Regeringsrätten

Arbetsgivarområdet, Inkomstskatt – Internationell beskattning, Inkomstskatt – Tjänst, Skattebetalning

Dnr/målnr/löpnr: 5042-08

Regeringsrätten undanröjde Skatterättsnämndens förhandsbesked och avvisade ansökningen om hur en återbetalning av överskjutande skatt i enlighet med ett avtal om nettolön ska beaktas vid fastställandet av den skattepliktiga lönen.

Skatterättsnämndens förhandsbesked har inte tidigare återgetts.

Omständigheterna var följande. A hade erbjudits tillfällig anställning i Sverige hos AB X. Avtal hade träffats om nettolön. Om A skulle få överskjutande skatt på grund av att han medges avdrag i taxeringen som inte beaktats vid betalningen av preliminär skatt skulle han enligt avtalet betala ett motsvarande belopp till AB X. Fråga ställdes om återbetalningen av överskjutande skatt skulle påverka beräkningen av bruttolönen för det beskattningsår lönen togs upp eller det beskattningsår återbetalningen gjordes.

Skatterättsnämnden gjorde följande bedömning.

”Enligt det avtal som ska bedömas har parterna kommit överens om storleken av det belopp som ska tillkomma A efter avdrag för skatt, s.k. nettolön. Att avtalet har denna innebörd har inte ifrågasatts i ärendet.

Av praxis framgår att det är inkomstens bruttobelopp – dvs. inkomsten utan avdrag för den skatt som belöper på inkomsten – som ska ligga till grund för taxeringen och att den s.k. förmånen av fri skatt ska hänföras till samma beskattningsår som nettolönen (RÅ 1987 ref. 61).

Bruttolönen ska alltså beräknas med utgångspunkt i den i avtalet beloppsbestämda nettolönen. En återbetalning av ett belopp på grund av att den preliminära skatten avseende tjänsteinkomsten överstiger den slutliga skatten, dvs. vad den anställde fått av sin arbetsgivare utöver avtalad nettolön, bör därför behandlas som en återbetalning av lön och hänföras till samma beskattningsår som det år då lönen tagits upp (jfr RÅ 1988 not. 34).”

Skatteverket överklagade förhandsbeskedet.

Regeringsrätten undanröjde förhandsbeskedet och avvisade ansökningen.

”Skatteverket yrkar att Regeringsrätten undanröjer Skatterättsnämndens förhandsbesked och förklarar att en sådan återbetalning av slutlig skatt till arbetsgivaren som avses i ansökningen om förhandsbesked inte ska påverka bruttolönen. Verket anför bl.a. följande. Vid varje löneutbetalning har arbetsgivaren skyldighet att innehålla preliminär skatt. Skatteavdragen ska göras enligt skattetabell eller enligt Skatteverkets beslut, 8 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483), SBL. För att arbetsgivaren ska kunna fullfölja denna skyldighet måste lönen bestämmas till sitt bruttobelopp vid utbetalningstillfället. För att göra ett korrekt preliminärskatteavdrag ska nettolönen uppräknas med det skatteavdrag som följer av skattetabellerna. Då kan arbetsgivaren göra det skatteavdrag som följer av SBL och praxis. Det finns ingen möjlighet för arbetsgivaren att i detta sammanhang beakta skatteeffekten av eventuella avdrag som den anställde kan medges vid taxeringen. – På samma sätt som när det gäller preliminärskatteavdrag måste lönens storlek bestämmas till sitt bruttobelopp vid utbetalning för att arbetsgivaren ska kunna fullgöra sin skyldighet att betala arbetsgivaravgifter. Inte heller här finns det någon möjlighet för arbetsgivaren att beakta skatteeffekten av eventuella avdrag som den anställde kan komma att medges i taxeringen. Kontrolluppgift ska lämnas senast den 31 januari året efter inkomståret. Kontrolluppgiften kan inte innehålla något annat lönebelopp än det som legat till grund för skatteavdrag eller någon annan preliminärskatt än den som innehållits. Det är samma bruttolön som ska redovisas i självdeklarationen som den som redovisades på kontrolluppgift och som beloppsbestämdes vid utbetalningarna. Lönen kan inte uppgå till ett annat belopp vid deklarationstillfället än vad den gjorde under inkomståret. – Det finns ett antal rättsfall där inkomsttaxeringen sänkts för att den anställde taxerats för en viss inkomst men blivit förpliktigad att återbetala belopp till utbetalaren. Samtliga mål som gäller återbetalda ersättningar avser beloppsbestämda bruttoersättningar. Den skattskyldige har då erhållit en avtalad utbetalning från sin arbetsgivare eller från en myndighet som i efterhand visat sig vara för stor. Utbetalningen av den felaktiga ersättningen har medfört en ökning av den skattskyldiges inkomst och även av den disponibla nettolönen. Återbetalningen har minskat den skattskyldiges disponibla nettolön i motsvarande mån. Dessa rättsfall skiljer sig därför i ett väsentligt avseende från den situation med nettolöneavtal som den ställda frågan avser. Den anställde har inte erhållit ett lägre lönebelopp än vad parterna från början avtalat om. I stället har arbetsgivaren och den anställde genom nettolöneavtalet valt att avtala om att effekten av ett skatteavdrag ska gynna arbetsgivaren i stället för den anställde vilket är det normala.

A yrkar att Regeringsrätten fastställer förhandsbeskedet och anför bl.a. följande. Den juridiska frågan har sin grund i ett civilrättsligt bindande anställningsavtal mellan arbetsgivare och arbetstagare som inte innefattar en bruttolön utan i stället en garanterad nettolön. Detta avtal innebär bl.a. att den anställde för det fall att den slutliga skatten reduceras, exempelvis på grund av ett avdrag, är skyldig att återbetala denna mellanskillnad till arbetsgivaren för att inte erhålla en högre nettolön än den avtalade. Denna återbetalning av för hög lön måste beaktas skattemässigt. Skatteverkets uppfattning att en återbetalning av beskattad lön inte ska få några beskattningskonsekvenser innebär att en schablonbeskattning införs som också påverkar underlaget för sociala avgifter och att det civilrättsliga avtalet får ett annat innehåll.

Skälen för regeringsrättens avgörande

I sin ansökan om förhandsbesked har A redogjort för vissa villkor avseende lön m.m. som avses utgöra en del av det avtal om tillfällig anställning som AB X erbjudit honom. Enligt villkoren ska han erhålla s.k. nettolön, vilket innebär att lönen ska fastställas så att han, med beaktande av skatteeffekter, erhåller en viss förutbestämd nettoersättning. Om A vid taxeringen skulle erhålla ett avdrag som minskar hans skatt ska ett motsvarande belopp betalas in till AB X, en inbetalning som förutsätts ge honom rätt till avdrag. De frågor som A önskar besvarade är när inbetalningen ska påverka beräkningen av hans bruttolön i en situation då han medgetts avdrag för premier för en pensionsförsäkring.

I praxis har avtal som tar sin utgångspunkt i en nettolön lagts till grund för taxeringen. Förutsättningarna har då varit klarlagda och mer renodlade än vad som är fallet här. Som inte minst skriftväxlingen mellan parterna i Regeringsrätten visar är det oklart vad överenskommelsen med arbetsgivaren i detalj innebär och vilka möjligheter det finns att skapa ett materiellt riktigt resultat och ett hanterbart förfarande. Mot den bakgrunden, och med beaktande också av hur frågorna ställts, saknas förutsättningar att på föreliggande material meddela förhandsbesked. Skatterättsnämndens förhandsbesked bör därför undanröjas och ansökningen avvisas.”

Kommentar:

Skatteverket har i två ställningstaganden 2006-11-02 (dnr 131 644285-06/111) och 2008-05-29 (dnr 131 155922-08/111) gett sin syn på hur bruttolönen ska beräknas vid nettolöneavtal. Skatteverket anser att bruttolönen ska beräknas till det belopp som efter preliminärskatteavdrag enligt skattetabell ger den avtalade nettolönen. Skatteverket anser att bruttolönens storlek inte ska påverkas av eventuella avdrag som den skatteskyldige medges i taxeringen och som påverkar den slutliga skatten. Eftersom Regeringsrätten undanröjde förhandsbeskedet finns inget avgörande från vare sig Skatterättsnämnden eller Regeringsrätten som besvarar frågan om bruttolönen ska beräknas med hänsyn till avdrag eller inte. Skatteverket kommer även fortsättningsvis att tillämpa den uppfattning som redovisats i ställningstagandena. Skatteverkets synsätt stöds av Kammarrättens i Göteborg dom 2008-06-19, mål nr 2421-07.