Rättsfall från Kammarrätten i Göteborg

Delägares förbättringsutgifter – KRNG, mål nr 2714-17

Datum: 2017-11-21

Områden: Inkomstskatt (Kapital)

Dnr: 202 461270-17/111

Kammarrätten i Göteborgs dom den 16 oktober 2017, mål nr 2714-17

Inkomstbeskattning 2013

Sammanfattning

Förbättringsutgifter på en privatbostadsrätt har fördelats lika mellan delägarna, eftersom de som sammanboende får anses ha haft gemensam ekonomi och därmed på olika sätt har bidragit till hushållets gemensamma kostnader.

Domen bekräftar Skatteverkets uppfattning att förbättringsutgifter vanligtvis ska fördelas efter ägarandel när delägarna är makar eller sammanboende. Detta med hänsyn till den starka ekonomiska gemenskap som normalt råder inom ett äktenskap och samboförhållande.

Referat

A sålde tillsammans med sin f.d. sambo B en bostadsrätt, som de ägde med hälften var. B gjorde avdrag med 50 procent av förbättringsutgifterna, medan A gjorde avdrag med 100 procent av utgifterna. A uppgav att fakturorna är ställda till honom och betalningen skedde också från hans bankkonto, varför han ensam har haft utgifterna för förbättring av bostadsrätten.

Skatteverket beslutade att avdrag för förbättringsutgifter ska fördelas lika mellan A och B, eftersom det får antas att de som sammanboende har haft gemensam ekonomi. A har inte visat att han ensam ska anses ha haft hela utgiften för förbättringarna.

A överklagade till förvaltningsrätten, som avslog överklagandet och anförde bl.a. följande.

”Det står klart att bostadsrätten har förvärvats och ägts gemensamt till hälften av vardera sambon samt att gemensamma lån har tagits med bostadsrätten som säkerhet. Vid försäljningen har vinsten delats lika. Utgångspunkten är följaktligen att avdraget för förbättringskostnader ska delas lika.

För att frångå en hälftendelning av avdraget krävs att A visar att en sådan fördelning är felaktig. De omständigheterna att fakturorna över förbättringskostnaderna ställts till A, att betalningarna skett från hans konto och att han har haft den faktiska förmågan att stå för samtliga kostnader är enligt förvaltningsrättens mening inte tillräckligt för att tillgodoräkna honom hela beloppet som avdrag.”

A överklagade till kammarrätten, som avslog överklagandet och anförde bl.a. följande.

”Kammarrätten konstaterar först att det av utredningen inte framkommer annat än att A och hans f.d. sambo haft gemensam ekonomi under den tid de aktuella förbättringskostnaderna uppkommit. Det är då inte tillräckligt att A visar att vissa kostnader belastat hans konto. Det krävs också underlag som visar att f.d. sambon saknar medel och på intet sätt bidragit till hushållets kostnader för att As yrkande ska kunna bifallas. Eftersom sådant underlag saknas ska överklagandet avslås.”

Skatteverkets kommentar

I Skatteverkets rättsliga vägledning anges följande om delägares förbättringsutgifter.

”När det gäller fördelning mellan äkta makar och de som sammanbor under äktenskapsliknande former, bör höga beviskrav ställas och även särskilda skäl föreligga för att frångå fördelning efter andelstal, med hänsyn till den starka ekonomiska gemenskap som råder inom ett äktenskap och därmed jämställt förhållande. Den ekonomiska gemenskapen kommer vanligtvis till uttryck genom att man bär varandras utgifter genom att betala olika saker inom ramen för den gemensamma ekonomin.”

Vid äktenskap och samboförhållande föreligger vanligtvis en ekonomisk gemenskap. Presumtionen är alltså att utgifter för det gemensamma hushållet får anses ha betalats med lika delar av makar eller sammanboende, vilket också omfattar utgifter för den gemensamt ägda bostaden. Enligt kammarrätten räcker det inte med att faktura är ställd till en av delägarna och att betalning skett från dennes konto för att bryta den här presumtionen. Det krävs alltså ytterligare uppgifter som gör det sannolikt att den andre delägaren inte har kunnat bidra till utgiften eller att det i övrigt klart framgår att utgiften enbart ska anses ha belastat en av delägarna.