Rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen

Skattepliktig ersättning enligt A-SINK – HFD mål nr 4594-14 och 4595-14

Områden: Inkomstskatt (Tjänst)

Datum: 2016-07-06

Dnr: 131 316514-16/111

Högsta förvaltningsdomstolens dom den 12 april 2016 med målnummer 4594-14 och 4595-14

Sammanfattning

Ersättning enligt sponsringsavtal har utgått både som fast och som rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen har ansetts vara direkt beroende av utförda idrottsliga prestationer och därmed i sin helhet skattepliktig enligt A-SINK. Den fasta ersättningen ansågs däremot omfatta även annat än ersättning för idrottsliga framträdanden inför publik i Sverige och skulle därför beskattas endast delvis enligt A-SINK.

Referat

X AB har under flera år varit huvudsponsor åt motorklubben Y. Förarna A och B tävlade för motorklubben Y. X AB ingick under åren 2007 och 2008 sponsringsavtal med ett utländskt förarbolag som representerade A och två utländska förarbolag som representerade B. Avtalen innebar att X ABs varumärke skulle exponeras på A respektive Bs fordon, personliga utrustning och mc-utrustning. För exponeringen erhöll As förarbolag både en rörlig ersättning per tävlingstillfälle och en fast ersättning medan Bs förarbolag bara erhöll en fast ersättning. Den rörliga ersättningen var succébaserad och beräknades på antalet inkörda poäng per match och säsong.

Skatteverket beslutade att för år 2007 och 2008 ta ut skatt på ersättningarna från X AB enligt lagen 1991:591 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., A-SINK, då en förutsättning för att ersättningen skulle utgå var att förarna skulle visa upp sig vid tävlingar i egenskap av idrottsmän. Ersättningarna har därför utgjort skattepliktig ersättning för idrottslig verksamhet inför publik. Vad gällde den fasta ersättningen ansåg Skatteverket att hälften av ersättningen som utbetalats till förarbolagen kunde anses vara ersättning för reklamexponering utan samband med den idrottsliga verksamheten och kunde därför inte beskattas enligt A-SINK.

X AB överklagade beslutet varefter förvaltningsrätten satte ned underlaget. Förvaltningsrätten ansåg att den fasta ersättningen inte var skattepliktig enligt A-SINK medan den rörliga ersättningen till A ansågs som bara delvis skattepliktig.

Förvaltningsrättens dom överklagades av både Skatteverket och X AB. Kammarrätten gjorde bedömningen att den rörliga ersättning (ersättning per tävlingstillfälle) som utgått till As förarbolag måste anses ha sådant samband med den idrottsliga verksamheten att den i sin helhet skulle beskattas enligt A-SINK. Vad gällde den fasta ersättning som utgått till förarbolagen fann kammarrätten inte skäl att frångå den fördelning som Skatteverket gjort varvid förvaltningsrättens dom upphävdes och Skatteverkets beslut fastställdes.

X AB överklagade kammarrättens dom.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar inledningsvis att frågan i målet är om den ersättning som X AB enligt sponsringsavtal utger till förarbolagen är skattepliktig enligt A-SINK på grund av förarnas idrottsliga verksamhet eller om den utges för det reklamvärde som bolaget får på grund av förarnas exponering av X ABs varumärke. Härefter uttalar domstolen bland annat följande.

Bestämmelsen i artikel 17 i OECDs modellavtal ger en stat möjlighet att beskatta ersättning som utges till utomlands bosatta idrottsmän liksom utländska artistföretag vid tillfälliga framträdande i staten. Många av de svenska skatteavtalen har anpassats till bestämmelserna i artikel 17.

Definitionen i 3 § A-SINK är något mer preciserad än i modellavtalet genom att det uttryckligen anges att verksamheten ska ske inför publik Det finns tydliga likheter mellan bestämmelserna i A-SINK och i artikel 17 i OECDs modellavtal. I båda bestämmelserna anges att ersättningen ska ha förvärvats på grund av idrottsmannens utförande av idrottslig verksamhet.

Av förarbetena till A-SINK framgår att OECDs modellavtal har haft stor betydelse vid utarbetandet av lagstiftningen. Högsta förvaltingsdomstolen anser att det också framstår som naturligt att den interna rätten utformats på sådant sätt att den inte inskränker den beskattningsrätt som tillkommer Sverige enligt de skatteavtal som är anpassade till modellavtalet.

Det står klart att artikel 17 i OECDs modellavtal omfattar en stats möjlighet att beskatta ersättning som en utomlands bosatt idrottsman får vid framträdanden i staten, även till den del som ersättningen härrör från reklam eller sponsring. Då det är ett nära samband mellan regleringen i svensk lag och i modellavtalet anser Högsta förvaltningsdomstolen att det saknas skäl att ge begreppet ersättning för idrottslig verksamhet i A-SINK en snävare innebörd än i modellavtalet.

För en idrottsman eller ett artistföretag som är hemmahörande utomlands innebär det att en ersättning som erhålls för ett reklamuppdrag kan hänföras till idrottslig verksamhet enligt A-SINK om idrottsmannen exponerar reklamen vid personligt framträdande inför publik.

Även om X AB betalat ersättningen för det reklamvärde som exponeringen av varumärket haft för företaget har den rörliga ersättningen till As förarbolag varit direkt beroende av att A utfört en idrottslig prestation. Ersättningen får därmed anses ha ett sådant samband med utövandet av hans idrottsliga verksamhet i Sverige att ersättningen är skattepliktig enligt A-SINK.

Vad gällde den fasta ersättningen anser Högsta förvaltningsdomstolen däremot att den får antas till en del avse även annat än idrottsliga framträdanden inför publik i Sverige och bör därför inte i sin helhet omfattas av skatteplikt enligt A-SINK. Högsta förvaltningsdomstolen finner inte skäl att frångå den bedömning som Skatteverket gjort avseende hur stor del som ansågs ha samband med den idrottsliga verksamheten.

Skatteverkets kommentar

Avgörandet klargör att ersättning enligt sponsringsavtal kan utgöra sådan ersättning för idrottslig verksamhet inför publik i Sverige som är skattepliktig enligt A-SINK.

Domen gäller inkomståren 2007 och 2008 när bestämmelserna om förfarande vid uttag av särskild inkomstskatt fanns i A-SINK. Enligt dåvarande lagstiftning kunde bara den som hade betalat ut en kontant ersättning som är skattepliktig enligt A-SINK göras ansvarig om skatteavdrag för sådan skatt inte hade gjorts eller hade gjorts med för lågt belopp. Sedan bestämmelserna om förfarandet förts över till SFL kan Skatteverket besluta att även mottagaren ska betala skatten (54 kap. 2 § SFL).

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...