Områden: Andra ämnesområden (Bouppteckning)
Datum: 2016-06-17
Dnr: 131 264978-16/111
Högsta förvaltningsdomstolens dom den 28 april 2016, mål nr 1280-15
Sammanfattning
En frånskild make eller maka ska betraktas som dödsbodelägare och kallas till bouppteckningsförrättningen med anledning av en tidigare makes eller makas bortgång om bodelning inte har skett och rätten till bodelning inte har gått förlorad.
Har den frånskilde maken eller makan i en sådan situation inte kallats till bouppteckningsförrättningen har bouppteckningen sådana brister att Skatteverket ska besluta att inte registrera den.
Referat
Skatteverket beslutade att inte registrera (vägrade registrera) bouppteckningen efter RC som avled den 2 juni 2013. Av bouppteckningen framgick att RC varit gift med PJ och att äktenskapsskillnad meddelats den 19 mars 2012 men att någon bodelning inte ägt rum. RC hade en kort tid före sin död gift om sig med LM.
LM överklagade Skatteverkets beslut att inte registrera bouppteckningen.
Förvaltningsrätten ändrade inte Skatteverkets beslut.
LM överklagade förvaltningsrättens dom.
Kammarrätten ändrade inte förvaltningsrättens dom.
LM överklagade kammarrättens dom.
Högsta förvaltningsrätten konstaterar att en frånskild make eller maka, precis som en efterlevande make eller maka, har ett intresse av att ingå i dödsbodelägarkretsen i de fall bodelning vid tidpunkten för den tidigare maken eller makans bortgång inte har skett. Domstolen hänvisar till uttalanden i två olika förarbeten (NJA II 1933 s. 152 f. och prop. 1986/87:1 s. 352 f.) samt doktrin (Walin och Lind, Kommentar till ärvdabalken del II, 1 februari 2015, Zeteo, kommentar till 18 kap. 1 §).
Domstolen anser att bestämmelsen i 18 kap. 1 § ärvdabalken därför ska tillämpas också på en frånskild make eller maka i de fall bodelning med anledning av äktenskapsskillnad inte har ägt rum vi den tidigare makens eller makans dödsfall och rätten att begära bodelning inte har gått förlorad. Detta bör gälla även i det fall den tidigare maken eller makan har gift om sig.
RC och PJ hade inte fördelat sin egendom genom bodelning. Vid dödsfallet hade det inte gått mer än drygt ett år sedan skilsmässan och PJ hade därför inte förlorat sin rätt till bodelning. PJ ska därför betraktas som dödsbodelägare i dödsboet efter RC och skulle alltså ha kallats till bouppteckningsförrättningen. Eftersom så inte har skett har Skatteverkets haft fog för sitt beslut att vägra registrering.
Skatteverkets kommentar
Högsta förvaltningsdomstolens dom innebär att det nu är klarlagt att en frånskild make eller maka ska betraktas som dödsbodelägare och kallas till bouppteckningsförrättningen efter en tidigare makes eller makas bortgång om bodelning med anledning av äktenskapsskillnad inte har ägt rum och den frånskilde maken eller makan inte har förlorat sin rätt till bodelning.
Om den frånskilde maken eller makan i en sådan situation inte har kallats till bouppteckningsförrättningen har bouppteckningen därför sådana brister att Skatteverket ska besluta att inte registrera den.
Ett undantag från att den frånskilde maken eller makan ska kallas kan vara att det gått så lång tid från äktenskapsskillnaden att maken eller makan på grund av passivitet försuttit sin rätt att begära bodelning. En passivitet på 24 år har medfört att en make förlorat sin rätt till bodelning(NJA 1993 s. 570). Att det har gått tio år från äktenskapsskillnaden behöver dock inte innebära ett hinder mot rätt till bodelning (NJA 2009 s. 437).
I det aktuellt mål har det endast gått drygt ett år mellan äktenskapsskillnaden och dödsfallet.
Referenser
18 kap. 1 § ärvdabalken
20 kap. 9 § tredje stycket ärvdabalken