Regeringsrätten

Inkomstskatt – Näring

Dnr/målnr/löpnr: 7056-06

Ett börsnoterat aktiebolag har rätt till avdrag för konsultkostnader för värdering av uppköpserbjudande av bolaget

Taxeringsåret 2002

Skatteverket vägrade AB A avdrag med ca 24,8 mnkr avseende konsultkostnader i samband med offentligt erbjudande om aktieförvärv i AB A. Kostnaderna avsåg kostnader för externa rådgivare, jurister, corporate finance konsulter och revisorer som anlitats under budprocessen. Skatteverket bedömde att utgifter för konsultkostnader för rådgivning och utvärdering av uppköpserbjudandet utgjorde inte avdragsgilla förvaltnings- eller driftkostnader i bolaget utan närmast är att betrakta som en försäljningskostnad för aktieägarna.

AB A överklagade och hävdade bl.a. att bolagets styrelse, till följd av noteringsavtalet med OM Stockholmsbörsen AB, var skyldig att utvärdera och yttra sig över budet. Bolaget argumenterade för att kostnaderna borde vara avdragsgilla enligt huvudregeln i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1 229), IL alternativt som en förvaltningskostnad enligt 16 kap. 8 § IL.

LR biföll bolagets överklagande och medgav avdraget. LR bedömde att konsultkostnaderna i föreliggande fall fick anses hänförliga till bolaget som ett led i dettas fortsatta verksamhet och därför var avdragsgilla. SKV överklagade domen.

KR biföll SKV:s överklagande och vägrade avdraget. KR gjorde följande bedömning:

”Avgörande för om i målet aktuella konsultkostnader är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen är om kostnaderna kan anses ha samband med bolagets verksamhet såsom ett led i planeringen av bolagets drift, eller om de i stället utgjort kostnader för förvaltningen av bolagets kapital.

Konsultkostnader som uppkommit enbart med anledning av tillföra aktieägarna ett beslutsunderlag med anledning av ett uppköpserbjudande kan, enligt kammarrätten, inte anses vara kostnader för planering av bolagets drift. Bolaget har uppgett att konsultkostnaderna bl.a. avser en bedömning av hur ett eventuellt uppköp skulle inverka på bolagets framtida verksamhet. En sådan kostnad skulle i och för sig kunna ha ett sådant samband med verksamheten som kan medföra avdragsrätt. Bolaget, som har bevisbördan för att avdragsrätt föreligger, har dock inte med någon form av underlag gjort sannolikt att konsultkostnaderna innefattar även sådana kostnader. Inte heller på annat sätt har bolaget gjort sannolikt att konsultkostnaderna, helt eller delvis, avser planering av bolagets drift.

Bolaget har vidare hävdat att de aktuella konsultkostnaderna utgör kostnader för att vidmakthålla en börsnotering och att dessa är avdragsgilla kostnader för förvaltning av bolagets kapital. Den skyldighet bolaget har enligt Näringslivets Börskommittés rekommendationer att avge ett yttrande över ett uppköpserbjudande syftar, enligt kammarrättens bedömning, till att tillvarata aktieägarnas intressen inför ett eventuellt ägarbyte. Ett antagande av erbjudandet skulle ha inneburit att flertalet aktieägare avyttrat sina aktier och aktien i målbolaget skulle ha avnoterats. Ett sådant händelseförlopp är inte ett naturligt led i ett bolags kapitalförvaltning. Bolagets avstyrkande av uppköpserbjudandet saknar betydelse för förvaltningen av bolagets egna kapital. Sammantaget kan de aktuella konsultkostnaderna således inte anses utgöra avdragsgilla kostnader för bolagets kapitalförvaltning. Vad bolaget anfört om kostnader för att upprätthålla börsnoteringen föranleder inte annan bedömning.”

AB A överklagade KR:s dom.

RR biföll bolagets överklagande och undanröjde KR:s dom.

Så här skrev RR under Skälen för avgörandet:

”AB A var under 2001 noterat vid OM Stockholmsbörsen AB. Under våren det året lämnade företaget Y ett erbjudande till aktieägarna i och innehavarna av teckningsoptioner utgivna av AB A att överlåta sina aktier och teckningsoptioner i bolaget mot bl.a. nyemitterade aktier i Y, ett s.k. offentligt uppköpserbjudande. Erbjudandet godtogs inte och uppköpet genomfördes aldrig. I anslutning till erbjudandet ådrog sig AB A kostnader på sammanlagt [ca 24,8 mnkr] avseende extern rådgivning. Frågan i målet är om bolaget har rätt till avdrag för dessa kostnader vid 2002 års taxering.

- – -

Enligt noteringsavtalet vid dåvarande OM Stockholmsbörsen AB (numera OMX Nordic Exchange Stockholm AB) var ett noterat bolag skyldigt att följa Näringslivets Börskommittés rekommendation om offentliga erbjudanden om aktieförvärv. Av rekommendationen framgår att styrelsen i det bolag vars aktieägare erbjudandet riktar sig till (målbolaget), inom skälig tid före acceptfristens utgång, ska offentliggöra sin uppfattning om erbjudandet, jämte en motivering som anger grunden för styrelsens inställning (motsvarande bestämmelse, med utvidgade krav på upplysningar, finns numera intagen i börsens regelverk för emittenter). Med aktieägare avses i rekommendationen också bl.a. innehavare av teckningsoptioner utgivna av bolaget.

Regeringsrätten gör följande bedömning.

Av utredningen i målet framgår inte annat än att de nu aktuella kostnaderna avser tjänster som bolaget köpt för att styrelsen skulle kunna fullgöra sin skyldighet enligt noteringsavtalet att offentliggöra sin uppfattning om det uppköpserbjudande som Y lämnade till aktieägarna i och innehavarna av teckningsoptioner utgivna av bolaget. Styrelsens skyldighet i detta hänseende är i första hand motiverad av att aktieägarna och optionsinnehavarna ska få ett fullgott underlag för att kunna ta ställning till erbjudandet. Såtillvida kan tjänsterna sägas ha syftat till att ta till vara dessas intressen och inte bolagets. Kostnaderna har emellertid uppkommit som en direkt följd av bolagets börsnotering (jfr RÅ 2006 ref. 19 II) och får därmed anses utgöra avdragsgilla förvaltningskostnader. Överklagandet ska därför bifallas.”

Kommentar:

Samma dag avgjorde Regeringsrätten, med samma utgång, tre andra mål med samma fråga; mål nr 609-06, 3240-06 och 7053-06.

I anledning av Regeringsrättens domar återkallar Skatteverket sitt ställningstagande 2005-09-12, dnr 131 488135-05/111, ”Skattemässig behandling av ett bolags kostnad för utvärdering av uppköpserbjudande, s.k. fairness opinion”, eftersom detta i huvudsak tar sikte på kostnader i ett noterat bolag. Enligt Skatteverkets uppfattning ger de angivna domarna inte stöd för avdragsrätt för motsvarande kostnader för ett inte noterat bolag.