Differentierad utdelning på A-aktier jämfört med B-aktier
Regeringsrätten
Inkomstskatt – Näring
Regeringsrättens dom den 24 september 2007
Differentierad utdelning föranleder ingen annan beskattning i inkomstslaget tjänst än den som följer av bestämmelserna i 57 kap. IL
Taxeringsåren 2007–2010
Skatterättsnämndens förhandsbesked den 3 januari 2007 har refererats i Skatteverkets rättsfallsprotokoll nr 2/07.
Förhandsbeskedet överklagades av Skatteverket när det gäller fråga 1 med yrkande om att frågan skulle besvaras med att skillnaden mellan den högre och den lägre utdelningen på A-aktier jämfört med B-aktier ska beskattas som lön och inte som utdelning.
Regeringsrätten skrev så här i sin dom.
SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Med hänsyn till de förutsättningar som angetts i målet finns det enligt Regeringsrättens mening inte anledning att behandla utdelningen på annat sätt än som följer av 57 kap. inkomstskattelagen. Förhandsbeskedet skall därför fastställas i den del det överklagats.
REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked i den del det överklagats.
Beloppsspärren
Regeringsrätten
Inkomstskatt – Näring
Regeringsrättens dom den 17 september 2007, mål nr 1967-06
Frågor om tillämpning av beloppsspärren i underskottsreglerna
Taxeringsåret 2004
Skatterättsnämndens förhandsbesked den 7 mars 2006 har refererats i Skatteverkets rättsfallsprotokoll nr 20/2006.
Förhandsbeskedet överklagades av allmänna ombudet med yrkande om att beskedet skulle fastställas såvitt avser frågorna 1 och 2 a och att det skulle överprövas vad gäller fråga 2 b.
Regeringsrätten skrev så här i sin dom.
”SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Den i 40 kap. 15 § första stycket 1 IL intagna beloppsspärren tar sikte på underskott som överstiger 200 procent av utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget. Såvitt framgår av handlingarna ökade Ys röstetal i bolaget efter en nyemission i april 2003 från ca 36 procent till ca 52 procent och efter en nyemission i juli samma år till ca 54 procent [Anm. beloppen anges avrundade här] Eftersom femtioprocentsgränsen passerats redan med det förstnämnda förvärvet är det senare förvärvet inte en utgift för att förvärva det bestämmande inflytandet över bolaget. Fråga 1 skall besvaras i enlighet härmed.
Såvitt avser frågorna 2 a och 2 b gör Regeringsrätten samma bedömning som Skatterättsnämnden.”
”REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Regeringsrätten ändrar Skatterättsnämndens förhandsbesked avseende fråga 1 och förklarar att utgiften för aktieförvärvet i juli 2003 inte får räknas med vid beräkningen av utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över bolaget.
Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked avseende frågorna 2 a och 2 b.”
Kommentar:
Regeringsrättens svar på fråga 1 överensstämmer med Skatteverkets uppfattning, jfr Handledning för beskattning av inkomst och förmögenhet m.m. vid 2007 års taxering Del 3 s. 221 ff.
Förvärvsbeskattning; spelarrättigheter
Regeringsrätten
Mervärdesskatt
Regeringsrättens dom den 21 september 2007, mål nr 1326-1328-05
En idrottsförening har betalat ersättning till utländska föreningar för övergång eller hyra av fotbollsspelare. Föreningen betraktades som näringsidkare och är skyldig att betala s.k. förvärvsmoms till staten.
Beskattningsåret november 1994-oktober 1995 (efterbeskattning) samt beskattningsåren november 1995-oktober 1996 och november 1996-oktober 1997
Föreningen A har betalat ersättningar avseende övergång eller hyra av fotbollsspelare m.fl. Ersättningar har betalats till utländska klubbar, men även till agenter/bolag i andra länder. Frågan i målen gällde om Föreningen A som köpare av tjänsterna var skyldig att betala mervärdesskatt på ersättningarna.
Kammarrätten utgick från att de tjänster som Föreningen A förvärvat var av det slag som omfattas av bestämmelserna i 5 kap. 7 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML respektive artikel 9.2 e i sjätte direktivet (77/388/EEG) (numera artikel 56 i rådets direktiv 2006/112/EG). Regeringsrätten fann inte anledning att frångå denna bedömning. Frågan var, när det gällde de tjänsteförvärv som gjordes från andra EG-länder, om MLs krav på att kunden skall vara näringsidkare innebar att de tjänster som Föreningen A förvärvat inte skulle beskattas i Sverige.
Regeringsrätten anförde följande.
”Begreppet näringsidkare har inte definierats i ML. Enligt Regeringsrättens mening saknas skäl att tolka bestämmelsen på annat sätt än motsvarande begrepp i den regel i sjätte direktivet som den avser att implementera. En sådan direktivkonform tolkning av bestämmelsen säkerställer den avsedda fördelningen av medlemsstaternas beskattningsanspråk vid gränsöverskridande tjänstehandel. Med begreppet näringsidkare skall därför i detta sammanhang avses detsamma som med direktivets begrepp skattskyldig person. Föreningen A kan enligt direktivet inte anses vara annat än en skattskyldig person, varför beskattning av de nu aktuella tjänsterna skall ske i Sverige. Det förhållandet att det i 4 kap. 8 § ML finns särskilda regler om vissa ideella föreningars yrkesmässiga verksamhet, vilka regler saknar närmare motsvarighet i direktivet, kan inte anses innebära att en särskild svensk reglering av bestämmelserna om omsättningsland införts eller åsyftats.”
Regeringsrätten konstaterade att en skyldighet för Föreningen A att betala mervärdesskatt för de aktuella förvärven förutsatte således, förutom att föreningen själv i detta sammanhang var att betrakta som en näringsidkare, att tjänsterna var omsatta i en yrkesmässig verksamhet. Vidare krävdes enligt Regeringsrätten att de som omsatt tjänsterna var utländska företagare.
Regeringsrätten anförde vidare följande.
”Även vid tillämpning av MLs bestämmelse om skyldighet för förvärvaren att betala mervärdesskatten får Föreningen A anses vara att betrakta som en näringsidkare. Bestämmelsen har nämligen införts som en implementering av artikel 21.1 b i sjätte direktivet (se prop. 1996/97:81 s. 18). Den ovannämnda bestämmelsen i 4 kap. 8 § ML hindrar inte en sådan tolkning. Vidare framgår av utredningen i målen inte annat än att de som sålt tjänster till föreningen bedriver yrkesmässig verksamhet. De får också anses utgöra utländska företagare vid tillämpning av ML (se definitionen i 1 kap. 15 § ML och i prop. 1994/95:57 s. 161).
Föreningen A är således skyldig att betala mervärdesskatt på det sätt som Skatteverket gjort gällande. – – –”.
Regeringsrätten biföll Skatteverkets överklagande och ändrade underinstansernas domar.
Kommuns tillskott till eget aktiebolag
Kammarrätten
Inkomstskatt – Näring
Kammarrättens i Jönköping dom den 13 september 2007, mål nr 1185-07
En kommuns återkommande tillskott till ett eget fastighetsbolag har ansetts utgöra ett skattepliktigt driftbidrag
Taxeringsåret 2001
AB X redovisade i självdeklarationen ett från sin ägare Y kommun med 1 600.000 kr erhållet belopp som skattefritt aktieägartillskott. Skatteverket avvek från deklarationen genom att ta upp beloppet som skattepliktig intäkt.
Länsrätten ansåg beloppet utgöra ett skattefritt aktieägartillskott och biföll bolagets överklagande.
Skatteverket överklagade till kammarrätten som biföll verkets överklagande. Efter att ha redogjort för Regeringsrättens domar i RÅ 2001 ref 28 I och II anförde kammarrätten i domskälen följande.
”Bolaget, som ägs av Y kommun, har under räkenskapsåret 2000 bedrivit förvaltning av fyra egna fastigheter. Det framgår av utredningen i målet att kommunen tillskjutit medel till sitt bolag under räkenskapsåren 1994, 1997, 1998, 1999 och 2000 med 895.000 kr, 1 150.000 kr, 600.000 kr, 1 500.000 kr respektive 1 600.000 kr. Räkenskapsåren 1995 och 1996 tillsköt kommunen inte några medel till sitt bolag. Underskotten i bolaget före tillskotten var under räkenskapsåren 1997 – 2000, i nämnd ordning, 1 430 020 kr, 571 586 kr, 1 426 329 kr respektive 1 591 441 kr. Även efter räkenskapsåret 2000 har stora tillskott lämnats till bolaget. Kommunen har under räkenskapsåren 2001–2004 årligen lämnat tillskott till bolaget på mellan 1 800.000 kr och 1 275 955 kr. De kommunala tillskotten uppgår till sammanlagt 11 215 955 kr under kalenderåren 1997–2004 medan de totala underskotten under samma period, före de årliga tillskotten, uppgår till 16 029 796 kr.
Kammarrätten gör följande bedömning.
Av omständigheterna framgår att kommunen valt att bedriva fastighetsförvaltning i bolagsform och därigenom tagit på sig att svara för kostnaderna för verksamheten, i den mån de inte täcks av intäkter i verksamheten. Kommunen har uppenbarligen godtagit att verksamheten inte bär sina egna kostnader och under flera år tillskjutit medel för att täcka underskotten i bolagets verksamhet. Tillskotten framstår därför som årliga ersättningar för att utföra fastighetsförvaltningen, inte som aktieägartillskott. De bör därför betraktas som påräkneliga intäkter i verksamheten och föranleda beskattning hos bolaget.
På grund av det anförda skall Skatteverkets överklagande bifallas och bolaget beskattas för det från Y kommun erhållna beloppet om 1 600.000 kr.”
Väsentlig anknytning
Skatterättsnämnden
Inkomstskatt – Internationellt
Skatterättsnämndens förhandsbesked den 13 september 2007
Svensk medborgares innehav av andel i industrifastighet och börsaktier samt en styrelsepost i ett svenskt aktiebolag har inte ansetts medföra väsentlig anknytning efter utflyttning.
Inkomsttaxering 2008–2010
FÖRHANDSBESKED
Fråga 1
X ska inte anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttning till Schweiz.
MOTIVERING
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) ska den som tidigare varit bosatt i Sverige och fortfarande har väsentlig anknytning hit vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Vid bedömning av om väsentlig anknytning föreligger ska enligt kapitlets 7 § beaktas bl.a. om personen bedriver näringsverksamhet i Sverige, är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som direkt eller indirekt ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här eller om han har fastighet här.
X avser att i september 2007 flytta till Schweiz tillsammans med hustru och barn. Där ska han driva verksamhet inom läkemedelsbranschen genom ett schweiziskt bolag.
Efter utflyttning kommer X utöver sitt svenska medborgarskap, att ha anknytning till Sverige genom en industrifastighet i G som han äger tillsammans med sin bror, en portfölj börsaktier som han äger tillsammans med sin familj och en styrelsepost i ST AB. Fastighetens marknadsvärde uppgår till 10–12 miljoner kr och hyresintäkterna till 1,3 miljoner kr per år. Fastigheten förvaltas av fristående fastighetsbolag. Vart och ett av familjens innehav av börsaktier understiger en procent av aktierna i bolaget ifråga. X äger inga aktier i ST AB.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
De i ansökan beskrivna omständigheterna kan inte anses ge X väsentlig anknytning till Sverige.
Väsentlig anknytning
Skatterättsnämnden
Inkomstskatt – Internationellt
Skatterättsnämndens förhandsbesked den 13 september 2007
Svensk medborgares innehav av andel i industrifastighet och börsaktier samt en styrelsepost i ett svenskt aktiebolag har inte ansetts medföra väsentlig anknytning efter utflyttning
Inkomsttaxering 2008–2010
FÖRHANDSBESKED
Fråga 1
X ska inte anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttning till Schweiz.
MOTIVERING
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) ska den som tidigare varit bosatt i Sverige och fortfarande har väsentlig anknytning hit vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Vid bedömning av om väsentlig anknytning föreligger ska enligt kapitlets 7 § beaktas bl.a. om personen bedriver näringsverksamhet i Sverige, är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som direkt eller indirekt ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här eller om han har fastighet här.
X avser att i september 2007 flytta till Schweiz tillsammans med hustru och barn. Där ska han driva verksamhet inom läkemedelsbranschen genom ett schweiziskt bolag.
Efter utflyttning kommer X utöver sitt svenska medborgarskap, att ha anknytning till Sverige genom en industrifastighet i G som han äger tillsammans med sin bror, en portfölj börsaktier som han äger tillsammans med sin familj och en styrelsepost i ST AB. Fastighetens marknadsvärde uppgår till 10–12 miljoner kr och hyresintäkterna till 1,3 miljoner kr per år. Fastigheten förvaltas av fristående fastighetsbolag. Vart och ett av familjens innehav av börsaktier understiger en procent av aktierna i bolaget ifråga. X äger inga aktier i ST AB.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
De i ansökan beskrivna omständigheterna kan inte anses ge X väsentlig anknytning till Sverige.
Meddelat prövningstillstånd
Regeringsrätten har meddelat nedanstående prövningstillstånd.
Saken:
Inkomsttaxering. Fråga om det är förenligt med gemenskapsrätten att 70 % av en kursförlust på en skuld i D-mark är avdragsgill medan en kursvinst i sin helhet är skattepliktig. RRs mål nr 3264-05; KRNS 5033-04
Klagande:
Den skattskyldige
Lagrum:
48 kap. 23 § inkomstskattelagen (1999:1229)