Hållbarhet: Så förbereder sig byråerna för CSRD

Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, antogs av EU 2021 och från och med räkenskapsåret 2024 är storföretag skyldiga att rapportera enligt den tillhörande och nyligen antagna standarden ESRS. Balans har bland annat besökt byrån PBAB i Sköndal i Stockholm, som nästan uteslutande arbetar med små och medelstora företag som inte träffas av CSRD:s krav förrän om några år. Trots detta pågår redan nu ett intensivt arbete med att förbereda sig för det nya regelverket. Exempelvis är många av byråns företag underleverantörer till storföretag och för de senare gäller att de måste kontrollera hela ledet i sin produktionskedja när de gör sina hållbarhetsrapporter. Detta innebär att de kan komma att kräva underlag från sina underleverantörer om allting ifrån policyfrågor till uppgifter om fordonsparken. Så även om de nya hållbarhetsreglerna initialt riktar sig mot storföretag, kommer även mindre företag i produktionskedjan påverkas av reglerna på ett eller annat sätt.

Bland övrigt innehåll:

• Inget momsavdrag för möbelköp till hemarbete – ny dom från Högsta förvaltningsdomstolen. Lars Davérus, momsspecialist på Grant Thornton, reder ut vad som är viktigt att tänka på med anledning av domen.
• Expertfrågan handlar om hur revisorns och redovisningskonsultens uppdrag och roller påverkas av en konkurs. Advokaterna Mercedes Lennartsson Anderås och Daniel Lennartsson Anderås går igenom vad som gäller.
• Dalacc by EE är Årets framtidsbyrå 2023. Priset presenterades i samband med FAR:s hundraårsfirande i Stockholms stadshus tidigare i höst.
• Skatteverket och Bolagsverket får höga betyg av landets småföretag i branschorganisationen Företagarnas årliga myndighetsranking.
• Arbetsrättkrönikan handlar om vad som krävs vid rätt till ledighet för studier, detta med anledning av ett nytt rättsfall från Arbetsdomstolen där beviljad studieledighet på felaktiga grunder bedömts vara tillräckliga skäl för avskedande.
• I en debattartikel anser Dag Detter att redovisningspraxis inom svensk stat/offentlig sektor är eftersatt. Han efterlyser mer tydlighet och menar att offentlig nettoförmögenhet (tillgångar minus skulder) – snarare än begrepp som budgetöverskott eller skulder över BNP – bör vara måttet på finansiell styrka och framgång.
• Jan Marton, som också presenteras i en längre intervjuartikel i detta nummer, ställer i en krönika frågan: vilket resultatmått mäter bäst aktuell ekonomisk prestation?