Ett nytt förslag från regeringen syftar till att anpassa lagen om resolution till EU:s krishanteringsdirektiv.
EU:s krishanteringsdirektiv innehåller bestämmelser om hantering av finansiella företag i kris, framför allt banker. Direktivet har genomförts i svensk rätt genom lagen om resolution. Resolutionsförfarandet gäller i stället för företagsrekonstruktion, konkurs och likvidation och innebär att staten, via Riksgälden, tar kontrollen över verksamheten för att hålla i gång systemet i syfte att bevara den finansiella stabiliteten. Därefter avvecklas eller rekonstrueras verksamheten under ordnade former.
Lagen om resolution innehåller bl.a. bestämmelser om åtgärder för att förbereda resolution och undvika fallissemang samt åtgärder vid resolution (8–27 kap.). Ett 250-tal företag i Sverige (framför allt kreditinstitut och värdepappersbolag) omfattas av lagen.
De nu aktuella ändringarna är kopplade till nedskrivning eller konvertering av skulder, vilket är ett centralt verktyg i resolutionsförfarandet. För att det ska finnas skulder att skriva ned eller konvertera, ska företagen uppfylla ett särskilt krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Ändringarna innebär bl.a. följande:
- En avvecklingsenhet (t.ex. företag som ska försättas i konkurs eller likvidation i stället för i resolution) ska som huvudregel inte omfattas av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.
- En avvecklingsenhet som omfattas av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska årligen offentliggöra hur kravet uppfylls.
- Vissa dotterföretag ska få omfattas av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder på konsoliderad nivå. Detta kan t.ex. bli aktuellt då moderföretaget, som är resolutionsenhet, har ett dotterföretag som i sin tur kontrollerar ett eller flera dotterföretag under sig.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2025.
