Område: Inkomstskatt (Tjänst)

Datum: 2015-04-07

Dnr: 131 191504-15/111

Sammanfattning

Lön, pension och andra tjänsteinkomster som betalas ut i utländsk valuta ska vid den svenska inkomstbeskattningen räknas om till svenska kronor.

Skatteverket anser att det är valutakursen den dag när mottagaren får ersättningen utbetald som ska användas.

Om inkomsten växlas till svenska kronor ska den faktiska valutakursen användas. I annat fall ska inkomsten räknas om med Riksbankens publicerade mittkurs (även kallad fixingkurs). När det är fråga om periodiska utbetalningar som inte varierar stort under året får av förenklingsskäl, Riksbankens publicerade genomsnittliga kurs för året av användas.

Frågeställning

Vilken valutakurs ska användas när tjänsteinkomster som betalats ut i utländsk valuta ska tas upp till beskattning i Sverige?

Gällande rätt m.m.

Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras eller på något annat sätt kommit den skattskyldige till del (kontantprincipen) (10 kap. 8 § inkomstskattelagen, IL).

Lön, pension och andra tjänsteinkomster som betalas ut i utländsk valuta ska räknas om till svenska kronor vid den svenska inkomstbeskattningen. Det är inte reglerat i IL hur tjänsteinkomster i utländsk valuta ska räknas om till svenska kronor vid beskattningen. Det finns dock lagstiftning och uttalanden i förarbeten som är relevanta att beakta i det här sammanhanget.

År 1999 infördes euro som en elektronisk valuta och 2002 lanserades de första euromynten och eurosedlarna. År 2000 infördes svensk lagstiftning som medgav att svenska aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, medlemsbanker, understödsföreningar, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag kunde välja att ha sin redovisning i euro istället för i svenska kronor. När detta infördes ledde detta till nya paragrafer i bl.a. skattebetalningslagen (1997:483), lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) och lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK). Numera framgår denna reglering av 10 kap. 19 § första stycket skatteförfarandelagen (2011:1244) (SFL). Där står att den som ska betala ut ersättning för arbete ska vid varje utbetalningstillfälle lämna uppgift till mottagaren om skatteavdragets belopp. Om lönen betalats ut i utländsk valuta och skatteavdraget räknats om enligt en annan valutakurs än kursen vid utbetalningstillfället ska en uppgift om skatteavdraget lämnas i utländsk valuta och omräkning till svenska kronor ske enligt valutakursen vid utbetalningstillfället, 3 kap. 4 § skatteförfarandeförordningen (2011:1261), SFF. Även i de fall ersättningen är skattepliktig enligt SINK eller A-SINK ska skatteavdrag i utländsk valuta räknas om till svenska kronor enligt valutakursen vid utbetalningstillfället (4 kap. 2 § SFF).

I 17 § i lag (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m. anges att när omräkning ska ske och lagen ska tillämpas, ska de kurser som fastställs av Europeiska Centralbanken för respektive svenska bankdag användas. Om det inte har fastställts någon kurs för dagen för beskattningsårets utgång ska kursen för närmast föregående svenska bankdag användas.

I 48 kap. 4 § IL framgår att med utländsk fordringsrätt avses fordran i utländsk valuta. Bestämmelserna om utländska fordringsrätter tillämpas även på utländsk valuta och termin, option och liknande avtal vars underliggande tillgångar kan härledas till utländsk valuta, fordran i utländsk valuta eller termin, option och liknande avtal som avser index beroende av sådan valuta. I förarbetena till denna lagtext (prop. 1990/91:54) anges i författningskommentaren att:

”Om växling skett till eller från svenska kronor vid avyttrings- resp. förvärvstillfället tillämpas den faktiskt använda växelkursen vid reavinstberäkningen. När det inte skett en sådan växling bör det tillämpas en genomsnittskurs mellan transaktionsdagens köp- och säljkurs enligt officiell kurslista. Om endast en kurs finns noterad används denna. Om ingen kurs finns noterad på avyttringsdagen används de senast noterade kurserna.”

De svenska bankerna lämnar dagligen valutakurser till NASDAQ OMX. Dessa kurser är så kallade mittkurser som är medelvärdet av köp- och säljkurs. NASDAQ OMX Stockholm AB fastställer sedan en fixingkurs genom att beräkna medelvärdet av de olika bankernas valutakurser efter att har tagit bort den högsta och den lägsta noteringen. Dessa fixingkurser, eller mittkurser, finns sedan tillgängliga på Riksbankens webbplats. Det finns bara en fastställd kurs för varje dag till skillnad från köpkurser som kan skilja mellan banker och under dagen.

Bedömning

Skatteverket anser att tjänsteinkomsterna vid inkomstbeskattningen ska räknas om enligt den valutakurs som gäller den dag när mottagaren får ersättningen utbetald, dvs. den dag som är beskattningstidpunkten enligt kontantprincipen. Detta resonemang motsägs inte av 3 kap. 4 § och 4 kap. 2 § SFF där det anges att det vid beräkning av skatteavdrag när lön betalas ut i utländsk valuta och skatteavdrag ska göras enligt SFL och SFF, är valutakursen vid utbetalningstillfället som ska användas. Utbetalningstillfället för mottagaren av ersättningen får anses vara den dag när han eller hon får ersättningen utbetald. Förarbetsuttalandena till 48 kap. 4 § IL ger stöd åt synsättet att det är kursen vid beskattningstidpunkten som ska användas.

Skatteverket anser att det är den faktiska kursen som ska användas när växling sker den dag mottagaren får ersättningen utbetald.

Om växling inte sker den dag mottagaren får ersättningen utbetald får omräkning till svenska kronor istället ske efter en fiktiv kurs för den dagen. Skatteverket anser att det är Riksbankens mittkurs, fixingkurs, för respektive dag som ska användas. Denna kurs finns tillgänglig hos Riksbanken, är en för riket genomsnittlig och generell kurs och finns publicerad på Riksbankens webbplats. Skatteverket anser därför att det saknas skäl att tillämpa annan kurs, t.ex. de kurser som fastställs av Europeiska Centralbanken, när det gäller beskattning av tjänsteinkomster.

Skatteverket godtar att Riksbankens publicerade genomsnittliga kurs för året används vid inkomstbeskattningen när det är fråga om periodiska utbetalningar som inte varierar stort under året.

Exempel 1: hela ersättningen växlas den dag mottagaren får ersättningen utbetald

Susanne, som bor i Sverige, arbetar som pilot för ett dansk flygbolag och är stationerad på Kastrup. Enligt artikel 15 punkt 4 i det nordiska skatteavtalet ska hon beskattas för sin lön i hemviststaten Sverige. Hon får sin lön utbetald i danska kronor 12 gånger per år och insatt på ett danskt konto men lönen förs direkt över till ett svenskt konto.

Den 25 januari får hon 50 000 DKK i lön. Vid överföring till det svenska kontot räknas lönen om till en kurs om 1,20 och hon ska därför räkna om ersättningen enligt denna kurs och ta upp 60 000 SEK vid inkomstbeskattningen i Sverige för januari månad.

Samma princip gäller för övriga månader under året.

Exempel 2: ersättningen växlas inte den dag mottagaren får ersättningen utbetald

Jan, som bor i en gränskommun i Sverige, arbetar i en gränskommun i Norge. Gränsgångarreglerna i det nordiska skatteavtalet är tillämpliga vilket gör att Jan ska beskattas för sin lön i hemviststaten Sverige. Han får sin lön utbetald i norska kronor och insatt på ett konto i Norge 12 gånger per år. Han tar ut pengar löpande från kontot.

Den 25 februari får han 40 000 NOK i lön. Någon växling sker inte den 25 februari vilket gör att lönen ska räknas om till svenska kronor enligt Riksbankens mittkurs den 25 februari som var 1,05. Han ska därför ta upp 42 000 SEK vid inkomstbeskattningen i Sverige för februari månad.

Samma princip gäller för övriga månader under året.

Exempel 3: delar av ersättningen växlas den dag mottagaren får ersättningen utbetald

Anette, som bor i en gränskommun i Sverige, arbetar i en gränskommun i Finland. Gränsgångarreglerna i det nordiska skatteavtalet är tillämpliga vilket gör att Anette ska beskattas för sin lön i hemviststaten Sverige. Hon får sin lön utbetald i euro 12 gånger per år och insatt på ett konto i Finland. En del av lönen förs över till ett svenskt konto i samband med löneinbetalningen. Hon tar löpande ut pengar från kontot i Finland.

Den 25 juni får hon 3 000 euro i lön. Hon för över 1 000 euro till ett svenskt konto den dag hon får lönen utbetald till kursen 9 vilket blir 9 000 SEK. Resterande 2 000 euro som står kvar på kontot i Finland ska räknas om enligt Riksbankens mittkurs för den 25 juni som är 9,15 vilket blir 18 300 SEK. Vid den svenska inkomstbeskattningen ska hon därför ta upp 27 300 SEK (9000+18300) till beskattning för juni månad.

Samma princip gäller för övriga månader under året.