Dnr/målnr/löpnr: –
Skatteverket får ta ut skattetillägg när en skattskyldig har återkallat en begäran om omprövning av inkomsttaxering och ärendet skrivs av.
Högsta förvaltningsdomstolens dom den 22 juni 2011, mål nr 2228-10.
Domen finns på Högsta förvaltningsdomstolens webbplats.
Bakgrund och frågan i målet
Ett bolag begärde i december 2003 omprövning av det grundläggande beslutet om inkomsttaxering och yrkade bl.a. ytterligare avdrag med 4.933.721.769 kr för kapitalförlust vid avyttring av aktier. I mars 2006 återkallade bolaget sin begäran om omprövning.
I maj 2006 beslutade Skatteverket att skriva av omprövningsärendet från vidare handläggning men även att påföra bolaget skattetillägg med 40 procent beräknat på ett underlag om en fjärdedel av 4 933 721 769 kr. Skatteverket fann nämligen att bolaget lämnat en oriktig uppgift i omprövningsärendet.
Bolaget överklagade till länsrätten, som biföll överklagandet med den motiveringen att en oriktig uppgift i ett ärende om taxering måste prövas i sak för att skattetillägg ska kunna påföras. Skatteverket överklagade till kammarrätten som avslog verkets överklagande. Skatteverket överklagade därefter till Högsta förvaltningsdomstolen.
Frågan i målet var om ett beslut att påföra skattetillägg får fattas när den skattskyldige har återkallat en begäran om omprövning och detta ärende skrivs av.
Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
Högsta förvaltningsdomstolen fann att regleringen i 5 kap. TL innebär att beslut att påföra skattetillägg får fattas även när den skattskyldige har återkallat en begäran om omprövning och ärendet skrivs av. Bolagets återkallelse av sin begäran om omprövning utgjorde alltså inte hinder mot beslut om skattetillägg.
Eftersom förutsättningarna i övrigt för uttag av skattetillägg inte hade prövats av länsrätten och kammarrätten undanröjde Högsta förvaltningsdomstolen underinstansernas domar och visades målet åter till förvaltningsrätten för vidare handläggning.
Utdrag ur domskälen:
”I 5 kap. 1 § första stycket TL anges inte som en förutsättning för påförande av skattetillägg i ett omprövningsärende att den oriktiga uppgiften har prövats i ett taxeringsbeslut. Inte heller i förarbetena till lagrummet, som finns redovisade i underinstansernas avgöranden, finns något stöd för en sådan slutsats. Däremot anges i samma lagrum, beträffande mål om taxering, som en förutsättning för påförande av skattetillägg att uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak. Vad nu sagts talar för att det beträffande omprövningsärenden inte krävs att uppgiften har prövats i ett taxeringsbeslut för att skattetillägg ska kunna påföras.
Även bestämmelsen i 5 kap. 4 § TL om frivillig rättelse talar i denna riktning. Denna bestämmelse gör det möjligt för den skattskyldige att ångra en oriktig uppgift utan att riskera att påföras skattetillägg. En rättelse som görs efter det att Skatteverket har uppmärksammat den skattskyldige på den oriktiga uppgiften kan dock inte anses som frivillig (se prop. 1971:10 s.269 f .). I en sådan situation finns inget hinder mot att påföra skattetillägg trots att effekten av en rättelse är att uppgiften som regel inte blir föremål för prövning.
Innehållet i 5 kap. 10 § TL talar också för att det beträffande omprövningsärenden inte krävs att uppgiften har prövats i ett taxeringsbeslut för att skattetillägg ska kunna påföras. Enligt lagrummet ska beslut efter utgången av året efter taxeringsåret om påförande av skattetillägg på grund av oriktig uppgift i omprövningsärende meddelas samtidigt med beslutet i omprövningsärendet. Vid tillämpningen av denna bestämmelse är det normalt fråga om ett omprövningsbeslut, dvs. ett taxeringsbeslut i omprövningsärendet. I det utredningsförslag som låg till grund för bestämmelsen föreslogs också att beslut om skattetillägg på grund av oriktig uppgift i omprövningsärende ska meddelas i samband med taxeringsbeslutet (SOU 1988:22 s. 17). Den slutliga utformningen av bestämmelsen innebär dock att den gäller inte enbart för omprövningsbeslut utan även för andra beslut i omprövningsärenden.
I 5 kap. 1 § andra stycket TL anges hur beräkningen av skattetillägg ska ske i vissa fall när en oriktig uppgift skulle ha lett till underskott om den hade godtagits. Beräkningsgrunden förutsätter att uppgiften har rättats. Det anges dock inte att rättelsen ska ha skett i ett taxeringsbeslut. Med rättelse i paragrafens mening torde inte avses annat än att underskottet ska beräknas med bortseende från den oriktiga uppgiften.
En prövning av om den lämnade uppgiften är oriktig eller inte ska göras i beslutet om skattetillägg, med tillämpning av det särskilda beviskrav som gäller för sådana beslut. Denna prövning måste göras oavsett om uppgiften dessutom prövas i ett taxeringsbeslut eller inte.
Mot den angivna bakgrunden finner Högsta förvaltningsdomstolen att regleringen i 5 kap. TL innebär att beslut att påföra skattetillägg får fattas även när den skattskyldige har återkallat en begäran om omprövning och ärendet skrivs av.