Rättsfall från Högsta domstolen

Misstagsinbetalning till skattekontot – HD, mål nr T 309-16

Områden: Skattebetalning & borgenärsarbete

Datum: 2017-01-09

Dnr: 131 7866-17/111

Högsta domstolens dom den 20 december 2016, mål nr. T309-16

Sammanfattning

Högsta domstolens dom klargör att Skatteverket inte är återbetalningsskyldigt enligt läran om condictio indebiti när misstagsinbetalning skett till annan persons skattekonto och inbetalningen därefter utmäts från den andre personens skattekonto. Detta då Skatteverket mottagit betalningen i god tro, inrättat sig efter detta och att en intresseavvägning utfaller till Skatteverkets fördel. Högsta domstolens dom bekräftar Skatteverkets ställningstagande Skatteverket hantering av misstagsinbetalningar (2011-12-15, dnr. 131 862835-11/111).

Referat

JD gjorde en inbetalning om 115 000 kr till Skatteverkets särskilda konto för skatteinbetalningar. Av misstag förväxlade han ordningen på två siffror i sitt personnummer. Beloppet krediterade därför en annan persons skattekonto, härefter A. As skattekonto kom att visa ett överskott. Överskottet på As skattekonto utmättes av Kronofogden för As borgenärers räkning. JD stämde Skatteverket vid Solna TR för att återfå det inbetalade beloppet. Tingsrätten fann att Skatteverket var mottagare av misstagsinbetalningen och att JD hade en bestående återkravsrätt, medan hovrätten kom till motsatt slutsats med motiveringen att A ska anses ha varit mottagare av misstagsinbetalningen.

HD fann att Skatteverket ska anses som mottagare av inbetalningen och att en återkravsrätt i princip tillkommer JD. HD gick därefter vidare och prövade om Skatteverket var återbetalningsskyldigt enligt läran om condicitio indebiti. Enligt denna lära så faller betalarens återkravsrätt om mottagaren har haft en befogad tro att hen hade rätt till de mottagna medlen och i fortsatt god tro har inrättat sig efter detta. Vidare ska det vid en övergripande intresseavvägning framstå som motiverat att betalaren förlorar sin återkravsrätt.

När det gäller vem av parterna som har bevisbördan för att Skatteverket mottagit betalningen i god tro ansåg HD att det är betalaren, dvs. JD, som ska visa på de omständigheter som borde föranlett Skatteverket att misstänka att inbetalningen var riktad till fel skattekonto. I och med att det av utredningen i målet inte fanns stöd för några sådana omständigheter ansåg HD att Skatteverket tagit emot betalningen i god tro.

Till skillnad från NJA 2011 s. 739 hade misstagsinbetalningen inte avräknats mot obetalda skatter eller avgifter, utan utmätts av Kronofogden för As enskilda borgenärers räkning. Eftersom Skatteverket inte hade någon information om att inbetalningen var felaktig, kan det inte läggas Skatteverket till last att Kronofogdemyndigheten utmätte inbetalningen. Med anledning av detta så anser HD att inrättandekravet är uppfyllt.

När det slutligen gäller intresseavvägningen så bör det, enligt HD, beaktas att betalaren är en enskild person och mottagaren är staten genom Skatteverket. Men avgörande, anser HD, är att inbetalaren lätt kan kontrollera att rätt skattekonto krediterats, medan Skatteverket svårligen kan säkerställa att varje inbetalning till skattekontot svarar mot betalarens avsikt. Intresseavvägningen faller alltså i detta fall ut till Skatteverkets fördel.

Skatteverkets kommentar

HDs avgörande klargör att det, i allmänhet, inte finns någon rättslig skyldighet för Skatteverket att återbetala en misstagsinbetalning i två situationer. Dels då misstagsinbetalningen inte har avräknats mot obetalda skatter eller avgifter, utan utmäts för kontoinnehavarens enskilda borgenärers räkning. Dels då en misstagsinbetalning utbetalats till kontoinnehavaren. I avgörandet berörs inte situationen att misstagsinbetalningen avräknats enligt lag (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter för andra statliga fordringar. Skatteverket anser att det, i allmänhet, inte finns någon rättslig skyldighet att återbetala en misstagsinbetalning i denna situation, jfr Skatteverkets hantering av misstagsinbetalningar till skattekontot, den 15 december 2011, dnr. 131 862835-11/111.

Referenser

NJA 2011 s. 739

Rättsligt ställningstagande: Skatteverkets hantering av misstagsinbetalningar till skattekontot, den 15 december 2011, dnr. 131 862835-11/111

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...