I de rättsfall som återges här har av sekretess- och integritetsskäl alla egennamn anonymiserats. Detta gäller även i de fall i övrigt direkta citat ur domar och beslut återges.

Regeringsrättens dom den 31 januari 2007, mål nr 1721-06. Utdelningsbeskattning

Regeringsrätten

Inkomstskatt – Näring

Överföring till underpris mellan två ideella föreningar föranleder inte utdelningsbeskattning av medlem

Taxeringsåren 2006–2008

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 23 februari 2006 och förutsättningarna i ärendet har refererats i Skatteverkets rättsfallssammanställning nr 8 år 2006.

Skatteverket överklagade förhandsbeskedet och yrkade att Regeringsrätten skulle fastställa det vad gäller alternativ 2 fråga B.

Regeringsrätten fastställde förhandsbeskedet i den överklagade delen och angav under skälen för avgörandet att ”Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden”.

Regeringsrättens dom den 31 januari 2007, mål nr 1722-06 Uttags- och utdelningsbeskattning

Regeringsrätten

Inkomstskatt – Näring

Överlåtelse till underpris av värdepapper från en ideell förening till en stiftelse föranleder uttagsbeskattning. Någon utdelningsbeskattning av medlem i föreningen sker inte.

Taxeringsåren 2006–2008

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 23 februari 2006 har återgetts i rättsfallssammanställning nr 8 år 2006.

Skatteverket överklagade förhandsbeskedet vad gäller frågorna 2, 3 och 4. Verket yrkade att Regeringsrätten skulle fastställa förhandsbeskedet avseende fråga 3 och besvara frågorna 2 och 4 med att utdelningsbeskattning ska ske.

Regeringsrätten anger följande i sin dom;

”SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden.

REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked i överklagade delar.”

Kammarrätten i Stockholms dom den 6 december 2006, mål nr 1349-05 Värdeminskningsavdrag på byggnad

Kammarrätten

Inkomstskatt – Näring

Ett bolag som övertagit en fastighet från sitt moderbolag till underpris vid en omstrukturering får inte överta moderbolagets avskrivningsplan

Taxeringsåret 2001

Ett dotterbolag, DB, har i januari 2000 förvärvat en fastighet från sitt moderbolag, MB, till dettas skattemässiga värde, vilket understiger marknadsvärdet. Skatteverket beslutade med ändring av DBs deklaration att medge avdrag för värdeminskning på byggnad med ett lägre belopp än vad som yrkats. Beslutet motiverades med att DB inte har rätt att överta MBs avskrivningsplan utan att en ny avskrivningsplan ska upprättas utifrån bestämmelserna i 23 § anvisningspunkt 6 kommunalskattelagen, KL.

DB yrkade att det skulle få ta över MBs avskrivningsplan, eftersom koncernbidrag kan lämnas med skattemässig verkan mellan bolagen varför någon uttagsbeskattning inte har utlösts och den s.k. kontinuitetsprincipen normalt ska gälla i sådana fall.

Länsrätten fann att det inte finns något stöd för att DB ska överta avskrivningsplanen från MB (jfr RÅ 1993 not 717). Något skäl att jämka avskrivningsunderlaget med stöd av 23 § anvisningspunkt 6 femte stycket åttonde meningen KL ansågs inte heller föreligga. Länsrätten avslog överklagandet.

DB överklagade domen. Kammarrätten instämde i länsrättens bedömning och ändrade därför inte den överklagade domen.

Kommentar:

Regler motsvarande dem i 23 § anvisningspunkt 6 KL finns numera i 19 kap. inkomstskattelagen.

Kammarrätten i Göteborgs dom den 13 december 2006, mål nr 2829-05 Värdepappershandel?

Kammarrätten

Inkomstskatt – Näring och kapital

Yrkesmässig värdepappershandel har inte ansetts föreligga. Beskattning har därför skett enligt kapitalreglerna.

Inkomsttaxeringen 2002

I deklaration yrkade X AB avdrag för kapitalförlust vid försäljning av aktier samt för nedskrivning av aktier till verkligt värde (balansdagens kurs) vilket överensstämde med den bokföringsmässiga redovisningen.

Av företagen utredning framgick att X ABs omsättning uppgick till 10.7 mkr och att 4.9 mkr av omsättningen avsåg aktiehandel. Aktietransaktionerna fördelades på 200 köp och försäljningar under året. Enligt uppgift uppgick omsättningshastigheten till 17 gånger. Enligt bolagsordningen skulle X AB bl. a. bedriva värdepappershandel.

Skatteverket ansåg att X AB inte bedrev yrkesmässig värdepappershandel och medgav därför inte avdrag för nedskrivningen. Avdrag för kapitalförluster på aktier (delägarrätter) medgavs bara mot motsvarande kapitalvinster med hänsyn till den s.k. fållan (48 kap. 26 § IL).

Länsrätten som avslog X ABs överklagande anförde bl. a. följande.

”Länsrätten delar Skatteverkets bedömning att värdepappershandeln har alltför begränsad omfattning för att betecknas som yrkesmässig. Bland annat krävs härför en betydligt högre omsättning (år 2001) än vad som gällde inkomståren 1983 i de åberopade rättsfallen.”

Kammarrätten gjorde samma bedömning som länsrätten.

Kommentar:

Det är inte ovanligt att RÅ 1988 not 274 och 276 åberopas som stöd för att en omsättning på 3 mkr presumerar värdepappershandel. Domstolen tycks dock ha menat att man vid denna bedömning har att ta hänsyn till värdepappersmarknadens utveckling över tiden. Vad som framstår som en hög omsättning på 80-talet behöver därför inte vara en tillräckligt hög omsättning idag.

Bedömningen får anses stå överensstämmelse med vad en arbetsgrupp inom Skatteverket kom fram till under 2003: Om omsättningshastigheten uppgår till tre eller mer, omsättningen är minst ca 6 miljoner kr och antalet transaktioner överstiger 50, samtidigt som verksamheten har en viss kontinuitet, finns en stark presumtion för att verksamheten är att bedöma som värdepappershandel. I detta fall uppnås gränserna för omsättningshastigheten och antalet transaktioner (köp och sälj) men inte vad gäller omsättningen.

Kammarrättens i Stockholm dom den 5 december 2006, mål nr 3975-05 Omprövning – vems initiativ?

Kammarrätten

Förfarande och process

Fråga om omprövning skett på skattskyldigs initiativ eller om skattemyndighet beslutat om eftertaxering

Inkomsttaxering 1998

Den skattskyldige skönstaxerades i avsaknad av självdeklaration. Sedan den skattskyldige inkommit med deklaration och begärt omprövning meddelade skattemyndigheten ett omprövningsbeslut som innebar taxering med utgångspunkt i deklarationen men med vissa avvikelser. Bland annat vägrades avdrag för skuldränta under inkomst av kapital då rätt till avdrag inte ansågs styrkt.

Omprövningsbeslutet meddelades efter utgången av året efter taxeringsåret och efter utgången av ett år från den dag deklarationen kom in.

Kammarrätten ansåg att skattemyndigheten inte haft skäl att eftertaxeringsvis vägra avdrag och undanröjde myndighetens beslut att ”genom eftertaxering” vägra aktuella avdrag.

Fråga om på vems initiativ omprövning skett.

Kommentar:

Skatteverket anser att det inte varit fråga om eftertaxering utan att omprövning skett på den skattskyldiges initiativ. Verket har överklagat kammarrättens dom.

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 22 december 2006 Investmentföretag

Skatterättsnämnden

Inkomstskatt – Näring

Ett investmentföretag som ska bedriva viss derivatverksamhet har ansetts kunna behålla sin status som investmentföretag

Inkomsttaxering 2007 – 2010

Enligt förutsättningarna ska ett investmentföretag överta viss derivatverksamhet från ett dotterbolag. Syftet med derivatverksamheten är att säkra värdet på aktieportföljen samt säkra en målsättning om ett fast avkastningskrav. Av lämnade uppgifter framgår att derivatverksamheten ska vara av begränsad omfattning såväl i nominella belopp som i förhållande till omsättningen av företagets aktieinnehav. Vidare framgår att derivaten nästan uteslutande ska avse aktier i den befintliga aktieportföljen.

Investmentföretaget undrade om det är möjligt att föra över derivatverksamheten till företaget och där bedriva den utan att företaget förlorar sin status som investmentföretag (fråga 1).

Om skatterättsnämnden skulle komma fram till att derivatverksamheten inte kan bedrivas i företaget utan att det förlorar sin status som investmentföretag önskade företaget besked om i vilken omfattning derivatverksamhet kan bedrivas i företaget utan att statusen som investmentföretag försvinner (fråga 2).

”Fråga 1

Med nedan givna förutsättningar uppfyller bolaget villkoren för att vara ett investmentföretag enligt 39 kap. 15 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, även efter det att derivatverksamheten överförs till företaget.

MOTIVERING

Som förutsättning för ansökan gäller i huvudsak följande. Företaget är ett investmentföretag enligt 39 kap. 15 § IL. Företaget har en spridd portfölj av börsnoterade aktier. Företaget äger vidare samtliga aktier i ett rörelsedrivande bolag. Företaget har också ett helägt dotterbolag som bedriver verksamhet med derivat av aktier. Den verksamhet, som är i begränsad omfattning såväl i absoluta tal som i förhållande till omsättningen i aktieportföljen, består av transaktioner med derivat, huvudsakligen optioner. Det har i så gott som alla fall varit fråga om derivat av aktier som ägs av företaget. I några fall har det gällt aktier som tidigare innehafts av företaget.

Omsättningen i företagets aktieportfölj beräknas inte komma att överstiga 50 procent av försäljningens andel av värdet av aktieportföljen inklusive aktier i dotterbolag. Då ingår även försäljningar som kan ske som en följd av derivattransaktioner.

Företaget planerar att överföra derivatverksamheten till sig självt och frågar om detta kan medföra att företaget förlorar sin status som investmentföretag.

Nämnden gör följande bedömning.

Ett villkor för att ett företag skall räknas som ett investmentföretag enligt 39 kap. 15 § IL är att det uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper. Såvitt framgår av givna förutsättningar kommer företaget inte att omsätta värdepapper i sådan omsättning att verksamheten inte längre kan räknas som investmentföretag (jfr RÅ 2002 ref. 52). Derivattransaktioner som sker i syfte att t.ex. säkra värdet av värdepappersinnehavet eller öka avkastningen på det får anses ingå som en del i bolagets värdepappersförvaltning. Nämnden, som utgår från att derivatverksamheten uteslutande eller så gott som uteslutande kommer att avse aktier i den av företaget förvaltade värdepappersportföljen, finner med hänsyn härtill och till att övriga i 15 § angivna villkor förutsätts vara uppfyllda att en överföring av derivatverksamheten inte leder till att företaget upphör att vara ett investmentföretag.

Fråga 2

Frågan förfaller.”

Kommentar:

Av förhandsbeskedet framgår att derivattransaktioner i viss omfattning och i ett visst syfte har bedömts som en del av värdepappersförvaltningen i investmentföretaget. Eftersom derivattransaktionerna uteslutande eller så gott som uteslutande avsett aktier i aktieportföljen har de ansetts utgöra en del av denna.

Skatteverket överklagar inte förhandsbeskedet.

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 1 februari 2007 Beskattning av aktiers värdeökning

Skatterättsnämnden

Inkomstskatt – Kapital, Inkomstskatt – Tjänst

En person som var både aktieägare och anställd i ett bolag fick, på samma villkor som övriga aktieägare, i samband med ett uppköp, byta sina aktier mot aktier i det uppköpande bolaget, alternativt köpa nya aktier kontant. Trots att de förvärvade aktierna hade belagts med vissa inskränkningar i förfoganderätten ansågs han ha förvärvat aktierna vid tidpunkten för bytet/nyförvärvet. Senare värdeökning ska därför beskattas som inkomst av kapital.

Inkomsttaxering 2008–2010

FÖRHANDSBESKED

Frågorna 1, 2, 3 och 6

En framtida värdeökning på aktierna i X Holding är hänförlig till inkomstslaget kapital.

MOTIVERING

X är ett helägt dotterbolag till X Holding. X köpte aktiemajoriteten i Y. Ledande befattningshavare i Y (managers), däribland sökanden, innehar en aktieminoritet i bolaget. Sökanden och andra managers kommer att anställas i den nybildade Y-koncernen mot marknadsmässig lön. De kommer därvid att erbjudas att förvärva aktier i X Holding på lika villkor.

Det innebär att sökanden först kommer att få nyemitterade aktier i X i utbyte mot aktierna i Y. De erhållna aktierna kommer därefter omedelbart att bytas mot nyemitterade aktier i X Holding. Som förutsättning ges att bytena uppfyller villkoren för framskjuten beskattning i 48 a kap. IL. Sökanden kan i samband därmed komma att förvärva ytterligare aktier i X Holding vid en riktad nyemission mot kontant betalning.

Som förutsättning ges vidare att värdet på de aktier sökanden får vid aktiebytet motsvarar betalningen som dåvarande ägare fick för aktierna i Y. Om sökanden kommer att förvärva ytterligare aktier i X Holding vid en riktad emission kommer detta att ske till samma pris. Det är för övrigt samma pris som aktieägare betalar för förvärva av aktier i X Holding.

Förvärvet av aktierna innebär att de rättigheter som följer enligt ABL tillfaller sökanden, såsom rätt att närvara och rösta på stämma och att få utdelning. Ett villkor för aktieförvärvet är emellertid att sökanden ingår ett aktieägaravtal med övriga aktieägare i X Holding, företrädda av huvudaktieägaren.

Vissa delar av avtalet ska utformas enligt något av tre alternativ (A, B eller C). Gemensamt för alternativ A och B är att sökanden inte utan huvudaktieägarens tillstånd får avyttra aktier i X Holding till tredje man (överlåtelse till eget bolag, maka, barn och huvudaktieägaren är dock tillåtna). Om sökanden begår ett väsentligt avtalsbrott äger huvudaktieägaren förvärva sökandens hela aktieinnehav eller del därav. Exempel på väsentliga avtalsbrott, som är gemensamma för samtliga alternativ, är att sökanden slutar sin anställning eller motverkar en försäljning eller notering av bolaget.

För alternativ A gäller därutöver följande. Huvudaktieägarens förvärv av sökandens aktier ska ske till marknadspris. Om det föreligger ett väsentligt avtalsbrott kan priset komma att reduceras med ett belopp som motsvarar ett kontraktsrättsligt skadestånd.

I motsvarande mån gäller enligt alternativ B att sökanden vid ett väsentligt avtalsbrott får betalt för sina aktier med ett belopp som understiger marknadsvärdet. Slutresultatet av alternativ A eller B är i allt väsentligt detsamma. Skillnaden består i att skadeståndet i alternativ A utgår brutto och i alternativ B netto.

Aktieägaravtalet enligt alternativ C innehåller inte några inskränkningar i sökandens möjligheter att externt överlåta sina aktier. I stället finns en klausul om att huvudaktieägaren har förköpsrätt (till marknadsvärdet i form av ett skuldebrev). Om ett väsentligt avtalsbrott föreligger har huvudaktieägaren rätt att förvärva sökandens aktier varvid värdet på skuldebrevet kan justeras ned.

Sökanden kommer att lämna sina aktier som pant för sina förpliktelser enligt avtalet.

Sökanden har ställt följande frågor.

1. Ska sökanden anses ha förvärvat aktierna i X Holding vid tidpunkten för överföringen, med följd att en eventuell värdeökning ska beskattas i inkomstslaget kapital?

2–3. Har det någon betydelse för svaret på fråga 1 enligt vilket alternativ (A, B eller C med underalternativ) aktieavtalet utformas?

5. Om fråga 1 besvaras nekande, när ska i sådana fall sökanden anses ha förvärvat aktierna i X Holding?

6. Blir svaret på fråga 1 annorlunda om frågan i stället avser de mot kontant betalning och i nyemission förvärvade aktierna?

SRN gjorde följande bedömning.

I ärendet är det fråga huruvida sökanden ska anses förvärva aktierna i X Holding vid tidpunkten för aktiebytet eller vid den senare tidpunkt när förfoganderättsinskränkningarna enligt aktieägaravtalet upphör. Vederlaget skulle då även omfatta värdet av utfört arbete. Motsvarande gäller för de aktier som kan komma att förvärvas vid den kontant betalade nyemissionen.

Det förstnämnda synsättet innebär att en värdestegring på aktierna i X Holding kommer att vara hänförlig till inkomstslaget kapital. Det andra synsättet leder till att en värdestegring fram till tidpunkten då förfoganderättsinskränkningarna upphör skulle vara intäkt i inkomstslaget tjänst.

Parterna i ärendet är ense om att beträffande aktiebytet ska aktierna anses förvärvade vid tidpunkten för bytet. Förvärv genom nyemission mot kontant betalning ska enligt sökanden bedömas på samma sätt medan Skatteverkets uppfattning är att vid beskattningen ska ett sådant förvärv anses ske då förfoganderättsinskränkningarna upphör.

Till ledning för bedömningen har parterna åberopat tidigare, i det följande redovisad, praxis.

I RÅ 1996 ref. 92 var det fråga om när en anställd skulle anses förvärva aktier i arbetsgivarens moderbolag. Aktierna hade genom arbetsgivarens försorg och på dennes bekostnad placerats i en depå hos en förvaltare för den anställdes räkning (skuggsparande). För dessa aktier gällde bl.a. följande. Om den anställde slutade sin anställning före utgången av en viss tidsrymd (intjänandetiden) skulle rätten till aktierna förfalla. Detsamma gällde för utdelning på aktierna som skulle reserveras på depån. Rösträtten för aktierna tillkom i princip den anställde, men förvaltaren skulle av praktiska skäl få fullmakt från den anställde att rösta. RR fann att den anställde inte kunde anses ha förvärvat och blivit ägare till de skuggsparade aktierna förrän rätten till dem blivit intjänad.

RÅ 2004 ref. 35 I gällde en anställd som till nominellt belopp av moderbolaget till sin arbetsgivare förvärvat ett av moderbolaget utfärdat räntelöst skuldebrev förenat med avskiljbara optionsrätter med möjlighet att efter en viss tid teckna aktier i moderbolaget. Vissa villkor uppställdes för rätt till aktieteckningen, bl.a. att den anställde var kvar i sin anställning till teckningsperiodens början. Först då skulle hon få fri förfoganderätt till optionsrätterna (inklusive rätt att avyttra dem på marknaden). Om anställningen upphörde innan lånet förföll till betalning skulle endast nominellt belopp återbetalas. Med hänsyn till de villkor som gällde för optionsrätterna fann RR att den anställde genom skuldebrevsförvärvet skulle anses ha förvärvat enbart en rätt att i framtiden förvärva ifrågavarande värdepapper (optionsrätter). RR fann vidare att ett utnyttjande av den erhållna rätten till förvärv av värdepapper skulle anses äga rum när den anställda vid teckningsperiodens början blev innehavare av optionsrätterna.

I RÅ 2002 ref. 78, slutligen, hade en anställd ingått ett avtal som i huvudsak innebar att han hade förpliktigat sig att vara anställd hos ett bolag (koncern) under en viss tid. Om han avbröt anställningen i förtid skulle han som skadestånd betala ett belopp motsvarande värdet av ett visst antal aktier i bolaget. Aktierna hade han förvärvat genom ett byte mot aktier i det bolag där han tidigare varit anställd. Som säkerhet för förpliktelsen att kvarstå i tjänst viss tid hade han pantsatt en del av sina tillbytta aktier. Vid bytet hade det köpande bolaget förvärvat aktiemajoriteten i det andra bolaget. Samtliga aktieägare som avyttrat aktier genom aktiebyte hade fått samma betalning oavsett om och i vilken utsträckning de hade förpliktat sig till anställning. Genom aktiebytet fick den skattskyldige äganderätt till de tillbytta aktierna, t.ex. rätt till utdelning och rösträtt från tidpunkten för aktiebytet. Vidare fick han marknadsmässig lön. I målet var det fråga om hur ett effektuerande av skadeståndet skulle hanteras vid inkomstbeskattningen. För att kunna ta ställning till den frågan var det nödvändigt att först avgöra om den skattskyldige skulle anses ha förvärvat samtliga sina aktier i det köpande bolaget vid aktiebytet eller om de pantsatta aktierna skulle anses förvärvade först efter ”inlåsningsperiodens” utgång. Med hänsyn särskilt till att alla säljare av aktier i det köpta bolaget fått lika mycket betalt vid bytet och alltså betalat lika mycket för de tillbytta aktierna fann RR att den skattskyldige hade förvärvat aktierna vid tidpunkten för bytet.

Det nu förevarande ärendet företer tydliga likheter med 2002 års fall. Sökanden kommer att äga aktierna med de rättigheter som följer av ett aktieägande enligt ABL, som rätt att rösta på bolagsstämma och att erhålla utdelning. Vidare gäller att sökanden kommer att betala lika mycket för sina aktier i X Holding som de som förvärvar aktier utan att anställas i koncernen. Till bilden hör även att han kommer att anställas mot marknadsmässig lön.

Mot bakgrund härav får sökanden anses betala ett marknadsmässigt pris vid nyemissionerna och därmed anses då förvärva aktierna i X Holding oavsett om förvärv sker i form av aktiebyte eller mot kontant betalning. En framtida värdestegring på aktierna kan därför inte på liknande sätt som skedde i exempelvis RÅ 1996 ref. 92 och RÅ 2004 ref. 35 I ses som en ersättning för utfört arbete. Den omständigheten att sökanden kommer att förvärva en del av aktierna mot kontant betalning saknar betydelse för den gjorda bedömningen. I båda fallen kommer nämligen sökanden att betala lika mycket för varje förvärvad aktie.

Vid angivna förhållanden ska, oavsett om aktieägaravtalet utformas enligt alternativ A, B eller C, en realiserad värdeökning på sökandens aktier i X Holding behandlas enligt de regler som gäller för kapitalvinst.

Fråga 5

Frågan förfaller.

Kommentar:

Förhandsbeskedet är lämnat utifrån förutsättningen att fråga är om en aktieägare som på samma villkor som övriga aktieägare fått erbjudande om aktiebyte respektive nyteckning av aktier mot kontant betalning. Skatteverket delar SRNs uppfattning av rättsläget och kommer inte att överklaga förhandsbeskedet.

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 6 februari 2007 Ändring av villkor för konvertibler

Skatterättsnämnden

Inkomstskatt – Kapital

Ändring av villkoren för konvertibler som syftar till att möjliggöra för konvertibelinnehavarna att delta i utdelning av ett dotterbolag, och som inte innebär att de ekonomiska villkoren för konvertibeln ändras, anses inte innebära att konvertibeln avyttras och ny, med nya villkor, förvärvas.

Inkomsttaxering 2008

FÖRHANDSBESKED

Ändringen av villkoren för konvertiblerna föranleder inte någon inkomstbeskattning av sökanden.

MOTIVERING

¨

Sökanden är anställd hos X AB (X). Han innehar konvertibler i X som emitterades 2005. De förvärvades på marknadsmässiga villkor.

För konvertiblerna gäller i huvudsak följande:

– Löptid är den 16 juni 2005 – den 15 juni 2008.

– Konvertering till aktier kan ske under följande perioder: den 1–15 oktober 2007 och den 1–15 april 2008 (vissa undantag gäller vid fusion o.d.).

– Sedvanliga omräkningsvillkor gäller vid nyemissioner m.m. samt vid utdelning av värdepapper.

X avser att under sensommaren–hösten 2007 dela ut aktierna i ett dotterbolag. X avser att ändra konvertibelvillkoren för att möjliggöra för konvertibelinnehavarna (särskilt de som arbetar inom dotterbolaget) att få ta del av denna utdelning. Detta innebär i huvudsak följande:

– En ny konverteringsperiod, den 18 juni – den 2 juli 2007, införs.

– Stoppdagen för rätt till utdelning senareläggs.

– Den första ordinarie konverteringsperioden (den 1–15 oktober 2007) förskjuts till den 26 november – den 12 december 2007.

Enligt Xs bedömning ska förändringarna inte innebära någon ändring i det framtida ekonomiska utfallet för konvertibelinnehavarna oavsett om de utnyttjar det nya konverteringsfönstret eller ej. Aktiemarknadsnämnden har förklarat att förändringarna är förenliga med god sed på aktiemarknaden. Bolagsstämman i X avser att besluta angivna förändringar med stöd av en klausul i konvertibelvillkoren.

Sökanden frågar om ändringarna medför att konvertiblerna ska anses avyttrade eller i övrigt medföra några skattekonsekvenser. Parterna anser att villkorsförändringarna inte ska medföra några skattekonsekvenser för sökanden.

SRN gör följande bedömning.

Ändringarna innebär att en extra konverteringsperiod tillkommer samt att det görs vissa kompletterande justeringar i gällande villkor. Därigenom kan innehavarna konvertera till aktier tidigare än enligt de ursprungliga villkoren. Syftet är att ge konvertibelinnehavarna möjlighet att få del av den planerade utdelningen av aktierna i dotterbolaget. För innehavare som behåller sina konvertibler ska konverteringskursen räknas om enligt ursprungliga villkor, vilket innebär att den sänks. Dessa alternativ anges vara värdemässigt likvärdiga.

De planerade ändringarna av villkoren för konvertiblerna ligger inom ramen för de ursprungliga villkoren. De kan inte heller anses leda till att de ekonomiska villkoren avseende konvertiblerna ändras. Med hänsyn härtill bör en innehavare av en konvertibel inte anses ha avyttrat denna och förvärvat ett nytt värdepapper om ändringarna genomförs. Någon förmåns- eller annan inkomstbeskattning bör inte heller ske (jfr RÅ 2003 not. 107 och däri angivna rättsfall).

Kommentar:

Skatteverket delar SRNs uppfattning av rättsläget och kommer inte att överklaga förhandsbeskedet.