Beslutande instans: Högsta förvaltningsdomstolen

Datum: 2014-06-05

Område: Sanktionsavgifter

Dnr/målnr/löpnr: 3543-12

Högsta förvaltningsdomstolens dom den 9 april 2014, mål nr 3543-12

Inkomsttaxering 2009

Sammanfattning

Att ett koncernbidragsspärrat underskott redovisas i ruta 1.2 i Inkomstdeklaration 2 innebär inte att en oriktig uppgift har lämnats. Oriktig uppgift föreligger först om ett spärrat underskott felaktigt reducerar ett mottaget koncernbidrag.

Referat

En ägarförändring under 2005 medförde att det för AB Xs (bolagets) underskott av näringsverksamhet kom att gälla en s.k. koncernbidragsspärr till och med taxeringsåret 2011. I bolagets självdeklaration för taxeringsåret 2008 redovisades i ruta 1.3 ett koncernbidragsspärrat underskott om 171 941 983 kr (denna ruta avser bl.a. koncernbidragsspärrade underskott av näringsverksamhet). I självdeklarationen för taxeringsåret 2009 redovisade bolaget en vinst om 44 546 065 kr, vilket innebar att det koncernbidragsspärrade underskottet reducerades. Bolaget redovisade det återstående koncernbidragsspärrade underskottet, 127 396 547 kr, i ruta 1.2 (denna ruta avser underskott av näringsverksamhet).

Vid sin prövning av om bolaget lämnat en oriktig uppgift genom att redovisa det koncernbidragsspärrade underskottet i ruta 1.2 i stället för i ruta 1.3 framhöll Högsta förvaltningsdomstolen i huvudsak följande.

I RÅ 1999 ref. 59 uttalade Högsta förvaltningsdomstolen att underskottsreglerna – som ursprungligen fanns reglerade i 26 § kommunalskattelagen – skiljde mellan två moment i behandlingen av underskott av näringsverksamhet. Det första momentet avser beräkningen av underskottet, vilken sker genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna, och storleken på detta underskott ska prövas och fastställas redan vid taxeringen för underskottsåret. Det andra momentet utgörs av beslutet att medge avdrag för underskottet och denna prövning förutsätts ske först vid taxeringen för det beskattningsår som följer efter underskottsåret.

Bolaget har beräknat uppkommet underskott korrekt och angett detta belopp i självdeklarationen för 2009 års taxering, dock har beloppet inte angetts i rutan för spärrat underskott. Ett outnyttjat underskott från ett tidigare beskattningsår ska dras av som en kostnadspost vid den påföljande taxeringen. Huruvida koncernbidragsspärren utgör hinder mot att utnyttja hela eller del av det underskott som uppkom vid 2009 års taxering ska bedömas vid taxeringen för det påföljande taxeringsåret. Att bolaget vid 2009 års taxering inte redovisade underskottet i rutan för avdragsspärrat underskott innebär därför inte att en skattetilläggsgrundande oriktig uppgift lämnats.

Skatteverkets kommentar

Högsta förvaltningsdomstolen framhåller att ett underskott i näringsverksamhet ska fastställas det år underskottet uppkommer. Av domen framgår att bolaget beräknat underskottet om 127 396 547 kr korrekt vid 2009 års taxering och att prövning av eventuellt avdragshinder för detta underskott ska ske vid den följande taxeringen. När domstolen konstaterar att underskottet är korrekt beräknat vid 2009 års taxering synes det således ha saknat betydelse att underskottet varit spärrat. Eftersom beräkningen av underskottet varit korrekt vid 2009 års taxering har det således inte vid denna taxering lämnats någon oriktig uppgift som kan ligga till grund för ett skattetillägg. Det synsätt som kommer till uttryck i Högsta förvaltningsdomstolens dom innebär, såsom Skatteverket tolkar domskälen, att oriktig uppgift föreligger först om den skattskyldige felaktigt yrkar avdrag för ett koncernbidragsspärrat underskott och därigenom reducerar intäkten från ett sådant mottaget koncernbidrag som avses i 40 kap. 18 och 19 §§ inkomstskattelagen. Motsvarande synsätt gäller i de fall ett underskott är spärrat under viss tid efter ombildning genom fusion, fission, verksamhetsavyttring eller partiell fusion.

Högsta förvaltningsdomstolens dom innebär att Skatteverkets ställningstagande 2010-06-03 ”Befrielse från skattetillägg vid felredovisning av koncernbidragsspärrade och fusionsspärrade underskott” (dnr 131 386957-10/111), är överspelat.

Däremot innebär Högsta förvaltningsdomstolens dom inte att Skatteverket ändrar sin bedömning att en oriktig uppgift som består i att ett underskott som spärrats under viss tid felaktigt dragits av för tidigt – dvs. att kvittning felaktigt skett mot ett mottaget koncernbidrag – får anses utgöra ett sådant periodiseringsfel som avses i 49 kap. 13 § skatteförfarandelagen (tidigare 5 kap. 4 § tredje stycket taxeringslagen). Se ställningstagandet 2009-12-07 ”Skattetillägg vid felaktigt avdrag för underskott som spärrats under viss tid” (131 908378-09/111).

Som en följd av domen avser Skatteverket att utfärda ett nytt ställningstagande rörande förutsättningarna för att ta ut skattetillägg när ett spärrat underskott felaktigt dragits av.

Skattetilläggs- och processgruppen