I en fördjupningsartikel i Balans analyseras hur avskaffandet av revisionsplikten påverkat skatteundandragande i små företag. En av slutsatserna som dras är att den vetenskapliga litteraturen har använt bristfälliga mått för att analysera effekterna av reformen.
Revisionsplikten för små aktiebolag avskaffades i november 2010 och sedan dess har vissa bolag fortsatt att frivilligt låta sin redovisning och förvaltning bli föremål för revision. I fördjupningsartikeln, som är skriven av Fredrik Hartwig (lektor i företagsekonomi), Asif Huq (lektor i företagsekonomi) och Niklas Rudholm (professor i nationalekonomi), granskas de mått och metoder som använts i den vetenskapliga litteraturen när man undersökt skatteundandragande i små företag efter avskaffandet av revisionsplikten.
Författarna påtalar brister i de mått som används för att göra analyserna. En vanligt förekommande ansats på skatteundandragande är att följa utvecklingen av skatteinbetalningar över tid hos företag som antas vara en riskgrupp för skatteundandragande. Denna grupp jämförs sedan med en grupp där skatteundandragandet antas vara lågt, som något större företag med revisionsplikt. För att få fram ett mått på skatteundandragande har man i den vetenskapliga litteraturen i huvudsak använt sig av två mätvärden, företagets storlek eller företagets resultat. Detta normeras mot skatteinbetalningarna för att få fram ett mått på ”skattebördan”. Författarna påtalar brister med att utgå från ett mått som normerar företagens skatteinbetalningar med företagens storlek. Bland annat har små företag som inte har revisionsplikt generellt andra tillväxttrender än något större företag med revisionsplikt, vilket påverkar hur man kan jämföra kontrollmåtten med varandra. Författarna fortsätter sedan artikeln med att fördjupande förklara hur olika mått kan användas och jämföras mot varandra för att få fram en mer korrekt analys.
