Innehåll

Område: Inkomstskatt – Kapital

Datum: 2013-10-28

Dnr/målnr/löpnr: 131 561477-13/111

1 Sammanfattning

Enligt Skatteverket blir det ett skattepliktigt byte när en konvertibel byts ut mot aktier i samband med en kvittningsemission och där bytet inte sker enligt de gällande konverteringsvillkoren för konvertibeln.

Avyttringspriset för de genom kvittningsemissionen bortbytta konvertiblerna är värdet på de aktier som erhållits i bytet. Anskaffningsutgiften för de erhållna aktierna är värdet på konvertiblerna vid bytet, vilket normalt är samma värde som för de erhållna aktierna. Värdering bör ske med utgångspunkt i värdet den dag då båda parter är bundna av avtalet.

2 Frågeställning

Vid en konvertering av konvertibler mot aktier enligt konverteringsvillkoren utlöser konverteringen ingen beskattning utan omkostnadsbeloppet förs över på de mottagna aktierna.

Ett aktiebolag har genomfört en så kallad kvittningsemission där konvertibler byts ut mot aktier i bolaget för att stärka bolagets finansiella ställning. Konvertibelinnehavarna har erbjudits att byta konvertibelfordran mot aktier i bolaget, med andra villkor än de gällande villkoren för konverteringen av konvertibeln. Detta har medfört följande frågeställningar:

  1. Medför ett sådant byte av konvertibler mot aktier att det skett ett skattepliktigt byte för innehavarna av konvertiblerna?

  2. Vilket värde ska i så fall anses som avyttringspris för de bortbytta konvertiblerna?

  3. Vilket värde ska de erhållna aktierna anses vara anskaffade för?

3 Gällande rätt m.m.

Med kapitalvinst och kapitalförlust avses vinst eller förlust vid avyttring av tillgångar (41 kap. 2 § inkomstskattelagen, IL). Med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar (44 kap. 3 § IL).

Om en teckningsrätt, fondaktierätt, företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapitalandelslån, termin, option, konvertibel, konvertibelt vinstandelsbevis eller konvertibelt kapitalandelsbevis utnyttjas för att förvärva aktier eller andra tillgångar, anses detta inte som avyttring av det utnyttjade värdepapperet (44 kap. 10 § IL).

I anskaffningsutgiften för aktien som förvärvats genom att utnyttja konvertibeln ska det omkostnadsbelopp räknas in som skulle ha använts om den utnyttjade konvertibeln hade avyttrats vid tidpunkten för utnyttjandet (44 kap. 20 § IL).

Av proposition 1989/90:110 sidan 435 framgår att Regeringen ansåg att övervägande skäl talade för att inte införa några regler om avskattning varken vid lösen av köpoptioner eller vid konvertering av konvertibler och utnyttjande av tecknings- och delrätter. Detta gäller oavsett om de har erhållits genom köp eller på grund av innehav av moderaktie.

Skatterättsnämnden har i ett inte överklagat förhandsbesked den 6 februari 2007 ansett att en konvertibel inte ansågs avyttrad i det fall en extra konverteringsperiod lagts till konvertibelvillkoren. Detta då ändringarna låg inom ramen för de ursprungliga villkoren och att ändringen inte heller ledde till att de ekonomiska villkoren avseende konvertiblerna ändrades.

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom ansett att en förlängning av en teckningsoptions löptid skulle innebära att optionen ansågs avyttrad och att en ny teckningsoption förvärvats. Detta oavsett om lösenpriset ändrades eller inte (RÅ 2003 not. 107).

4 Bedömning

Utnyttjas konvertibeln för att förvärva aktier i bolaget enligt villkor som inte framgår av gällande konvertibelvillkor genom t.ex. en kvittningsemission, anser Skatteverket att det föreligger ett skattepliktigt byte enligt huvudregeln i 44 kap. 3 § IL.

Ett aktiebolag kan ge ut konvertibler som enligt konvertibelvillkoren kan utnyttjas för att förvärva aktier i bolaget (15 kap. aktiebolagslagen, ABL). Enligt 44 kap. 10 § IL ses detta inte som en avyttring av den utnyttjade konvertibeln.

Av förarbetena till 44 kap. 10 § IL, proposition 1989/90:110 sidan 435 framgår att övervägande skäl talar för att inte införa några regler om avskattning vid konvertering av konvertibler. Enligt Skatteverket talar detta för att ett byte av konvertibler mot aktier utan en regelrätt konvertering enligt gällande konverteringsvillkor inte kan anses omfattas av undantaget från beskattning i 44 kap. 10 § IL.

Vidare framgår det av rättspraxis att om de ekonomiska villkoren för ett värdepappersavtal ändras och ändringen inte ligger inom ramen för de ursprungliga villkoren anses det ursprungliga värdepappret avyttrad. Detta innebär att ett förfarande där villkoren för konverteringen ändras och t.ex. aktiepriset sätts ned utan stöd av de ursprungliga villkoren leder till att konvertibeln anses avyttrad mot en ny konvertibel. En tolkning av 44 kap. 10 § IL som innebär att konvertibler kan utnyttas genom ett byte mot aktier med andra villkor än de som framgår av gällande konvertibelvillkor utan att konvertibeln anses avyttrad skulle innebära att rättspraxis för ändrade avtalsvillkor kan kringgås.

Skatteverket anser vidare att vid byte av ett slag av värdepapper mot ett annat bör i första hand värdet på det avyttrade värdepappret beräknas med ledning av kursen på tillbytt värdepapper om detta är marknadsnoterat vid skattskyldighetens inträde. Om så inte är fallet bör i andra hand kursen på bortbytt värdepapper användas, om detta är noterat vid skattskyldighetens inträde. Om inget av värdepapperna är marknadsnoterat men tillbytt värdepapper blir marknadsnoterat inom fjorton dagar från skattskyldighetens inträde eller har varit marknadsnoterat senast fjorton dagar före denna tidpunkt, bör i tredje hand medianen av kursen för värdepappret de fem noteringsdagarna närmast dagen för skattskyldighetens inträde användas (Skatteverkets allmänna råd, RSV 2002:21). Värdering sker normalt med utgångspunkt i värdet den dag då båda parter är bundna av avtalet.