SKVs ställningstaganden

Kommunerna och bestämmelserna om omvänd skattskyldighet för inköp av byggtjänster; mervärdesskatt

Områden: Mervärdesskatt

Datum: 2021-10-26

Dnr: 8-1148796

1 Sammanfattning

En kommun är en enda juridisk person och utgör som sådan ett enda skattesubjekt. Enligt Skatteverkets uppfattning bedriver en kommun ekonomisk verksamhet i någon omfattning och är därför en beskattningsbar person. Bestämmelser i 2 kap. 7 och 8 §§ kommunallagen (2017:725) begränsar kommunernas befogenheter att driva näringsverksamhet. Undantagsvis kan det dock förekomma att det finns kommuner som är en sådan beskattningsbar person som mer än tillfälligt tillhandahåller sådana byggtjänster som omfattas av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet.

Om en kommun är en sådan beskattningsbar person som i sin ekonomiska verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller byggtjänster gäller omvänd skattskyldighet vid inköp av byggtjänster. Detta gäller då oavsett om inköpet görs till kommunens ekonomiska verksamhet eller den icke-ekonomiska verksamheten.

Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet ”Kommunerna och de nya reglerna om omvänd skattskyldighet till mervärdesskatt vid inköp av byggtjänster” från den 7 maj 2007, dnr 131 307721-07/111. Ställningstagandet innebär en ändrad bedömning. För en kommun som i sin ekonomiska verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller byggtjänster gäller omvänd skattskyldighet för inköp av byggtjänster. Detta gäller även om de köpta byggtjänsterna ska användas för icke-ekonomisk verksamhet.

2 Frågeställning

I mervärdesskattelagen (1994:200), ML, finns det bestämmelser om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. Bestämmelserna innebär att vissa köpare blir skyldiga att redovisa utgående skatt vid inköp av särskilt uppräknade tjänster (i ställningstagandet benämnt byggtjänster). I dessa fall, när köparen är skattskyldig, ska säljaren inte fakturera och redovisa någon utgående skatt på sitt tillhandahållande.

När en säljare ska fakturera för byggtjänster måste denne avgöra om köparen är en sådan beskattningsbar person för vilken bestämmelserna medför att omvänd skattskyldighet ska tillämpas.

Det har uppkommit frågor om hur begreppet beskattningsbar person ska tolkas i samband med inköp av sådana varor och tjänster som kan omfattas av omvänd skattskyldighet.

Skatteverket ger i detta ställningstagande sin syn på vad som gäller avseende omvänd skattskyldighet när en kommun köper in byggtjänster.

3 Gällande rätt m.m.

Med kommun förstås kommun och region enligt kommunallagen (1 kap. 16 § ML). Kommunala myndigheter, förvaltningar och andra kommunala organ ingår i den juridiska personen kommunen. Kommunala aktiebolag och kommunalförbund är särskilda skattesubjekt och utgör egna rättsobjekt enligt ML.

Med beskattningsbar person avses den som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av dess syfte eller resultat. Med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter ska särskilt betraktas som ekonomisk verksamhet (4 kap. 1 § ML, jämför artikel 9 och 10 i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet).

Verksamhet som bedrivs av en kommun är inte ekonomisk verksamhet om den ingår som ett led i myndighetsutövning eller avser bevis, protokoll eller motsvarande avseende myndighetsutövning. Detta gäller inte om det skulle leda till betydande snedvridning av konkurrensen (4 kap. 6 och 7 § ML, jämför artikel 13 i mervärdesskattedirektivet ).

Den som förvärvar en tjänst som avses i andra stycket är skyldig att betala mervärdesskatten (skattskyldig) om denne är

  • en beskattningsbar person som i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster, eller

  • en annan beskattningsbar person som tillhandahåller en beskattningsbar person som avses i första strecksatsen sådana tjänster (1 kap. 2 § första stycket 4 b ML, jämför artikel 199.1 i mervärdesskattedirektivet)

De i paragrafens andra stycke angivna tjänsterna är

  1. sådana tjänster avseende fastighet som kan hänföras till mark- och grundarbeten, bygg- och anläggningsarbeten, bygginstallationer, slutbehandling av byggnader eller uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare,

  2. byggstädning, och

  3. uthyrning av arbetskraft för sådana aktiviteter som avses i 1 och 2 (1 kap. 2 § andra stycket ML).

Byggtjänsterna måste vara omsatta inom landet för att beskattning ska ske i Sverige. I 5 kap. 5 och 8 §§ ML finns bestämmelser om omsättningsland för byggtjänsterna.

4 Bedömning

En kommun är en enda juridisk person och utgör som sådan ett enda skattesubjekt. Tillhandahållanden som görs från ett kommunalt organ till ett annat i samma kommun är inte en omsättning och blir därför inte föremål för beskattning.

Den som i någon utsträckning bedriver en ekonomisk verksamhet självständigt är en beskattningsbar person. Enligt Skatteverkets bedömning bedriver alla myndigheter som omfattas av 4 kap. 6 § ML ekonomisk verksamhet i någon omfattning. Kommuner får därmed anses vara beskattningsbara personer.

För att bestämmelserna om omvänd skattskyldighet vid inköp av byggtjänster ska bli tillämpliga krävs det också att köparen i en ekonomisk verksamhet mer än tillfälligt tillhandahåller byggtjänster.

Bedömningen om omvänd skattskyldighet ska tillämpas vid försäljning till en kommun får därför avgöras utifrån om kommunen är en sådan beskattningsbar person som mer än tillfälligt i sin ekonomiska verksamhet tillhandahåller byggtjänster. Det finns bestämmelser i 2 kap. 7 och 8 §§ kommunallagen som begränsar kommunernas och regionernas befogenheter att driva näringsverksamhet. Enligt inhämtade uppgifter1 innebär dessa bestämmelser att en kommun kommunalrättsligt i princip är förhindrad att bedriva extern byggnads- eller anläggningsverksamhet. Det kan ändå undantagsvis förekomma att det finns kommuner som tillhandahåller byggtjänster till utomstående, t.ex. till kommunala bolag.

Det finns inte något krav på att verksamheten i huvudsak måste vara byggverksamhet för att omvänd skattskyldighet ska tillämpas. Omvänd skattskyldighet gäller även när en beskattningsbar person i en sidoverksamhet tillhandahåller byggtjänster. Även om endast ett eller några kommunala organ inom kommunen mer än tillfälligt tillhandahåller byggtjänster medför dessa tillhandahållanden att kommunen som sådan är en förvärvare som omfattas av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet.

Om en kommun är en sådan beskattningsbar person som mer än tillfälligt i sin ekonomiska verksamhet tillhandahåller byggtjänster blir kommunen skattskyldig för alla inköp av sådana byggtjänster. I sådant fall gäller omvänd skattskyldighet även om den köpta byggtjänsten inte säljs vidare eller om den köpta byggtjänsten används för icke-ekonomisk verksamhet. Omvänd skattskyldighet gäller således även om den inköpta byggtjänsten ska användas i kommunens myndighetsutövande verksamhet.

Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet ”Kommunerna och de nya reglerna om omvänd skattskyldighet till mervärdesskatt vid inköp av byggtjänster” från den 7 maj 2007, dnr 131 307721-07/111. Ställningstagandet innebär en ändrad bedömning. För en kommun som i sin ekonomiska verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller byggtjänster gäller omvänd skattskyldighet för inköp av byggtjänster. Detta gäller även om de köpta byggtjänsterna ska användas för icke-ekonomisk verksamhet.

Uppgifterna inhämtades från dåvarande förbundet Sveriges Kommuner och Landsting inför publiceringen av ställningstagandet Kommunerna och de nya reglerna om omvänd skattskyldighet till mervärdesskatt vid inköp av byggtjänster, 2007-05-07.

Tillämpningsinformation (dnr 8-1284743)

Skatteverket har omarbetat det tidigare ställningstagandet om kommunerna och omvänd skattskyldighet för inköp av byggtjänster. Det nya ställningstagandet innebär en ändring av verkets tidigare syn. En kommun som i sin ekonomiska verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller byggtjänster gäller omvänd skattskyldighet för inköp av byggtjänster. Detta gäller även om de köpta byggtjänsterna ska användas för icke-ekonomisk verksamhet.

Mot bakgrund av ovanstående bör det nya synsättet tillämpas på Skatteverkets initiativ först från och med den 1 januari 2022.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...