I de rättsfall som återges här har av sekretess- och integritetsskäl alla egennamn anonymiserats. Detta gäller även i de fall i övrigt direkta citat ur domar och beslut återges.

27 mars 2007, mål nr 7309-05/7311-05. Kapitalförsäkringsupplägg med eget bolag

Kammarrätten

Inkomstskatt – Näring och kapital

Utdelning som direkt och indirekt tillgodoräknats en kapitalförsäkring har beskattats hos ägaren till kapitalförsäkringen

Inkomsttaxering 2000 och 2001 (eftertaxering)

Den fysiske personen NN tecknade i december 1998 en kapitalförsäkring i ett försäkringsbolag på Bermudas. Kapitalförsäkringen var av unit linked-typ vilket normalt innebär att ägaren till försäkringen själv kan bestämma hur försäkringspremierna ska placeras med de begränsningar som följer av de regler som gäller i försäkringsbolagets hemland eller avtalet i övrigt. Samtidigt överförde NN sina aktier i bolaget H AB till försäkringsbolaget för ett pris som motsvarade anskaffningsvärdet 33 tkr. NN var en av tre verksamma delägare i H AB.

I augusti 1999 förvärvades aktierna i H AB av ett engelskt bolag, XY Ltd, som ägdes av försäkringsbolaget.

Skatteverket beskattade NN för utdelning som H AB lämnade under 1999 och 2000. Då utdelningen avsåg kvalificerade aktier beskattades en del av utdelningen i tjänst.

Länsrätten som inte ändrade beslutet anförde följande i sina domskäl.

”NN har efter försäljningen av sina aktier i H AB haft kvar sin ställning i H-koncernen. Han har behållit sin anställning som marknadschef och han har efter försäljningen fortfarande varit styrelseledamot och firmatecknare. I ett första steg har de sålda aktierna i H AB placerats i en kapitalförsäkring tillhörande NN. Försäljningen till försäkringsbolaget har skett till anskaffningspriset. Noterbart är även att beslutet om den första utdelningen från H AB fattades den 1 augusti 1999, vilket är samma dag som avtal om överlåtelse av aktierna till XY Ltd upprättades. Även efter denna överlåtelse äger NN indirekt andel i H AB genom att kapitalförsäkringen äger en aktie i XY Ltd. Med hänsyn till detta och vad som övrigt framkommit av utredningen framstår det som att NN trots sin försäljning av andel i H AB fortfarande haft rådighet över bolaget och dessa framtida utdelningar.

Mot bakgrund av ovanstående gör länsrätten bedömningen att den sammantagna skattemässiga innebörden av den serie rättshandlingar som är aktuell i målet i realiteten är något annat än vad de olika enskilda rättshandlingarna var för sig utvisar. Länsrätten finner att utredningen ger stöd för att de utförda transaktionerna har ingått i en sammanhängande plan för att NN skall undgå beskattning för utdelning från H AB. Utdelningarna från H AB har via XY Ltd kunnat överföras till NNs kapitalförsäkring utan att han därvid beskattats för utdelningarna.

Då länsrätten gör bedömningen att rättshandlingarnas verkliga innebörd sammantaget varit den att NN mottagit utdelning från H AB har Skatteverket haft fog för sitt beslut att beskatta honom för utdelningar som företagits inkomståren 1999 och 2000. Det finns ett direkt samband mellan den första utdelningen och NNs kapitalförsäkring. Vad gäller den andra utdelningen är det inte visat att utdelningen via XY Ltd har överförts till kapitalförsäkringen. Med hänsyn till att NN enligt ovan inte kan anses ha överfört rådighet över H AB och att han därigenom även haft rådighet över och kunnat disponera utdelningarna finns det dock grund för att beskatta honom även för den andra utdelningen.”

Kammarrätten, som gjorde samma bedömning som länsrätten, avslog överklagandet.

Kommentar:

Angående belopp som direkt och indirekt tillgodoräknats en kapitalförsäkring se t.ex. Kammarrätten i Stockholms dom 2005-09-30 (mål nr 5182-04, rättsfallsprotokoll 24/05).

26 mars 2007, mål nr 5469-06. Omvandling av villkorat aktieägartillskott

Kammarrätten

Inkomstskatt – Näring och kapital

Avdrag för förlust vid omvandling av villkorat aktieägartillskott till ovillkorat aktieägartillskott har inte medgivits

Inkomsttaxeringen 2004

Under åren 2001 och 2002 lämnade E AB villkorade aktieägartillskott till intressebolaget S AB om sammanlagt 10 mnkr. I juni 2003 beslutade styrelsen att avstå sin rätt till återbetalning genom att omvandla det villkorade tillskottet till ett ovillkorat tillskott. Med hänsyn till att rätten till återbetalning härigenom avyttrats för ett belopp motsvarande marknadsvärdet vid omvandlingstidpunkten – vilket var noll kronor – yrkade E AB avdrag med 10 mnkr.

Skatteverket medgav inte avdrag.

Länsrätten som avslog överklagande anförde följande i sina domskäl.

”I ett flertal avgöranden från kammarrätterna har omvandling av en fordran till ovillkorat aktieägartillskott inte ansetts utgöra en avyttring i skatterättslig mening (se bland annat avgörande från Kammarrätten i Stockholm den 30 maj 2005 mål nr 5174-04, den 13 oktober 2005 mål nr 799-05 och 19 december 2005 mål nr 1301-05). Enligt länsrättens mening föreligger inte skäl att bedöma en omvandling från villkorat aktieägartillskott till ovillkorat aktieägartillskott på annat sätt. Länsrätten finner således att någon avyttring i skatterättslig mening inte skett genom den i målet aktuella omvandlingen och någon avdragsgill kapitalförlust har därför inte uppkommit.

Bolaget gör emellertid i andra hand gällande att avdragsrätt föreligger, oavsett om en avyttring har skett, då förlusten i sig medför en avdragsgill kostnad i bolaget. Skatteverket anser därvid att ett villkorat aktieägartillskott är en kapitaltillgång varför avyttring av tillgången krävs för avdragsrätt.

Gällande frågan om avdragsrätt skall föreligga, såsom en kostnad i bolagets näringsverksamhet, konstaterar länsrätten att det i målet är ostridigt att det villkorade aktieägartillskottet är att betrakta som en kapitaltillgång. För kapitaltillgångar skall reglerna om kapitalbeskattning tillämpas, oberoende av om innehavet sker inom yrkesmässig näringsverksamhet. Av dessa regler framgår att en kapitaltillgång måste avyttras för att avdrag för en förlust skall medges. Som tidigare konstaterats har någon avyttring inte skett genom omvandlingen av villkorat aktieägartillskott till ovillkorat aktieägartillskott. Det föreligger därför inte förutsättningar för att medge det yrkade avdraget.”

Kammärrätten som avslog överklagande ansåg på samma sätt som länsrätten att någon rätt till avdrag för kapitalförlust inte förelåg eftersom omvandlingen inte medförde någon avyttring i skatterättslig mening. Kammarrätten ansåg inte heller att E AB visat att man skulle vara berättigad till det yrkade avdraget såsom kostnad i bolagets verksamhet.

En ledamot var skiljaktig och ville bifalla överklagandet med hänsyn till att omvandlingen/eftergiften innebar att en avyttring skett av det villkorade tillskottet till ett belopp motsvarande marknadsvärdet, dvs. noll kronor.

Kommentar:

I skatterättsligt hänseende har villkorat aktieägartillskott behandlats som fordran (svävande fordringsrätt). En eventuell kapitalförlust vid avyttring av villkorat tillskott faller numera därför in under bestämmelsen om förbud mot avdrag för förluster på fordringar i 25 a kap. 19 § p. 1 IL i de fallen de två inblandade parterna är företag i intressegemenskap. Bestämmelsen gäller avyttringar fr.o.m. 2003-07-01.

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 10 april 2007. Avräkning av utländskt dotterbolags skatt. Avdrag för dess underskott.

Skatterättsnämnden

Inkomstskatt – Internationellt/Inkomstskatt – Näring

Artiklarna 43 och 48 EG kan inte anses kräva att olika etableringsformer i annat medlemsland vid inkomstbeskattningen behandlas lika i det land varifrån etableringen sker

Taxeringsåren 2007–2011

FÖRHANDSBESKED

Gemenskapsrätten hindrar inte att X AB (Bolaget) vid tillämpning av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen) respektive inkomstskattelagen (1999:1229) vägras nedsättning av svensk skatt genom avräkning av den utländska skatt som betalas av Bolagets dotterbolag i Luxemburg eller som huvudregel vägras avdrag för dotterbolagets underskott.

MOTIVERING

Bolaget planerar en etablering i Luxemburg. På grund av att bolagsskattesatsen är högre där än i Sverige är det – när det gäller möjligheterna till avräkning av utländsk skatt enligt avräkningslagen – fördelaktigare att en etablering sker genom en filial i stället för genom ett luxemburgskt dotterbolag. Filialformen är även fördelaktigare om etableringen visar underskott.

Bolaget anför att det sämre utfallet av en dotterbolagsetablering inte är förenligt med EG-rätten, särskilt artiklarna 43 och 56 i EG-fördraget (EG), och önskar förhandsbesked med detta innehåll. Skatteverket är av motsatt uppfattning.

Nämnden gör följande bedömning.

Artiklarna 43 och 48 EG kan inte anses kräva att olika etableringsformer i annat medlemsland vid inkomstbeskattning behandlas lika i det land varifrån etableringen sker (jfr t.ex. EG-domstolens dom i mål nr C-446/03, Marks & Spencer, REG 2005 s. I-10837, punkterna 52 och 59). Den omständigheten att Bolaget inte medges avräkning av det utländska dotterbolagets skatt kan därför inte anses utgöra en inskränkning av etableringsfriheten. Motsvarande gäller, utom i undantagsfall, beträffande förbud för avdrag avseende dotterbolagets underskott.

Bolaget har begärt att de nationella bestämmelserna ska prövas också mot reglerna om fria kapitalrörelser i artiklarna 56–60 EG. Även om en etablering av det utländska dotterbolaget är en kapitalrörelse i fördragets mening så är denna en följd av utnyttjandet av etableringsfriheten. Därmed saknas skäl att pröva lagstiftningen självständigt med beaktande av de åberopade artiklarna (jfr EG-domstolens dom den 12 september 2006 i mål nr C-196/04, Cadbury Schweppes och Cadbury Schweppes Overseas, punkten 33).

I den mån ansökan inte kan anses besvarad avvisas den.

Kommentar:

Skatteverket kommer att överklaga förhandsbeskedet och yrka att det fastställs.

Skatterättsnämndens förhandsbesked den 11 april 2007. Verksamhetsgren?

Skatterättsnämnden

Inkomstskatt – Näring

Inför en extern avyttring överlåter ett bolag en del av en fastighet genom fastighetsreglering till ett dotterbolag. Fastighetsdelen har ansetts utgöra en verksamhetsgren vid tillämpning av 23 kap. 17 § IL oavsett om avstyckningen vid överlåtelsetidpunkten är avslutad eller ej.

Taxeringsåren 2008–2010.

M AB avser att överlåta en del av sitt fastighetsinnehav till extern köpare. Överlåtelsen ska omfatta dels hyresfastigheten A dels en del av industrifastigheten B (S-delen). På S-delen finns ett antal industribyggnader av vilka flertalet hyrs ut till ett utomstående företag. Övriga byggnader disponeras av M AB och dess dotterbolag. A och S-delen ska innan överlåtelsen ”förpackas” i ett helägt dotterbolag (DB), som därefter ska avyttras till den externe köparen. Förpackningen avses ske genom att A först överlåts till DB varefter S-delen genom fastighetsreglering överlåts till den av DB då ägda fastigheten A. Vid denna tidpunkt kan S-delen antingen utgöra en egen registerfastighet efter slutförd avstyckning eller alltjämt ingå i fastigheten B.

Överlåtelsen till DB sker för det skattemässiga värdet vilket är ett underpris. Koncernbidragsrätt kommer inte att gälla för M AB och DB under överlåtelseåret. Av denna anledning ställs följande frågor:

1. Utgör S-delen av fastigheten B en verksamhetsgren vid tillämpningen av 23 kap. 17 § första stycket IL om S-delen inte är en egen registerfastighet utan utgör en del av fastigheten B vid överföringen genom fastighetsreglering till DB?

2. Ändras svaret på fråga 1 om S-delen utgör en egen registerfastighet, dvs. den planerade avstyckningen av S-delen är avslutad, när fastighetsregleringen genomförs?

Skatterättsnämnden lämnar följande

FÖRHANDSBESKED

”Villkoret i 23 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, för underlåten uttagsbeskattning att överlåtelsen avser en verksamhetsgren är uppfyllt.”

MOTIVERING

”Nämnden gör följande bedömning.

Fråga 1

Begreppet verksamhetsgren definieras i 2 kap. 25 § IL som en sådan del av en rörelse som lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse. Med rörelse avses enligt 2 kap. 24 § IL annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Förvaltning av fastighet är inte undantagen från definitionen av rörelse och en fastighet kan således bilda en verksamhetsgren. Mot bakgrund av vad som i ärendet uppgetts om den aktuella delen av B och dess användning får den anses bilda en ändamålsenlig och självständig förvaltningsenhet. Det aktuella villkoret för underlåten uttagsbeskattning är således uppfyllt.

Fråga 2

Vid svaret ovan på fråga 1 får fråga 2 anses förfalla.”

Kommentar:

Förhandsbeskedet överensstämmer med Skatteverkets uppfattning och överklagas inte.

Fastigheter och delar av fastigheter har i flera fall bedömts utgöra verksamhetsgren, se t.ex. RÅ 2003 ref. 61, RÅ 2004 ref. 140 och RÅ 2004 not. 197.