SKVs ställningstaganden

2017-09-11 Rutarbete – beräkning av arbetskostnad vid flyttjänster

Datum: 2017-09-11

Dnr: 202 331999-17/111

1 Sammanfattning

Skattereduktion avseende flyttjänster, rutarbete, medges med 50 procent av arbetskostnaden. Med arbetskostnad avses i detta sammanhang utbetalad lön per timme uppräknat med 250 procent plus moms. Om uppgift om utbetald lön per timme saknas kan istället en för branschen genomsnittlig timkostnad (för den som utfört arbetet) användas. Av ansökan om utbetalning ska framgå hur många arbetstimmar som har utförts. Debiterat belopp utöver det uppräknade timpriset multiplicerat med antalet arbetade timmar ger normalt inte rätt till skattereduktion.

Om arbetskostnaden beräknats på annat sätt än ovan måste utföraren vid förfrågan kunna visa hur arbetskostnaden räknats fram. Om underlag för beräkning av arbetskostnad för utfört arbete saknas eller är bristfälligt ska Skatteverket medge ett skäligt belopp och i förekommande fall återkräva för mycket utbetalat belopp.

En beräkning av arbetskostnad som innebär att material och kostnad för fordon och drivmedel räknas bort från totalpriset bör i normalfallet inte godtas eftersom en sådan beräkning inte klargör priset per arbetad timme samt antalet arbetade timmar.

2 Frågeställning

Skatteverket har uppmärksammat att företag som utför flyttjänster har svårigheter att fastställa underlaget för rutavdrag och att skattereduktionen i vissa fall används som konkurrensmedel för att locka till sig kunder. Skattereduktionen är ofta för högt beräknad vilket har lett till att den som utfört arbetet har fått betala tillbaka för mycket utbetalad ersättning till Skatteverket. I samband med Skatteverkets kontroller har fråga uppkommit hur arbetskostnaden bör beräknas i samband med skattereduktion för flyttjänster. En enhetligt beräknad arbetskostnad kan bidra till att skapa sund konkurrens på lika villkor inom flyttbranschen.

3 Gällande rätt m.m.

Reglerna om skattereduktion för husarbete finns i 67 kap. 11-19 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

Som hushållsarbete (rutarbete) räknas bland annat flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder, 67 kap. 13§ 8 IL.

Skattereduktion medges endast för arbetskostnad, se 67 kap. 11 § 3 IL.

En begäran om utbetalning ska bland annat innehålla uppgifter om debiterad ersättning för hushållsarbete, vad hushållsarbetet avsett och antalet arbetade timmar, se 9 § lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete (2009:194), HFL.

I prop. 2006/07:94 s. 48 ff. anges följande:

Eftersom skattereduktionen syftar till att subventionera vit sysselsättning bör endast arbetskostnader omfattas av reduktionen. Utgifter för material och utrustning som används i hushållsarbetet skall därför inte räknas in i underlaget för skattereduktionen. Som exempel på utgifter som inte ingår i underlaget kan nämnas utgifter för rengöringsmedel och städmaterial samt kostnader för en gräsklippare eller snöplog. Inte heller utgifter för resor bör ingå i underlaget.

I prop. 2008/09:178 s. 38 kommenterar lagstiftaren också frågan om arbetskostnad.

”Regeringen anser att samma regler som i dag gäller för hushållsarbete också ska gälla för ROT-arbete. Det finns således inte skäl att nu göra någon annan bedömning vad gäller arbetskostnaden. Kostnader för t.ex. gräv- och borrmaskiner bör därför inte utgöra en del av arbetskostnaden. Eftersom maskinkostnader inte berättigar till skattereduktion kan det vara en fördel, såväl för utföraren som för köparen, att maskinkostnader särskiljs från arbetskostnad i faktura eller liknande underlag.”

I prop. 2014/15:10 s. 20 anges bland annat följande om skatteverkets kontroll av arbetskostnad:

”Husavdrag ges endast för arbetskostnader och en begäran om utbetalning ska därför endast avse utbetalning för sådana kostnader. Om en utförare begär utbetalning för arbetskostnader när kostnaderna i själva verket avser hela eller delar av kostnaderna för t.ex. material är detta felaktigt. En begäran om utbetalning avseende annat än arbetskostnader ska vägras. Motsvarande gäller vid beskattningen om en skattskyldig begär skattereduktion för sådana kostnader. Skatteverket är således inte bundet av hur köpare och utförare i ett visst fall sinsemellan valt att rubricera en viss ersättning.”

I prop. 2015/16:99 s. 36 anges följande beträffande arbetskostnad och flyttjänster:

”Underlag för skattereduktion utgörs enligt nuvarande bestämmelser av utgifter för arbete. Utgifter för material, maskiner eller annan utrustning och resor samt annat som inte avser arbete ingår inte. Det finns ingen anledning att införa några särskilda bestämmelser för vad som ska ingå i underlaget för flyttjänster. Kostnader för t.ex. flyttbil och magasinhyra ger således inte rätt till RUT-avdrag.”

I samma proposition s. 35 kommenteras även frågan om arbetets art.

”Flyttjänster avser enklare arbete som inte kräver någon särskild utbildning. Skattereduktion för flyttjänster skulle sannolikt öka efterfrågan på tjänsterna och skapa nya arbetstillfällen för korttidsutbildade. Ökade möjligheter för korttidsutbildade att ta sig in på arbetsmarknaden har positiva effekter för såväl sysselsättningen som tillväxten i landet. En skattelättnad för flyttjänster kan även bidra till att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden.”

4 Bedömning

Av lagtext och förarbeten framgår att skattereduktion för rut- och rotarbete bara ska medges för arbetskostnad. Varken kostnader för material, maskiner eller restid ska ingå i underlaget för skattereduktion.

För arbeten som enbart omfattar arbetskostnad, exempelvis hushållsstädning och fönsterputsning, har timpriset stor betydelse i konkurrensen om kunderna. Det medför att timpriset som regel motsvarar det pris som en kund normalt är beredd att betala för det aktuella arbetet.

För arbeten där priset även inkluderar material och kostnader för dyra maskiner eller fordon är det betydligt svårare att fastställa hur stor del av priset som avser arbetskostnad. En kund kan vara beredd att betala ett högre pris för arbetskostnaden eftersom ett sådant avtal medför att totalpriset för kunden, efter skattereduktion, blir lägre än om hen anlitat en entreprenör med samma totalpris men med lägre beräknad arbetskostnad.

Skattereduktion för rutarbete har bland annat införts för att subventionera vit sysselsättning och när det gäller skattereduktion för flyttjänster har lagstiftaren även framhållit att skattereduktion flyttjänster sannolikt ökar efterfrågan på tjänsterna och skapar nya arbetstillfällen för korttidsutbildade.

Av förarbetena till skattereduktion för rut- och rotarbete framgår tydligt att skattereduktion endast kan medges för arbetskostnad. För tjänster som säljs till ”paketpris”, dvs. innehåller både kostnad för arbete och andra kostnader såsom kostnad för fordon och drivmedel, måste arbetskostnaden bestämmas så att den som köper tjänsten kan avgöra hur stor skattereduktion som kan medges.

Det är Skatteverkets uppfattning att arbetskostnaden vid flyttjänster inte kan jämställas med det belopp som återstår när kostnad för fordon, material och drivmedel har räknats av eftersom dessa kostnader ofta är schablonmässigt beräknade och inte kan fastställas på ett rättssäkert sätt. Arbetskostnaden vid flyttjänster ska istället räknas ut separat och beräknas utifrån den timkostnad som utföraren har för den anställda som utfört arbetet. Timkostnaden bör normalt kunna beräknas till utbetald ersättning per timma (lön) till den som utfört arbetet multiplicerat med 250 procent för att täcka kostnader som socialavgifter, försäkringar, sjukfrånvaro, utbildning och vinstkostnadspåslag. Till det framräknade timpriset ska även läggas moms. Till lön räknas inte eventuellt traktamente eller kostnader för logi under tjänsteresa. Om uppgift om utbetald lön per timme saknas kan istället en för branschen genomsnittlig timkostnad per timma för den som utfört arbetet användas.

Om utförare eller kund anser att arbetskostnaden är högre än vad som framkommer av ovan angiven beräkningsgrund ska den verkliga arbetskostnaden dokumenteras och vid förfrågan visas upp för Skatteverket. Om dokumentation saknas eller dokumentationen är bristfällig men det är ostridigt att arbete som ger rätt till skattereduktion har utförts ska Skatteverket medge ett skäligt belopp avseende arbetskostnad och i förekommande fall återkräva felaktigt utbetalat belopp.

En beräkning av arbetskostnad som innebär att material och maskintid räknas bort från totalpriset bör i normalfallet inte godtas eftersom en sådan beräkning inte klargör priset per arbetad timme samt antalet arbetade timmar.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...