I en fördjupningsartikel i Balans redogör FAR:s operativa grupp Finansiell Rapportering – Redovisning för hur bestämmelserna om koncernredovisning ska tillämpas i praktiken utifrån ett antal praktiska frågeställningar.
Fördjupningsartikeln är uppbyggd genom frågor och svar på praktiska frågeställningar och gäller tillämpning av reglerna om koncernredovisning i 7 kap. ÅRL och 9 kap. K3. En av frågorna är vad som ska betraktas som en mindre respektive en större koncern. Frågan blir aktuell eftersom det bara är moderföretag i en större koncern som behöver upprätta koncernredovisning. Detta regleras i 1 kap. 3 § ÅRL där det finns en definition av en större och mindre koncern utifrån ett antal gränsvärden. Varje gränsvärde bedöms utifrån de två räkenskapsår som närmast föregår det räkenskapsår som årsredovisningen avser. En särskild fråga som kan uppkomma är hur man ska betrakta gränsvärdena vid ett nyförvärv, då det inte finns två räkenskapsår för koncernen att pröva gränsvärdena mot. Denna fråga regleras i BFNAR 2006:11 Gränsvärden, där det framgår att en nybildad koncern klassificeras som större redan det första året om moderföretaget klassificeras som ett större företag.
Andra frågor som fördjupningsartikeln tar upp är följande:
- När ska ett moderföretag upprätta koncernredovisning?
- Vilken period omfattar koncernredovisningen vid nybildad koncern?
- Finns det krav på jämförelsetal?
- Vad händer om moderföretaget sålt alla dotterföretag under året?
- När behöver koncernredovisning inte upprättas för att samtliga dotterföretag är oväsentliga?