SKVs ställningstaganden

2016-12-16 Marknadsvärde för noterade tillgångar, derivat och fondandelar med anledning av FATCA-avtalet, CRS och DAC 2.

Datum: 2016-12-16

Områden: Förvaltningsrätt & förfarande, Inkomstskatt (Kapital, Näringsverksamhet, Pensioner)

Dnr: 131 529467-16/111

1 Sammanfattning

Nedan anges allmänna riktlinjer för hur marknadsvärdet på noterade tillgångar, derivat och fondandelar bör bestämmas. Kan marknadsvärdet bestämmas på ett mer tillförlitligt sätt än det som beskrivs i detta ställningstagande är det dock det värdet som i första hand ska användas.

Värdering

  • Vid årsskiftesvärdering och då ett konto avslutas används den senast noterade betalkursen på värderingsdagen.

  • För en finansiell tillgång som saknar avslut de senaste fem dagarna före värderingsdagen används istället senaste köpkurs närmast före värderingsdagen.

Marknadsplatser

  • Om en finansiell tillgång handlas på mer än en marknadsplats inom Sverige används betalkursen på den marknadsplats där den finansiella tillgången är primärnoterad.

  • Om en finansiell tillgång handlas både inom och utanför Sverige används betalkursen på den svenska marknaden.

  • Om handel sker på flera utländska marknadsplatser används betalkursen på den marknadsplats där den finansiella tillgången är primärnoterad.

Värdepappersfonder och specialfonder

  • För börshandlade fondandelar görs värderingen på samma sätt som för andra noterade tillgångar.

  • För andra fondandelar än de börhandlade används den beräknade NAV-kursen.

  • För fondandelar där NAV-kurs inte beräknas varje vecka används istället indikativ NAV-kurs om denna tidsmässigt ligger närmare värderingsdagen.

Optioner och terminer

  • Standardiserade optioner och terminer värderas enligt samma princip som beskrivs under värdering.

  • Om värdet på hela det finansiella kontot är negativt ska det redovisas som noll kronor på kontrolluppgiften.

  • Om det förekommer negativa värden på förpliktelser inom kontot kan det negativa värdet räknas ifrån tillgångar vid beräkningen.

Utländsk valuta

  • Vid omräkning och värdering av utländsk valuta och vid värdering av finansiella tillgångar noterade i utländsk valuta används den dagliga mittkursen som NASDAQ OMX fastställer.

2 Frågeställning

Ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut ska lämna kontrolluppgifter för bl.a. saldo eller värdet för ett finansiellt konto enligt 22 a kap. och 22 b kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) – SFL. Frågan gäller vad som avses med värde och hur detta ska beräknas för dessa konton vid olika situationer.

Av reglerna framgår bl.a. inte

  • vilken kurs som ska användas vid värderingen

  • vilken marknadsplats som ska användas om den finansiella tillgången handlas på flera platser

  • vilket värde som ska användas om den finansiella tillgången saknar daglig notering

  • vilken valutakurs som ska användas vid omräkning till svenska kronor.

3 Gällande rätt m.m.

Med FATCA-avtalet avses de svenska regler som införts för att genomföra avtalet mellan Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA.

Med automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton (CRS samt DAC 2) avses de svenska reglerna gällande

  • OECDs globala standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton (CRS)

  • Rådets direktiv 2014/107/EU av den 9 december 2014 om ändring av direktivet 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning, i svensk rätt (DAC 2).

Definitioner och regler för granskning av rapporteringspliktiga konton på grund av FATCA-avtalet finns i lag (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet (IDKL). Motsvarande regler för CRS och DAC 2 finns i lag (SFS 2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton (IDKAL).

Ett rapporteringspliktigt konto är ett finansiellt konto som har identifierats som ett sådant enligt 4–8 kap. IDKL eller 4–8 kap. IDKAL.

Reglerna om kontrolluppgifter med anledning av FATCA-avtalet finns i 22 a kap. SFL. Motsvarande regler om rapporteringspliktiga och odokumenterade konton med anledning CRS och DAC finns i 22 b kap. SFL.

För samtliga rapporteringspliktiga konton ska uppgift bl.a. lämnas om saldo eller värde. Rapportering ska avse värdet vid årets slut. I den rapportering som sker med anledning av FATCA-avtalet ska om kontot avslutats under året värdet omedelbart före kontots avslutande anges. I den rapportering som sker med anledning av CRS och DAC 2 räcker det med att det finansiella institutet anger att kontot har avslutats (22 a kap. 5 § och 22 b kap. 5 § SFL).

I både lagtexten om kontrolluppgifter (SFL) och i de som gäller granskning av finansiella konton (IDKL och IDKAL) används begreppet värde. Av prop. 2014/15:41 s. 108 och prop. 2015/16:29 s. 114 framgår att när det gäller det värde som ska anges på kontrolluppgift avses marknadsvärde i första hand.

Med marknadsvärdet avses det pris som den skattskyldige skulle ha fått betala om han själv skaffat motsvarande finansiella tillgång (61 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229)).

Huvudregeln vid värdering av andelar i en värdepappersfond är att fondbolaget minst en gång varje vecka ska beräkna och offentliggöra ett fondandelsvärde (4 kap. 10 § lag (2004:46) om värdepappersfonder). När det gäller specialfonder ska en AIF-förvaltare värdera tillgångarna minst en gång per år (8 kap. 8 § lag (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder).

4 Bedömning

4.1 Marknadsvärde

Av förarbetena till 22 a och 22 b kap. SFL framgår att med värde som ska anges på kontrolluppgift avses marknadsvärde. Begreppet värde har förutom redovisningen på kontrolluppgift även betydelse vid de finansiella institutens granskning av konton. Bl.a. används begreppet värde vid de olika beloppsnivåerna för högvärde- och lågvärdekonton men även då saldo eller värde av olika konton ska läggas samman. Av förarbetena till IDKL och IDKAL framgår inte vad som avses med värde i detta sammanhang.

Skatteverket anser att begreppet värde ska användas på samma sätt oavsett vilken av de aktuella lagstiftningarna som används. Det innebär att även vid tillämpningen av IDKL och IDKAL bör med värde avses marknadsvärde i första hand.

En utgångspunkt vid värderingen är att det alltid är det faktiska marknadsvärdet som i första hand ska användas. Nedan följer en redogörelse för hur Skatteverket anser att värderingen av finansiella tillgångar bör ske i de fall det kan vara svårt att bestämma ett marknadsvärde. Kan ett marknadsvärde bestämmas på ett mer tillförlitligt sätt än det som beskrivs i detta ställningstagande är det dock det värdet som i första hand ska användas.

Många av de finansiella tillgångar som förvaras på ett rapporteringspliktigt konto handlas normalt vid en reglerad marknad eller på en handelsplattform. Detta innebär att det kommer att finnas publicerade noteringar för tillgången för de allra flesta affärsdagar. För att återge ett korrekt marknadsvärde anser Skatteverket att dessa noteringar bör användas enligt nedanstående beskrivning.

4.2 Värdering vid utgången av året

Tillgångar på ett finansiellt konto ska värderas vid slutet av året. Det innebär värdet kl. 23.59 den 31 december svensk tid. Skatteverket anser att för noterade tillgångar bör marknadsvärdet bäst motsvara den senast noterade betalkursen värderingsdagen. Eftersom 31 december normalt är en helgdag används istället närmast föregående affärsdag.

4.3 Värdering när ett konto avslutats under året

Tillgångarna på ett finansiellt konto vid rapportering enligt FATCA-avtalet ska värderas vid tidpunkten omedelbart före kontots avslutande om kontot har avslutats under året. Av prop. 2014/15:41 s. 109 framgår att med uttrycket ”omedelbart före” avses det saldo eller värde som kontot hade vid den tidpunkt då kontohavaren meddelade det rapporteringsskyldiga finansiella institutet att kontot skulle avslutas. Skatteverket anser att om den exakta tidpunken inte går att bestämma bör marknadsvärdet motsvara den senast noterade betalkursen den dag kontohavaren meddelar att konton ska avslutas.

4.4 Värdering där avslut sker mer sällan

Det förekommer att aktier i mindre bolag inte har några avslut under ett antal dagar. Likaså finns det vissa typer av finansiella tillgångar som handlas mer sällan till exempel aktieindexobligationer. I det senare fallet finns det däremot ett pris från en market maker som anger vad denne är villig att köpa tillgången för. För dessa finansiella tillgångar, där aktuella betalkurser saknas, kan senaste köpkurs vara ett mer rättvisande marknadsvärde än senaste betalkurs.

Finansiella tillgångar som inte omsätts regelbundet bör därför värderas på ett annat sätt än i punkten 4.2 och 4.3. Om det finns svårigheter att få fram ett faktiskt värde anser Skatteverket att i de fall en finansiell tillgång inte har haft något avslut de senaste fem dagarna bör senast köpkurs användas, istället för senast betalkurs.

4.5 Marknadsplatser

Tillgångar som förvaras på ett finansiellt konto kan handlas på mer än en marknadsplats. Handlas den finansiella tillgången bara på en marknadsplats används de noterade kurser på denna. Om den handlas på mer än en marknadsplats anser Skatteverket att följande gäller:

Handel på flera marknadsplatser inom Sverige

Vissa finansiella tillgångar handlas på mer än en marknadsplats inom Sverige, vilket innebär att det finns olika uppgifter om kurser för samma finansiella tillgång. I dessa fall används kursen där den finansiella tillgången är primärnoterad.

Handel på marknadsplatser inom och utanför Sverige

Om en finansiell tillgång handlas på både marknadsplatser inom Sverige och utanför Sverige används i första hand kursen på den svenska marknadsplatsen.

Handel på flera marknadsplatser utanför Sverige

Om en finansiell tillgång handlas på flera utländska marknadsplatser används i första hand kursen på den utländska marknadsplats där den finansiella tillgången är primärnoterad.

Om det inte sker någon handel med den finansiella tillgången där den är primärnoterad eller om handeln är sporadisk används istället den marknadsplats som bäst visar faktiskt marknadsvärde.

Om värderingen av en tillgång, enligt ovan, sker utifrån en utländsk notering på en marknadsplats i Europa, Afrika, Asien eller Australien används kursen värderingsdagen och vid en utländsk notering i Nordamerika eller Sydamerika används kursen närmast föregående börsdag.

4.6 Värdepappersfonder och specialfonder

Vissa fondandelar handlas via reglerade marknader och handelsplattformar. Dessa fonder kallas för ETF (Exchange Traded Funds) eller börshandlade fonder. För dessa fondandelar finns noteringskurser på samma sätt som för aktier. Denna notering bör enligt Skatteverket återspegla marknadsvärdet, varför dessa noteringar bör användas på samma sätt som för andra noterade tillgångar.

Många fondandelar är dock inte noterade utan dessa köps och löses in via fondbolaget. För fonder sker en beräkning av en s.k. NAV-kurs (nettoandelsvärde) som är ett beräknat värde av fondandelarna utifrån fondens förmögenhet. Beräkningen för värdepappersfonder ska ske minst en gång i veckan. Skatteverket anser att dessa NAV-kurser bör användas vid värderingen av fondandelar som inte är en ETF.

Av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS) framgår att det kan finnas undantag från den värdering som ska ske. I föreskrifterna om förvaltare av alternativa investeringsfonder sägs att om värdet för en specialfond inte beräknas och publiceras minst en gång i månaden ska istället ett indikativ fondandelsvärde beräknas och publiceras (12 kap. 4 § FFFS 2013:10). En indikativ NAV-kurs är ett uppskattat värde av fondandelarna. Skatteverket anser att i de fall någon NAV-kurs inte beräknats varje vecka bör vid värderingen istället indikativ NAV-kurs användas. Detta gäller om den indikativa kursen, jämfört med den faktiska NAV-kursen, tidsmässigt ligger närmare värderingstidpunkten.

4.7 Optioner och terminer

Utgångspunkten är att både standardiserade derivat och OTC-derivat som förvaras på ett finansiellt konto ska ingå i det värdet som ska redovisas. Vid värdering av standardiserade optioner och terminer gäller principerna som beskrivs under värdering i punkterna ovan.

Det förekomer att det finns OTC-derivat som är en direkt spegling av ett standardiserat derivat. Skatteverket anser att sådana OTC-derivat bör värderas på samma sätt som den standardiserade option eller termin som OTC-derivatet speglar.

I de fall ett derivat är en förpliktelse kan det finnas negativa värden på det finansiella kontot. Skatteverket anser att detta ska påverka värderingen enligt följande

  • Om värdet på hela kontot är negativt ska det redovisas som noll kronor på kontrolluppgiften.

  • Om det förekommer negativa värden på förpliktelser inom kontot räknas de som negativa vid beräkningen.

Exempel: Om det på ett finansiellt konto finns tillgångar som är värda 100 och förpliktelser som är värda 20 redovisas detta som ett värde av 80 på kontrolluppgiften.

4.8 Utländsk valuta

Ett finansiellt konto kan även innehålla utländsk valuta. Likaså kan en finansiell tillgång som förvaras på ett finansiellt konto vara noterad i annan valuta än svenska kronor. I dessa fall ska en omräkning till svenska kronor ske vid värderingen.

I IDKL och IDKAL används värde i US-dollar när olika beloppsgränser ska definieras. Då de flesta finansiella konton har värden registrerade i svenska kronor finns det ett behov av att göra en omräkning av US-dollar för att kunna avgöra om en beloppsgräns har uppnåtts.

Skatteverket anser att omräkning och värdering av utländsk valuta liksom värdering av finansiella tillgångar som är noterade i annan valuta bör göras utifrån den gemensamma mittkurs som NASDAQ OMX dagligen fastställer. Denna mittkurs publiceras bl.a. av Riksbanken. Den dagskurs som gäller för omräkningstidpunkten respektive värderingstidpunkten bör användas.

4.9 Avrundning av belopp

Skatteverket anser även att vid värderingen bör det användas en kurs innehållande två decimaler. Övriga decimaler tas inte med vid beräkningarna. Även framräknat värde för ett värdepapper bör avrundas på samma sätt till två decimaler.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...