2021-10-18

Ur senaste numret av Skattenytt

Senaste numret av Skattenytt innehåller ett flertal artiklar värda att lyfta fram om bl.a. brexit, EU-praxis i vissa momsfrågor, särskilda coronaregler och coworking-domar från HFD.

Brexit

Professor Bertil Wiman har skrivit en artikel om de inkomstskatterättsliga följderna av brexit för svenska bolag. Artikeln, som är den första delen av två, fokuserar på bestämmelser avseende koncernavdrag, koncernbidrag, royalties och periodvis utgående avgifter. Syftet är att belysa vilka konsekvenser som brexit får för svenska företag, med fokus på aktiebolag. Del två, som bland annat kommer att behandla utdelningar och fusioner, kommer i nästa nummer av Skattenytt.

Under hösten förväntas vissa ändringar i skatteavtalet mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland beslutas, de föreslagna reglerna finns att ta del av i FAR Online.

Förpliktelsers betydelse

Giacomo Lindgren Zucchini, universitetslektor i skatterätt, skriver om förpliktelsens betydelse för fastställande av beskattningsunderlaget för mervärdesskatt. Artikeln belyser de problem som den otydliga formuleringen av begreppet beskattningsunderlag innebär. Bedömningen är särskilt svår i de fall det är tveksamt huruvida mervärdesskatt ens ska utgå på ersättningen. Exempel på sådana transaktioner är skadestånd, kompensationer, gottgörelsebetalningar och liknande. Författaren redogör för hur EU-domstolen har resonerat i olika fall. Av EU-domstolens praxis går det att utläsa att det inte går att stirra sig blind på huruvida det finns en motprestation till ersättningen eller inte. Hänsyn måste även tas till vad parterna har avtalat. Med i betraktande ska också möjligheten för utgivaren av ersättningen att nyttja en viss tjänst tas, oavsett om denne de facto nyttjar tjänsten eller inte. De analyserade målen ger inte mycket vägledning för när EU-domstolen anser att det är fråga om skadestånd, mer än att nationell rätts rekvisit för skadestånd inte tycks vara av stor betydelse.

Författaren konstaterar att otydligheten i termen av tillhandahållande av tjänst gör det svårt att fastställa om det finns ett samband mellan utgiven ersättning och tillhandahållande av tjänst. Samtidigt som just otydligheten kan vara en styrka, och det som gjort att begreppet än i dag är tillämpligt på så många olika typer av transaktioner.

Corona-information och regelpluralism

Två artiklar behandlar de regler som tillkommit med anledning av sjukdomen Covid-19. Den ena artikeln skriven av professor Peter Nilsson och Gustaf Hylén behandlar näringsbidrag och stödåtgärder och den regelpluralism som de innebär. Artikeln beskriver hur vissa stöd ska redovisas och hur beskattning sker på de aktuella stöden. Trots att BFN har infört särskilda coronaregler för att förenkla redovisning av stöden, finns det många alternativ för hur stöden kan redovisas. För att tydliggöra vilka möjligheter företag har, när det gäller redovisning av de olika stöden, har författarna förtydligat de möjligheter som finns. Författarna menar avslutningsvis att det, på grund av de valmöjligheter som finns, ska vara möjligt att matcha de erhållna stöden mot de kostnader som stöden ska täcka.

Den andra artikeln, skriven av jur.dr. Urban Rydin, handlar om Skatteverkets ställningstaganden om hemarbete, där författaren menar att ställningstagandena kan ifrågasättas. Artikeln behandlar personalvårdsförmån, skattefria gåvor och hyra av arbetsrum. Avseende personalvårdsförmån hittar författaren inget lagstöd för Skatteverkets syn att om en arbetsgivare betalar för en förmån motsvarande vad den anställde skulle fått på sin ordinarie arbetsplats, ska den förmånen tas upp som lön. Avseende skattefria gåvor reagerar författaren på att Skatteverket anser att en gåva till den anställda måste köpas in direkt av arbetsgivaren, medan det för friskvård går bra att den anställda lämnar in kvitto på inköp till arbetsgivaren. I de fall en arbetsgivare vill hyra arbetsrum av en anställd menar Skatteverket att den ersättningen ska räknas som lön. Även här har författaren svårt att se hur Skatteverket hittar lagstöd för det. Inkomst från uthyrning av privatbostad ska enligt IL tas upp i inkomstslaget kapital.

Moms på coworking 

Du kan även läsa en analys av domarna från HFD tidigare i år rörande mervärdesskatt på coworking. Domarna är intressanta då de utöver frågan om betydelsen att ha tillgång till en viss bestämd yta, även ställer frågan om tilläggstjänsters betydelse vid fastighetsupplåtelse. Domarna är sedan tidigare kommenterade av Skatteverket, men något ställningstagande i frågan har inte kommit än.

 

Här kan du läsa alla artiklar i senaste numret av Skattenytt.