I de rättsfall som refereras i protokollet har av sekretess- och integritetsskäl alla egennamn anonymiserats. Detta gäller även i de fall i övrigt direkta citat ur domar och beslut återges.
Regeringsrättens dom den 11 oktober 2006, mål nr 6303-05. Väsentlig anknytning
Regeringsrätten
Inkomstskatt – Internationell beskattning
Ett aktieinnehav motsvarande 25 procent av aktierna i ett bolag vars verksamhet består i att direkt och indirekt äga cirka 20 procent av aktierna och 40 procent av rösterna i ett rörelsedrivande bolag har med hänsyn till ägarförhållandena i det förstnämnda bolaget ansetts innebära väsentligt inflytande i det rörelsedrivande bolagets näringsverksamhet och därmed väsentlig anknytning till Sverige.
Taxeringsår 2006-2008
Skatterättsnämndens förhandsbesked har återgetts i rättsfallsprotokoll 26/05. Länk till förhandsbeskedet.
A och B yrkade att Regeringsrätten skulle förklara att de inte ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen till Y-land och anförde bl.a. följande. A har med sitt tjugofemprocentiga ägande i X AB ett väsentligt inflytande i detta bolag. X AB bedriver emellertid ingen annan verksamhet än att äga aktier i X BV och i det noterade Z AB. Väsentligt inflytande i X AB i sig kan således inte medföra att de anses ha väsentlig anknytning till Sverige. Avgörande för anknytningen måste vara A indirekta inflytande i Z AB. Efter den genomförda företrädesemissionen äger X AB direkt och indirekt cirka 20 procent av kapitalet och cirka 33 procent av rösterna i Z AB. Hans indirekta ägande i Z AB kan rimligtvis inte beräknas på annat sätt än att han kontrollerar cirka 5 procent (25 procent x 20 procent) av kapitalet och cirka 8 procent (25 procent x 33 procent) av rösterna. Då ett tioprocentigt ägande i ett börsnoterat bolag enligt praxis (RÅ 2002 not. 150) inte är tillräckligt för att ägaren ska anses ha väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige, kan han inte anses ha sådant inflytande. Skatterättsnämnden framhåller att det inflytande han tillsammans med övriga delägare i X AB kan utöva på Z AB:s verksamhet får anses ge honom väsentligt inflytande i näringsverksamhet här. De fyra delägarna i X AB är inte närstående. A är heller inte styrelseledamot i X AB. Därmed kan man inte lägga samman dessa delägares innehav när man beräknar det inflytande en enskild delägare i X AB har i Z AB. Det är inte rimligt att han anses få ett betydligt större inflytande i Z AB enbart därför att han äger aktierna indirekt via X AB. Förhandsbeskedet innebär att likvärdiga situationer behandlas olika vid beskattningen.
Skatteverket bestred bifall till överklagandet och ansåg att förhandsbeskedet skulle fastställas. Skatteverket anförde att A sätt att beräkna indirekt ägande i Z AB inte ger en korrekt bild av inflytandet i det bolaget. När man ska avgöra om han har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige går det inte att säga att han indirekt äger 5 procent av kapitalet och 8 procent av rösterna i Z AB. Den ägarstruktur som finns i företagen ger ett betydligt större inflytande än så, vilket också Skatterättsnämnden kommit fram till.
Regeringsrätten gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden och fastställde förhandsbeskedet.
Regeringsrättens dom 2006-10-17, mål nr 1493-06. Utdelning
Regeringsrätten
Inkomstskatt – Näring
Aktieägare som på grund av innehav av aktier i ett bolag vederlagsfritt erhåller aktier i ett annat bolag har ansetts erhålla de senare aktierna genom utdelning.
Taxeringsåren 2006-2008
Skatterättsnämndens förhandsbesked den 24 februari 2006 har refererats i rättsfallsprotokoll nr 6 år 2006. Länk till dokumentet.
Sökandena överklagade förhandsbeskedet och yrkade att det skulle ändras, och Skatteverket yrkade att det skulle fastställas.
Regeringsrätten fastställde förhandsbeskedet och angav följande.
”SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden.”
Regeringsrättens dom den 11 oktober 2006, mål nr 4335-05. Underprisöverlåtelse av bostadsrätt – verksamhetsgren?
Regeringsrätten
Inkomstskatt – Näring
En överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag från ett aktiebolag till ett annat har inte ansetts kunna ske utan uttags- och utdelningsbeskattning eftersom andelen inte anses utgöra en verksamhetsgren enligt 23 kap. 17 § IL.
Taxeringsår 2006-2008
Skatterättsnämndens förhandsbesked har återgetts i rättsfallsprotokollet 16/05. Länk till förhandsbeskedet.
Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden och fastställer förhandsbeskedet.
Regeringsrättens dom den 11 oktober 2006, målnr 4185-05. Reklamskatt
Regeringsrätten
Punktskatt
Klassificering av tidning som fackpress respektive om rätt till återbetalning av reklamskatt enligt 24 § RSL föreligger för annonser i publikation.
Förhandsbeskedet har tidigare refererats. För de närmare omständigheterna hänvisas till det referatet. Länk till referatet.
”SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Regeringsrätten instämmer i Skatterättsnämndens bedömning att tidningen kan klassificeras som fackpress samt att bolaget har rätt till återbetalning av reklamskatt. Förhandsbeskedet skall därför i nu aktuell del fastställas
REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked i den del det har överklagats.”
Kammarrättens i Stockholm dom den 2 oktober 2006, mål nr 4167-06. Förvaltningsutgifter, aktiv förvaltning
Kammarrätten
Inkomstskatt – Kapital
Avdrag har inte medgetts för tidskrifterna ”Placeringsguiden”, ”Börsveckan” eller ”Börsinsikt” eftersom den skattskyldige inte anses ha bedrivit en tillräckligt omfattande aktiehandel för att tidskrifterna skall utgöra förvaltningsutgifter.
Inkomsttaxering 2005
Den skattskyldige, X, yrkade i inkomstslaget kapital avdrag för förvaltningsutgifter med bl.a. 4 750 kr avseende kostnad för tidskrifterna ”Placeringsguiden”, ”Börsveckan” och ”Börsinsikt”.
X ägde under det aktuella beskattningsåret aktier i 13 bolag till ett värde om 2 352 274 kr. Aktierna hade genererat utdelning om 104 889 kr. Under året hade tre transaktioner avseende köp av aktier (2.000 aktier i ett och samma bolag) gjorts. Värdet på de köpta aktierna uppgick till 253 750 kr. Beskattningsåret därefter såldes aktier för drygt 100.000 kr. LR gjorde bedömningen, vid en jämförelse med RRs resonemang i RÅ 2000 ref. 3, att X:s aktiehandel var så omfattande att avdrag för tidskrifterna skulle medges.
Skatteverket överklagade domen till KR och anförde bl.a. följande. Antalet transaktioner (både köp och försäljningar) torde vara det viktigaste kriteriet vid bedömningen av om en person bedriver aktiv aktieförvaltning eller inte. Utdelningarnas storlek och om förekommande försäljningar inneburit vinst eller förlust spelar däremot mindre roll. KR fann att den aktiehandel X hade bedrivit inte hade haft tillräcklig omfattning för att ifrågavarande utgifter för tidskrifter skulle anses utgöra avdragsgilla förvaltningskostnader.
Kommentar:
KR:s dom stämmer överens med Skatteverkets uppfattning av rättsläget.
Skatterättsnämndens förhandsbesked 2 oktober 2006. Kapitalförlust på fastighet i ett företag
Skatterättsnämnden
Inkomstskatt – Näring
Kapitalförlust på fastighet i ett företag får dras av mot andel av kapitalvinst på fastighet i ett handelsbolag.
Inkomsttaxering 2007 – 2009
Sökanden är en ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. 7 – 13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229). Bland föreningens tillgångar finns en fastighet och en andel i ett handelsbolag. Handelsbolaget äger i sin tur en fastighet. Båda fastigheterna är kapitaltillgångar i näringsverksamhet.
Föreningen avser att sälja sin fastighet till en extern köpare för en köpeskilling som motsvarar fastighetens marknadsvärde varvid en betydande kapitalförlust uppkommer. Frågan är om kapitalförlusten kan dras av mot föreningens andel av en kapitalvinst som förväntas uppkomma vid handelsbolagets försäljning av en fastighet.
”Nämnden gör följande bedömning
Om ett företag som enligt 24 kap 13 § IL kan inneha en näringsbetingad andel har gjort en kapitalförlust på en fastighet får denna, enligt 25 kap. 12 § första stycket första meningen, dras av bara mot kapitalvinster på fastigheter. Av paragrafens fjärde stycke framgår att första stycket första meningen tillämpas på motsvarande sätt om företaget beskattas för näringsverksamhet i ett handelsbolag. Begränsningen i avdragsrätten för kapitalförluster på fastigheter infördes som en del i reformen med avskaffad beskattning av kapitalförluster på näringsbetingade andelar (jfr prop. 2002/03:96 s. 138 ff.).
Av de redovisade bestämmelserna får anses följa att ett företag får dra av kapitalförluster på fastigheter mot kapitalvinster på sådana tillgångar vid både direkta innehav och innehav genom handelsbolag.”
Kommentar:
Förhandsbeskedet överensstämmer med skatteverkets uppfattning och överklagas inte.