I en artikel i tidningen Balans fördjupning utvärderas effekterna av införandet av det första heltäckande regelverket för koncernredovisning i icke-noterade bolag.
Artikeln har skrivits av Niclas Hellman, Henrik Nilsson, Milda Tylaite och Derya Vural (Handelshögskolan i Stockholm) och redovisar resultaten av deras forskningsstudie. Artikeln tar avstamp i vad som gällde innan tillkomsten av K3 och bakgrunden till BFN:s sjösättande av K-projektet 2004, där K3 fastställdes 2012 men började tillämpas först 2014 och ersatte då den tidigare redovisningsnormeringen från BFN och det nedlagda Redovisningsrådet. Därefter förklaras den metod som använts i studien, närmare bestämt en studie av de onoterade företagens koncernredovisningar och insamlande av data för perioderna före och efter införandet. En jämförelse görs också med en kontrollgrupp från Norge, där det inte skedde någon förändring motsvarande införandet av K3 under den studerade perioden.
Studien visar bland annat att graden av resultatutjämning (income smoothing) minskade efter införandet av K3 samtidigt som graden av så kallad real earnings management inte förändrades. Den redovisade lönsamheten ökade. Efter införandet var redovisningens jämförbarhet högre och företagens skuldräntenivå lägre. Artikelförfattarna konstaterar att flera av de redovisade effekterna av K3 är positiva ur K3-företagens, BFN:s och olika användares perspektiv och uttrycker en förhoppning om att deras forskning kan bidra med kunskap till BFN:s aktuella översyn av K3-regelverket.
