Område: Inkomstskatt (Näringsverksamhet)

Datum: 2015-08-07

Dnr: 131 683002-14/111

Sammanfattning

En allmännyttig ideell förenings och ett registrerat trossamfunds funktionärsuppdrag vid kultur- och idrottsevenemang är normalt en näringsverksamhet som är en hävdvunnen finansieringskälla för ideell verksamhet. En förutsättning är att arrangörerna av kultur- och idrottsevenemangen är allmännyttiga föreningar eller trossamfund eller juridiska personer vars ägare är allmännyttiga.

Frågeställning

Evenemang av olika slag är ofta populära och välbesökta tillställningar, t.ex. kultur- och idrottsevenemang. Det är inte ovanligt att en arrangör måste få hjälp med olika funktionärsuppgifter för att ett evenemang ska kunna genomföras.

Frågan är om en allmännyttig ideell förenings eller ett registrerat trossamfunds funktionärsuppdrag vid ett kultur- och idrottsevenemang är en verksamhet som av hävd har finansierat ideellt arbete.

Gällande rätt m.m.

En ideell förening och ett registrerat trossamfund är som huvudregel skattskyldiga för alla sina inkomster (6 kap. 3–4 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL). Om de uppfyller vissa krav är de bara skattskyldiga för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL (7 kap. 3 § IL). Ett av kraven är att organisationen ska ha ett allmännyttigt ändamål som främjar t.ex., idrott, kultur, miljövård, social hjälpverksamhet, religiös verksamhet. Sådana inskränkt skattskyldiga organisationer kallas vanligen för allmännyttiga.

Ovan nämnda organisationer kan även undantas skattskyldighet för inkomst från en självständig näringsverksamhet om inkomsten till huvudsaklig del kommer från verksamhet, som har naturlig anknytning till ett allmännyttigt ändamål eller som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete (7 kap. 3 § andra stycket, p. 2 IL).

För tid innan den nuvarande lagstiftningen fanns motsvarande bestämmelser i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL. I lagrummet angavs bl.a. sådana verksamheter som vid lagstiftningens ikraftträdande 1979 var typiska hävdvunna finansieringskällor, t.ex. anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings- och insamlingskampanjer eller verksamhet som består i att en förening upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler e.d. Exemplen visar vilka slags verksamheter som vid tiden för lagstiftningens tillkomst uppfattades som traditionella finansieringskällor för ideella föreningar i allmänhet. De exempel på hävdvunnen verksamhet som lagstiftaren nämnde var inte uttömmande och avsikten var inte att tillämpningen skulle låsas fast vid de förhållanden som rådde vid lagstiftningens tillkomst. Det finns en omfattande rättspraxis i fråga om hävdbegreppet och dess tillämpning vid olika finansieringsverksamheter som bedrivs inom ramen för ideell verksamhet. Domstolarna har då beaktat olika faktorer såsom inslaget av frivilligt och oavlönat arbete, verksamhetens omfattning och konkurrenssituationen.

Att de i SIL uppräknade exemplen på hävd inte infördes i IL innebär inte någon ändring i sak (prop. 1999/2000:2, del 2, s. 85).

Av rättspraxis framgår att ett krav för att näringsinkomst ska undantas inkomstbeskattning är att den inkomstgivande verksamheten bedrivs av föreningen själv, genom medlemmar eller egna anställda. Se t.ex. RÅ 1993 ref. 100, RÅ 2000 ref. 53, RÅ 2005 ref. 67. Det framgår även att samverkan med ett aktiebolag inte är något principiellt hinder förutsatt att föreningen har bedrivit den inkomstbringande verksamheten själv (RÅ 1999 ref. 50).

Skattebefrielse för näringsinkomst hindras inte av att verksamheten genomförs på uppdrag av annan. I ett förhandsbesked behandlades en idrottsförening som hade fått i uppdrag av en kommun att samla in returpapper. HFD fann att det var en verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete (RÅ 1985 1:2). I ett annat förhandsbesked fann HFD att tillverkning av is för curlingspel på uppdrag av ett aktiebolag är en verksamhet som har naturlig anknytning till ett allmännyttigt idrottsändamål (RÅ 2013 not. 68).

I några rättsfall har konkurrenssituationen berörts. I ett rättsfall hade en idrottsförening efter anbud och i konkurrens med andra fått uppdraget att bevaka en campingplats. Mot denna bakgrund ansågs verksamheten inte kunna undantas beskattning enligt naturlig anknytning eller hävd (RÅ 1987 ref. 153). I ett senare mål kom HFD fram till samma domslut då bedriven uppdragsutbildning hade en betydande omsättning och bedrevs under affärsmässiga former på en konkurrensutsatt marknad (RÅ 2000 ref. 14). Domstolen har allmänt uttalat att skattefrihet enligt bestämmelserna om naturlig anknytning och hävd inte ska medges i fråga om verksamhet som bedrivs stadigvarande och under ungefär samma former som normal näringsverksamhet (HFD 2013 ref. 56).

Bedömning

Skatteverkets uppfattning är att en allmännyttig ideell förening och ett registrerat trossamfund som själva, genom medlemmar och egna anställda, utför funktionärsuppgifter vid ett kultur- och idrottsevenemang bedriver näringsverksamhet som normalt bör anses vara en hävdvunnen finansieringskälla för ideell verksamhet. Det är en typ av finansieringsverksamhet som är vanlig bland föreningar och trossamfund i allmänhet och som har pågått under lång tid. En förutsättning är att arrangörerna av evenemangen är allmännyttiga organisationer eller juridiska personer vars enda ägare är allmännyttiga.

Skatteverkets uppfattning är att ett funktionärsåtagande vid ett kultur- och idrottsevenemang normalt inte är en stadigvarande affärsmässig näringsverksamhet som bedrivs i direkt konkurrens med kommersiella näringsidkare.