör utgöra en indikation på att ursprungslandet ansett att beskattning skall ske i den andra medlemsstaten. Om det dessutom, som i detta mål, är känt att mervärdesskatt på förvärvspriset inte har betalats i inköpslandet torde detta vara en ytterligare anledning till beskattningsåtgärd. Som en konsekvens av det finska beslutet är det rimligt att man från svensk sida drar slutsatsen att förvärvet avser ett nytt transportmedel som skall användas stadigvarande här.”

A invände bl.a. följande.

”Planen har hela tiden varit att vidareimportera bilen tillbaka till Finland, dvs. bilens planerade destinationsland. I samband med återförandet till Finland har bilen blivit permanent registrerad där. Den tillfälliga registreringen i Finland betyder endast att man inte med säkerhet har kunnat konstatera var bilen kommer att stadigvarande användas. Begreppet ”nytt fordon” är avgörande för både Finlands och Sveriges mervärdesbeskattning. Bilen kan dock bara vara ny i ett land, annars hotar dubbelbeskattning.”

Skälen för Regeringsrättens avgörande

”Med gemenskapsinternt förvärv förstås enligt 2 a kap. 2 § 1 ML att någon under de förutsättningar som anges i 2 a kap. 3-5 §§ mot ersättning förvärvar en vara, om varan transporteras till förvärvaren av denne eller av säljaren eller för någonderas räkning till Sverige från ett annat EG-land. Av 2 a kap. 3 § första stycket 1 framgår att en vara skall anses förvärvad enligt 2 a kap. 2 § 1 om förvärvet avser ett sådant nytt transportmedel som anges i 1 kap. 13 a § och transportmedlet skall användas stadigvarande här i landet. Med nya transportmedel förstås enligt 13 a § bl.a. motordrivna marktransportmedel som – förutom att de uppfyller vissa tekniska krav – omsätts inom sex månader efter det att de första gången tagits i bruk eller före omsättningen har körts högst 6.000 kilometer.

Syftet med ML:s regler om gemenskapsinterna förvärv är att i Sverige genomföra bestämmelser i EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv (77/388/EEG) som reglerar i vilket land inom EU en omsättning eller ett förvärv av en ny vara skall beskattas. Enligt artikel 28 c. A b i direktivet skall från skatteplikt undantas leverans av nya transportmedel, som skickas eller transporteras till köparen av säljaren eller för dennes räkning eller av köparen ut ur medlemsstatens territorium men inom gemenskapen. Å andra sidan skall, enligt artikel 28 a 1 b, med mervärdesskatt beläggas sådana förvärv inom gemenskapen av nya transportmedel som sker mot vederlag inom landet. Platsen för förvärv av varor inom gemenskapen är enligt artikel 28 b. A 1 den plats där varorna befinner sig vid den tidpunkt när transporten till den person som förvärvar dem slutar.

Direktivets regler skall således säkerställa att nya bilar och andra transportmedel, på samma sätt som gäller för övriga varor, blir föremål för mervärdesbeskattning i samband med att de omsätts, antingen i omsättningslandet eller i förvärvslandet. Om leveransen i omsättningslandet kan undantas från skatteplikt på grund av att bilen transporteras till ett annat EG-land, förutsätts att förvärvet av bilen i stället beskattas i det land där bilen befinner sig när transporten till förvärvaren avslutas. Att bilen kan förväntas vid ett visst senare tillfälle bli föremål för ytterligare transporter inom EU, exempelvis tillbaka till ursprungslandet, saknar betydelse i förevarande sammanhang.

Den av A inköpta bilen transporterades i samband med omsättningen ut ur Finland, vilket möjliggjorde att leveransen där kunde undantas från skatteplikt. Transporten av bilen slutade i Sverige, där A då var bosatt. Sverige är således enligt direktivet rätt beskattningsland. En tillämpning av ML ger inte annat resultat. Mot bakgrund av det EG-rättsliga kravet att nationella regler som grundas på direktiv skall tolkas direktivkonformt, kan bestämmelsen i 2 a kap. 3 § första stycket inte tolkas så att en viss minsta användningstid i Sverige erfordras för att beskattning skall kunna ske här.

Regeringsrätten finner att A förvärv av den aktuella bilen är ett gemenskapsinternt förvärv enligt 2 a kap. ML och att A för detta är skyldig att erlägga mervärdesskatt i Sverige.”

Regeringsrättens avgörande

Regeringsrätten biföll Skatteverkets överklagande och förklarade, med ändring av kammarrättens dom, att A var skyldig att erlägga mervärdesskatt i Sverige till följd av förvärvet av den ifrågavarande bilen.

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 29 juni 2006. Överlåtelse av andelshus till bostadsrättsförening

Skatterättsnämnden

Kapital

Fråga om tillämpning av 53 kap. inkomstskattelagen (IL) när andel i näringsfastighet överlåts till bostadsrättsförening för en köpeskilling som inte understiger det skattemässiga värdet.

Taxeringsåren 2006 – 2008

Den fysiske personen A innehar andel i en fastighet som ägs gemensamt av flera personer (andelsägare). Fastigheten är ett s.k. andelshus enligt 2 kap. 16 § IL. Andelsägarna planerar att ombilda sitt ägande till att avse bostadsrätter i fastigheten. Ombildningen är tänkt att gå till på följande sätt.

Andelsägarna förvärvar samtliga andelar i en bostadsrättsförening i samma proportioner som de äger andelar i fastigheten. De ska därefter sälja sina andelar i fastigheten till bostadsrättsföreningen, alternativt till en förening som senare ombildas till en bostadsrättsförening. Ersättningarna motsvarar det skattemässiga värdet på andelarna och sker mot reverser. Varken bostadsrättsföreningen, alternativt den ekonomiska föreningen, har tidigare bedrivit någon verksamhet.

Bostadsrättsföreningen upplåter efter förvärvet av fastigheten bostadsrätter till medlemmarna, dvs. de tidigare andelsägarna, till de av dem sedan tidigare disponerade lägenheterna. Insatsen motsvarar den ersättning som varje medlem erhållit för sin andel i fastigheten samt diverse transaktionskostnader. Betalningen erläggs genom kvittning mot den utfärdade reversen samt viss kontantbetalning.

Följande frågor ställdes av A och bostadsrättsföreningen.

1. Föranleder överlåtelsen av andelarna i fastigheten några inkomstskattekonsekvenser med bortseende av eventuell återföring av värdeminskningsavdrag m.m. enligt 26 kap. IL för andelsägaren och/eller bostadsrättsföreningen?

2. Föranleder överlåtelsen av andelarna i fastigheten någon skyldighet för A och/eller bostadsrättsföreningen att återföra värdeminskningsavdrag m.m. enligt 26 kap. IL?

3. Föranleder bostadsrättsföreningens upplåtelse av bostadsrätt till A några skattekonsekvenser för denne?

4. Har det någon betydelse för svaren på ovannämnda frågor om bostadsrättsföreningen som nybliven fastighetsägare kommer att utgöra ett privatbostadsföretag i den mening som avses i 2 kap. 17 § IL?

5. Har det någon betydelse om ett alternativt förfarande tillämpas som innebär att andelsägarna först förvärvar en ekonomisk förening som därefter ombildas till en bostadsrättsförening? Medför omregistreringen några skattekonsekvenser för föreningen eller A? Föreningen har inte tidigare bedrivit någon verksamhet.

SRN beslutade följande.

Frågorna 1–3

Vid beräkning av kapitalvinst på överlåtelsen av andelarna i fastigheten ska A som intäkt ta upp det avtalade priset.

Förvärvet av andelarna i fastigheten föranleder ingen inkomstbeskattning av bostadsrättsföreningen.

Någon skyldighet för sökandena att återföra avdrag för förbättrande reparationer och underhåll eller värdeminskningsavdrag föreligger inte.

A ska inte inkomstbeskattas med anledning av att föreningen upplåter bostadsrätten till honom.

SRN konstaterade att ärendet aktualiserade bestämmelserna i 53 kap. IL om överlåtelse av tillgångar till underpris. SRN anser därefter att med omkostnadsbelopp enligt 2 § avses det omkostnadsbelopp som används i de grundläggande bestämmelserna om kapitalvinster och kapitalförluster i 44 kap. IL. Bestämmelserna i 3-4 §§ är således enligt nämndens uppfattning inte några definitioner som ska användas vid prövningen om tillämpligheten av 53 kap. utan enbart vid bestämmandet av rättsföljderna av överlåtelsen när det väl konstaterats att 53 kap. är tillämpligt.

Nämnden anger i sin motivering att det av bestämmelserna i 53 kap. 3-4 §§ IL följer att en överlåtelse av andelen och en överlåtelse av bostadsrätten inte medför några skattekonsekvenser för sökandena i form av inkomstbeskattning och återföring av utgifter för förbättrande reparationer och underhåll eller – då taxeringen ska utgå från det skattemässiga värdet som omkostnadsbelopp – värdeminskningsavdrag.

Fråga 4

Svaren på frågorna ändras inte av att bostadsrättsföreningen efter förvärvet av fastigheten kommer att bli ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 § IL.

Fråga 5

Det alternativa förfarandet med en överlåtelse av fastigheten till en ekonomisk förening som omregistreras till en bostadsrättsförening medför inte andra skattekonsekvenser än enligt huvudalternativen.

En ledamot var skiljaktig och ansåg att 53 kap 3-5 §§ inte var tillämpliga eftersom andelarna överlåts mot en ersättning som motsvarar skattemässigt värde på andelarna. En bedömning av de skattemässiga effekterna får därför göras enligt allmänna regler. Resultatet av överlåtelsen ska beräknas enligt reglerna i 44 och 45 kap. IL. Eftersom resultatet av överlåtelsen ska redovisas i inkomstslaget kapital blir bestämmelserna i 23 kap. IL om uttagsbeskattning inte tillämpliga. Värdeminskningsavdrag ska återföras i den utsträckning som anges i 26 kap. IL.

Kommentar:

Skatteverket har överklagat förhandsbeskedet vad gäller fråga 2 och yrkat att frågan ska besvaras med att återföring ska ske av förbättrande reparationer.

Skatteverket hävdar i överklagandet att 53 kap. inte är tillämpligt i sökandenas fall eftersom ersättningen inte understiger skattemässiga värdet. För en tillämpning av 53 kap. gäller enligt 2 § att egendom avyttras under sitt omkostnadsbelopp. Om egendomen är en näringsfastighet följer av 3-4 §§ att med omkostnadsbeloppet anses det skattemässiga värdet. Om ersättningen understiger omkostnadsbeloppet enligt 3-4 §§ sker ingen återföring av förbättrande reparationer.

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 31 augusti 2006 Intern överlåtelse av näringsbetingade aktier till underpris

Skatterättsnämnden

Inkomstskatt – Näring

Ingen utdelningsbeskattning eller justering av anskaffningsutgift för andelar i kommanditbolag vid intern aktieöverlåtelse till underpris. Skatteflyktslagen ej tillämplig.

Inkomsttaxering 2007-2009

Sökandena äger tillsammans KB L. Kommanditbolaget äger samtliga aktier i F AB som i sin tur äger samtliga aktier i D AB. Det senare företaget är moderbolag för ett antal fastighetsförvaltande företag.

F AB skall till underpris ska överlåta sina aktier i D AB till ett av sökandena nybildat företag, Nyab.

Frågorna gäller om aktieöverlåtelsen medför utdelningsbeskattning av sökandena, om den justerade anskaffningsutgiften för deras andelar i kommanditbolaget påverkas av överlåtelsen och om lagen mot skatteflykt kan bli tillämplig på förfarandet.

Nämnden lämnade följande svar.

Fråga 1

Överlåtelsen avser näringsbetingade andelar. En sådan överlåtelse är skattefri enligt bestämmelserna i 25 a kap. 5 § IL och omfattas därmed inte vid en underprisöverlåtelse av bestämmelserna i 23 kap. IL. Emellertid finns i 23 kap. 2 § andra stycket IL ett undantag som innebär att bestämmelserna i kapitlets 11 och 12 §§ ändå kan tillämpas om där angivna förutsättningar föreligger. En tillämpning av 11 § medför att någon utdelningsbeskattning inte skall ske av personer som direkt eller indirekt äger del i överlåtande företag och att inte heller beskattning i inkomstslaget tjänst blir aktuell för bl.a. dem som äger kvalificerade andelar i det förvärvande företaget.

Av förutsättningarna i ärendet framgår att sökandenas aktier i Nyab blir kvalificerade andelar i och med att det bolaget förvärvar aktierna i D AB, jfr 23 kap. 23 § IL. Med hänsyn härtill och till vad som i övrigt framgår i ärendet är undantaget från beskattning i 23 kap. 11 § IL tillämpligt. Aktieöverlåtelsen medför således ingen beskattning av sökandena.

Fråga 2

Enligt bestämmelserna i 50 kap. IL om avyttring av andelar i svenska handelsbolag (inbegriper även andelar i kommanditbolag) skall vid beräkningen av omkostnadsbeloppet för andelen anskaffningsutgiften justeras på sätt framgår av 5 § i kapitlet. Där anges att bl.a. uttag ur handelsbolaget är en sådan åtgärd som medför minskning av anskaffningsutgiften.

Frågan är om F AB:s underprisöverlåtelse av aktierna i D AB innebär att delägarna i KB L, som äger F AB, skall anses göra ett uttag ur kommanditbolaget. Eftersom överlåtelsen inte medför några inkomstskattemässiga effekter kan inte heller något uttag i den mening som avses i 50 kap. 5 § IL anses ske, jfr RÅ 1996 ref. 71. Anskaffningsutgiften för andelarna i kommanditbolaget skall således inte justeras på grund av aktieöverlåtelsen.

Fråga 3

Lagen mot skatteflykt kan inte anses tillämplig på förfarandet.

Kommentar:

Förhandsbeskedet överklagas inte av Skatteverket.