2009-11-03 Kassaregister – hantering av kvittodata i en kontrollenhet, särskilt om returkvitton och räknarna B, F, G och H

Kvittotyp enligt 6 kap. 4 § SKVFS 2009:2

Av tabellen i 6 kap. 4 § framgår att det finns fyra möjliga kvittotyper, nämligen ”normal”, ”kopia”, ”ovning” och ”profo”.

Av definitionerna i 2 kap. SKVFS 2009:2 framgår att med kvittotyp ”normal” avses dels ett sådant kassakvitto som ska tas fram och erbjudas kunden och dels returkvitto enligt 2 § SKVFS 2009:1. Av 28 § SKVFS 2009:1 följer att kassakvitton och returkvitton ska ingå i samma löpnummerserie. Att de ska ingå i samma löpnummerserie framgår också av 8 kap. 4 § SKVFS 2009:2 som anger Räknare B ska räkna antal kvitton av kvittotyp normal.

Av definitionerna i 2 kap. SKVFS 2009:2 framgår vidare att med kvittotyperna ”kopia”, ”ovning” och ”profo” att dessa avser kopia av kassakvitto, övningskvitto respektive pro forma kvitto enligt vad som anges i 2 § SKVFS 2009:1.

Returbelopp och försäljningsbelopp enligt 6 kap. 4 § SKVFS 2009:2

Av beskrivningen i tabellen i 6 kap. 4 § SKVFS 2009:2 framgår att returbelopp ska vara absolutvärde för summerat returposter på ett kvitto. Returbelopp avser ett sådant returkvitto som enligt 2 § SKVFS 2009:1 utvisar att tidigare uttaget kassakvitto innehåller felaktiga uppgifter eller uppgifter om återbetalning för returnerade eller prisnedsatta varor eller tjänster. I 28 § SKVFS 2009:1 anges i första stycket vilka uppgifter som ett kassakvitto minst ska innehålla. Av andra stycket i 28 § framgår att motsvarande gäller för ett returkvitto. Detta innebär att en retur måste registreras på ett eget kvitto (returkvitto) och att en retur inte får ingå som en delpost i ett kassakvitto. I 23 § SKVFS 2009:3 finns bestämmelser om när returkvitto ska tas ut.

Försäljningsbelopp enligt tabellen i 6 kap. 4 § SKVFS 2009:2 är det belopp som kunden ska betala. Med det avses försäljningsbelopp inklusive moms.

Ovan har Skatteverket angett att föreskrifterna ska tolkas som att en retur alltid måste registreras som ett eget kvitto (returkvitto). Detta innebär att när en kontrollenhet ska behandla kvittodata per kvitto för att ta fram kvittokontrolldata enligt 6 kap. 4 § SKVFS 2009:2 ska det antingen vara ett värde för försäljningsbelopp eller ett värde för returbelopp, dvs. båda värdena kan inte finnas inom ramen för ett kvittos kvittokontrolldata.

Momssumma enligt 6 kap. 4 § SKVFS 2009:2

Av tabellen i 6 kap. 4 § framgår att det finns fyra fält för olika momssummor för olika momssatser enligt 28 § j SKVFS 2009:1. Dessa momssummor avser endast moms för kassakvitton. Detta innebär att en kontrollenhet när den ska ta fram kvittokontrolldata inte ska behandla moms som belöper på returbelopp (returkvitton).

Räknare F – räknare av total returbelopp

Enligt 8 kap. 8 § SKVFS 2009:2 ska Räknare F löpande summera returbelopp per kvitto för kvittotyp normal som läses in i kontrollenheten. Ovan har Skatteverket angett att returbelopp endast ska registreras på returkvitto enligt 2 § SKVFS 2009:1. Det belopp som räknare F ska summera är returbelopp inklusive moms.

Räknare G – räknare av total försäljningssumma

Enligt 8 kap. 9 § SKVFS 2009:2 ska Räknare G löpande summera för varje post av försäljningsbelopp för kvittotyp normal som läses in i kontrollenheten. Ovan har Skatteverket angett att returbelopp endast ska registreras på returkvitto. Detta innebär att Räknare G endast ska registrera positiva försäljningsbelopp. Rabatter och andra prisjusteringar redovisas ibland som separata minusposter på ett kassakvitto. Sådana minusposter utgör inte returbelopp utan är minskning av försäljningsbelopp. Detta innebär att Räknare G ska räkna försäljningsbelopp efter avdrag för rabatter och andra prisjusteringar. Att Räknare G ska räkna försäljningsbelopp efter nämnda avdrag är i överensstämmelse med 8 kap. 11 § SKVFS 2009:2 som anger att räknare A – H inte får minskas eller nollställas.

Räknare H – räknare av total moms

Enligt 8 kap. 10 § SKVFS 2009:2 ska Räknare H löpande summera för varje post av kvittodata den totala momssumman för varje kvittotyp normal som läses in i kontrollenheten. Det är den totala momssumman som räknare H ska beräkna. Det innebär att moms som belöper på returkvitton inte ska ingå i räknare H. Föreskrifterna 2009:2 har inte något krav på att det ska finnas en särskild räknare för moms på returkvitton.

Krypteringskoden och räknarna F, G och H

Av 7 kap. 1 § SKVFS 2009:2 framgår att en kontrollenhet ska generera en kontrollkod per kvitto för kvittotyperna normal och kopia. För kvittotyperna ovning och profo ska inte någon kontrollkod genereras. Enligt 2 § ska kontrollenheten använda kvittokontrolldata enligt 6 kap. 4 § som underlag för generering av kontrollkod. Av 3 § framgår att kontrollkoden ska bestå av två delar, Del 1 (signeringskod 32 tecken) och Del 2 (krypteringskod 26 tecken).

Krypteringskoden (Del 2) ska genereras av ett underlag som består av en 128-bitars datapost. De första 32 bitarna i dataposten ska beräknas genom att värdet på Räknare G (total försäljningssumma) minskas med värdet på Räknare H (total moms). Bitarna 48-95 i dataposten ska innehålla försäljningsbeloppet för det aktuella kvittot. Genom dekryptering av kontrollkoden kan Skatteverket av de första 32 bitarna avläsa det värde som kontrollenheten har beräknat med hjälp av räknarna G och H, vilket värde motsvaras av total försäljningssumma exklusive moms. Uppgifterna kan Skatteverket använda som underlag vid bedömning av om en fördjupad kontroll bör ske av företagets redovisning. Vad som då bör uppmärksammas är att vid avläsning av kontrollkoden får Skatteverket inte fram uppgifter om returer. Vid fördjupad kontroll kan Skatteverket koppla upp sig mot en kontrollenhet för överföring av kontrolldata till Skatteverket. Vilka uppgifter som ska överföras till Skatteverket framgår av 10 kap. SKVFS 2009:2. Bland annat ska värdena på räknarna A-H överföras till Skatteverket. Skatteverket får då uppgift om det värde av returbelopp som en kontrollenhet har beräknat med hjälp av Räknare F, vilket värdet är inklusive moms. Skatteverket har i föreskrifterna inte ställt något krav på att moms på returbelopp ska beräknas av en kontrollenhet.

Tillämpningsinformation till Skatteverkets ställningstagande 2009-11-03 (dnr. 131 808278-09/111) ”Kassaregister – hantering av kvittodata i en kontrollenhet, särskilt om returkvitton och räknarna B, F, G och H”

Dnr. 131 828706-09/111

Av ställningstagandet framgår bl.a. att Skatteverkets föreskrifter (2009:2) om kontrollenhet till kassaregister inte har reglerat att en kontrollenhet ska ha en särskild räknare för moms som belöper på returbelopp. Returbelopp inkl. moms ska en kontrollenhet löpande summera med hjälp av räknare F. Räknarna G och H ska inte förändras med anledning av moms på returbelopp som en kontrollenhet läser in från kvittodata från ett kassaregister.

Skatteverket har fått vetskap om att det på marknaden har kommit ut certifierade kontrollenheter som inte hanterar moms på returbelopp på det sätt som anges i SKVFS 2009:2. Skatteverket har också fått vetskap om att anledningen till detta är en upplevd otydlighet i SKVFS 2009:2 om hur föreskrifterna ska tolkas när det gäller moms på returbelopp.

Av 12 § lag (2007:592) om kassaregister m.m. och av SKVFS 2009:2 framgår att kontrollenheter ska vara certifierade av ett organ som är ackrediterat för uppgiften enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Det är Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, SWEDAC, som ackrediterar organ som får utfärda certifikat mot SKVFS 2009:2.

Det är det ackrediterade certifieringsorganet som ska ta ställning till om ett certifikat för en kontrollenhet ska utfärdas eller inte. Certifieringsorganet ska också ta ställning till om ett certifikat ska återkallas eller om någon annan åtgärd ska vidtagas mot en tillverkare av kontrollenheter. Bestämmelser som reglerar detta finns bl.a. 14 kap. 38–39 §§ SKVFS 2009:2.

Enligt 15 § kassaregisterlagen ska Skatteverket utöva tillsyn bl.a. över att kassaregister som en näringsidkare innehar uppfyller föreskrivna krav. Bestämmelserna om tillsyn innebär att Skatteverket ska bedöma om en certifierad kontrollenhet uppfyller föreskrivna krav. Om en kontrollenhet inte uppfyller föreskrivna krav får Skatteverket enligt 24 § kassaregisterlagen ta ut en kontrollavgift av näringsidkaren.

Beträffande ovan nämnda avvikelse avseende certifierade kontrollenheter som kommit ut på marknaden har Skatteverket gjort bedömningen att avvikelsen endast på ett marginellt sätt påverkar Skatteverkets underlag för bedömning av om en fördjupad kontroll bör ske av en näringsidkares räkenskaper. Avvikelsen påverkar inte alls den fördjupade kontrollen i form av skatterevision och avvikelsen påverkar inte heller på något sätt särskilda kontrollåtgärder enligt 21 § kassaregisterlagen.

Skatteverket har varit i kontakt med tillverkare av kontrollenheter och har även löpande dialog med certifieringsorgan. Skatteverket har fått försäkringar om att åtgärder för att rätta till ovan nämnda avvikelser avseende av moms på returbelopp kommer att vidtagas utan dröjsmål. Till viss del kan avvikelsen rättas till genom förändringar av de kvittouppgifter som ett kassaregister ska skicka till en kontrollenhet och i övrigt kan avvikelserna rättas till genom förändringar i kontrollenheten. Avvikelserna ska rättas till successivt och vara genomförda senast den 30 juni 2010.

Mot bakgrund av ovanstående tillkännager Skatteverket att vid tillsynen kommer Skatteverket inte att underkänna kontrollenheter med ovan nämnda avvikelser. Denna tillämpning gäller för kontrollenheter som är tillverkade före den 1 juli 2010.