SKVs ställningstaganden

2017-10-31 Lön under uppsägningstiden eller motsvarande är inte sjöinkomst om arbete inte utförs på fartyg i trafik

Datum: 2017-10-31

Områden: Inkomstskatt (Tjänst), Skattebetalning & borgenärsarbete

Dnr: 202 423539-17/111

1 Sammanfattning

Lön som en arbetsgivare betalar till en tillsvidareanställd sjöman under den kollektivavtals-reglerade uppsägningstiden, ska inte anses utgöra sjöinkomst om sjömannen inte längre tjänstgör ombord på ett EES-handelsfartyg som används till övervägande del i fjärrfart eller närfart. Den del av uppsägningslönen som avser s.k. vederlagslön ska omfattas av reglerna för sjöinkomst. Om uppsägningslönen betalas ut som en klumpsumma i samband med att anställningen upphör, ska den inte anses att utgöra sjöinkomst.

Om ett tidsbegränsat anställningsavtal förhindrar uppsägning trots att ett fartyg inte längre är i trafik och arbetsgivaren i stället beordrar personalen att under den kvarvarande anställningstiden arbeta med fartygsunderhåll eller iland, ska ersättning under denna tid inte anses utgöra sjöinkomst.

Ställningstagandet gäller från och med 1 januari 2018.

2 Frågeställning

Frågor har ställts om ersättning under uppsägningstid eller motsvarande tid på fartyg som inte är i trafik kan beskattas enligt reglerna för sjöinkomst.

3 Gällande rätt m.m.

Med sjöman avses enligt 3 § sjömanslagen (1973:282) sådan arbetstagare som är anställd för fartygsarbete och som under den tid han eller hon tjänstgör ombord har befattning på fartyget.

Med sjöinkomst avses lön, förmåner, drickspengar och annan ersättning till den som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman och som är anställd i rederiets tjänst på ett EES-handelsfartyg, 64 kap. 3 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

Första stycket gäller bara om fartyget har en bruttodräktighet på minst 100 och till övervägande del används i fjärrfart eller närfart (64 kap. 3 § tredje stycket IL).

Lön eller annan ersättning under en kortare väntetid till en sjöman som anställs för att tillträda en befattning på ett visst fartyg, anses som sjöinkomst av anställningen på fartyget (64 kap. 4 § första stycket IL).

Annan ersättning omfattar också ersättning som betalas av annan än arbetsgivaren, t.ex. drickspengar. Även ersättning i annan form än pengar, t.ex. gåvor från passagerare, är skattepliktig inkomst och kan betraktas som sjöinkomst (prop. 1995/96:227).

4 Bedömning

En arbetsgivare är enligt kollektivavtal normalt skyldig att betala ersättning till arbetstagare under uppsägningstiden. Detta gäller också för en sjöman som i sin anställning omfattas av reglerna för sjöinkomst. Om sjömannen under uppsägningstiden utför arbete ombord på fartyget som används till övervägande del i fjärr- eller närfart, ska även den ersättningen omfattas av reglerna för sjöinkomst. Om däremot ersättning betalas ut för en helt arbetsbefriad period eller för arbete med underhåll på ett fartyg som tagits ur trafik eller för annat arbete iland för arbetsgivarens räkning, ska reglerna för sjöinkomst inte tillämpas. Om ett tidsbegränsat anställningsavtal (t.ex. avtal om Tillfälligt Anställd Personal, TAP-avtal) förhindrar uppsägning trots att ett fartyg tagits ur trafik och arbetsgivaren i stället beordrar personalen att under kvarvarande anställningstid arbeta med fartygsunderhåll eller iland, ska ersättning under denna tid inte anses utgöra sjöinkomst.

En sjöman som arbetar ombord och omfattas av reglerna för sjöinkomst arbetar ofta enligt ett s.k. 1-1-system. Sjömannen arbetar en period och är därefter ledig under lika lång period. Lönen som betalas ut för den arbetsfria perioden, s.k. vederlagslön, ska omfattas av reglerna för sjöinkomst. Om uppsägningslön för en sjöman betalas ut trots att sjömannen inte längre arbetar ombord, ska den delen av uppsägningslönen som kan hänföras till vederlagslön räknas som sjöinkomst. Om hela uppsägningslönen betalas ut som en klumpsumma i samband med att arbetet ombord avslutats och ingen del av den kan hänföras till vederlagslön, ska lönen inte omfattas av reglerna för sjöinkomst.